| 1. |
- Bilén, Anna-Karin, et al.
(författare)
-
Miljökvalitetsmålen 2017 : Årlig uppföljning av miljömålen i Blekinge
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trots miljöarbetet varit framgångsrikt inom många områden är nuvarande styrmedel och åtgärder inte tillräckliga. Inte något av de miljömål som bedöms på regional nivå kommer att uppnås till år 2020. För Frisk luft är utvecklingen i miljön positiv. För övriga mål bedöms utvecklingen vara neutral eller negativ. Minskad biologisk mångfald påverkar tillsammans med klimatförändringar, övergödning och miljögifter många av de ekosystemtjänster som vi är beroende av för mänsklig välfärd och en hållbar samhällsutveckling. Obalans mellan den tätbefolkade kusten och den glesbyggda landsbygden är en utmaning i länet. Byggandet vid kusten ställer krav på en hänsynsfull bebyggelseutveckling som tydligt beaktar miljökvalitetsmålen. De mål som rör biologisk mångfald och bevarande av kulturmiljö följer en neutral eller negativ trend. I odlingslandskapet leder färre lantbrukare och brist på betesdjur till igenväxning av hagmarker. Livsmiljöer försvinner och arter får det svårare att överleva. Lagring av flisvirke sommartid utgör ett hot, främst mot insekter. För att god ekologisk status ska uppnås i vattendragen behövs ny vattenlagstiftning och mer resurser för tillsyn. I Blekinges kustvatten är övergödning ett stort miljöproblem och det krävs kraftfulla åtgärder för att minska näringsläckaget. Arbetet med vattenförsörjningsplaner behöver fortsätta för att trygga framtida dricksvattenförsörjning. De senaste årens fynd av PFAS i dricksvatten visar på vikten av att skydda vattentäkter, genomföra riskbedömningar och undersöka förekomst av föroreningar. Internationella överenskommelser om kemikalier och minskade utsläpp till luft och vatten är nödvändigt för att uppnå uppsatta mål. Dessutom behövs en omställning till ett samhälle som baseras på förnybar energi. För att skapa en hållbar framtid måste vi förändra vår livsstil och vår attityd till konsumtion. Åtgärder såsom kommunala insatser för en giftfri förskola och att ställa miljökrav vid upphandling är steg i rätt riktning. Det pågår alltså insatser som förbättrar tillståndet i miljön, men det går för långsamt. Det krävs mer resurser och modiga politiska beslut för att möjliggöra en hållbar framtid, den framtid som vi är skyldiga våra barn!
|
|
| 2. |
- Borgegård, Tomas, et al.
(författare)
-
Alzheimer's Disease : Presenilin 2-Sparing γ-Secretase Inhibition Is a Tolerable Aβ Peptide-Lowering Strategy
- 2012
-
Ingår i: Journal of Neuroscience. - 0270-6474 .- 1529-2401. ; 32:48, s. 17297-17305
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- γ-Secretase inhibition represents a major therapeutic strategy for lowering amyloid β (Aβ) peptide production in Alzheimer's disease (AD). Progress toward clinical use of γ-secretase inhibitors has, however, been hampered due to mechanism-based adverse events, primarily related to impairment of Notch signaling. The γ-secretase inhibitor MRK-560 represents an exception as it is largely tolerable in vivo despite displaying only a small selectivity between Aβ production and Notch signaling in vitro. In exploring the molecular basis for the observed tolerability, we show that MRK-560 displays a strong preference for the presenilin 1 (PS1) over PS2 subclass of γ-secretases and is tolerable in wild-type mice but causes dose-dependent Notch-related side effect in PS2-deficient mice at drug exposure levels resulting in a substantial decrease in brain Aβ levels. This demonstrates that PS2 plays an important role in mediating essential Notch signaling in several peripheral organs during pharmacological inhibition of PS1 and provide preclinical in vivo proof of concept for PS2-sparing inhibition as a novel, tolerable and efficacious γ-secretase targeting strategy for AD.
|
|
| 3. |
- Eriksson, Jenny, 1975-, et al.
(författare)
-
Utredning av mål för ökad cykling i Sverige : ett regeringsuppdrag
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns idag inget definierat nationellt mål för ökad cykling i Sverige. VTI fick i uppdrag av regeringen att ta fram detta. I uppdraget ingår att ta fram en målstruktur och föreslå indikatorer och system för uppföljning. Vi har inhämtat kunskap genom litteraturstudier, en workshop, en enkätundersökning samt genom egna analyser av data från nationella resvaneundersökningar. Vi har avgränsat definitionen av cykling till att omfatta färd med trampcykel med eller utan elassistans – i dagligt tal ”vanlig” cykel och elcykel. Enkelt uttryckt ska cyklandet fördubblas till 2035 och mer specifikt föreslår vi följande mål, målstruktur och ambitionsnivå: • Övergripande mål: Cyklingen i hela Sverige ska öka så att tillgängligheten förbättras, folkhälsan stärks och klimat- och miljöpåverkan minskar. • Etappmål 1: Cykelresornas andel av det totala antalet resor i Sverige ska öka till 20 procent år 2030 och till 26 procent år 2035, utan att andelen gång- eller kollektivtrafikresande minskar. • Etappmål 2: Cykelresornas andel av det totala persontransportarbetet i Sverige ska öka till 3 procent till 2035, utan att gång- eller kollektivtrafiken minskar. • Delmål 1: Cykelresornas andel av det totala antalet resor i Sverige kortare än 10 km, ska öka till 30 procent år 2030 och till 45 procent år 2035, utan att andelen gång- eller kollektivtrafik[1]resande minskar. • Delmål 2: Cykelresornas andel av det totala antalet resor för barn i grundskoleåldern i Sverige ska öka till 40 procent år 2030 och till 50 procent år 2035, utan att andelen gångresor minskar. Därutöver har vi föreslagit sju indikatorer med tillhörande mått som kan kopplas till ovanstående målförslag. Den nationella resvaneundersökningen kan användas för uppföljning av målen och Nationella cykelrådets sammanställning ”Nationellt cykelbokslut” kan med fördel användas för uppföljningen av indikatorerna.
|
|
| 4. |
|
|
