| 1. |
- Broström, Anders, Docent, 1978-, et al.
(författare)
-
Structured relations between higher education institutions and external organisations : opportunity or bureaucratisation?
- 2019
-
Ingår i: Higher Education. - : SPRINGER. - 0018-1560 .- 1573-174X. ; 78:4, s. 575-591
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper explores the introduction of centrally coordinated initiatives aimed at formalising universities' relationships to external organisations. Such initiatives are referred to as structured relations. Based on a review of nine Swedish Universities, we identify three types of structured relation initiatives (network events, collaboration platforms, partnership agreements). In common for all structured relations identified are that they offer new opportunities to manage external expectations on universities, in particular as regards their ability to demonstrate their commitment to outreach activities. The formalisation of outreach activities challenges the academic tradition of giving individual professors discretionary mandates to enter and manage external relationships. Drawing on a collective action perspective, we analyse the tensions that are generated when universities introduce new elements of support and central coordination of outreach activities. The introduction of structured relations potentially contributes to changing the nature of the university as an organisation.
|
|
| 2. |
- Bäcklander, Gisela, 1983-
(författare)
-
Autonomous, yet Aligned : Challenges of Self-Leadership in Context
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Följande avhandling bidrar till teorier om ledning av kunskapsarbete på mikronivå, genom att undersöka självledarskap i kunskapsarbete och organisatoriska försök att främja det på individ- och teamnivåer. Det empiriska materialet är insamlat i kontexter av innovativ mjukvaruutveckling, konsulter, och aktivitetsbaserat arbetssätt; metoden är företrädesvis djupintervjuer och tematisk analys, och i papper IV enkät och statistisk analys. Den övergripande forskningsfrågan har varit: Hur kan organisationer stödja hållbart och produktivt självledarskap hos sina anställda? I papper I framträder en förmåga att “se” vilket arbete som skulle göras. Det antyder att situationellt omdöme och uppmärksamhet är nyckelingredienser i vad som slutligen ses som framgångsrikt självgående eller självledarskap hos anställda. I papper II indikerar kunskapsarbetare själva att en förväntan att kunna ”utläsa” chefens/omgivningens krav som något som bidrar till ett internaliserande av krav och att man ser sig själv som källan till stress. Konsulterna i studien uttryckte en tro på interna själv-disciplinära strategier av en mer reaktiv natur som det som skulle göra dem mer självledande. I själva verket så visade deras berättelser istället på att det snarare var mer externa och proaktiva strategier (att välja eller ändra arbetsmiljön) som fungerade bäst i praktiken, vilket rimmar väl med den forskning om begränsade resurser för självreglering som publicerats på senare tid. Baserat på papper I & II så undersöker papper IV kvantitativt hypotesen att ha god tillgång till arbetsrelevant information (“information richness”) skulle ha ett starkare samband med lägre kognitiv stress, och bättre prestation, är de interna och självfokuserade strategier som förordas i det etablerade konceptet och måttet self-leadership (självledarskap). I synnerhet i en kontext av aktivitetsbaserat arbete, där medarbetarna själva har stark möjlighet att bestämma hur, var, när, och med vem de utför arbete. Hypoteserna bekräftades i stort, vilket tyder på att när organisatoriska situationer inte kan konfigureras starkt, till exempel eftersom den bästa arbetsprocessen inte är känd, eller för att innovation eller olika samarbeteskonstellationer krävs, så behöver de berikas så att den orientering och om-orientering som anställda behöver göra inte blir för belastande för den enskilda och försämrar kognitiv funktion och prestation. Papper III är en fallstudie av agila coacher (AC) på Spotify och hur de praktiserar ett underlättande ledarskap (”enabling leadership”), en central, balanserade kraft inom complexity leadership theory (Uhl-Bien, Marion, & McKelvey, 2007). Coacher praktiserar underlättande ledarskap genom att öka kontext-känsligheten hos andra, genom stöd till andra ledarroller, genom att etablera och förstärka enkla beslutsprinciper, observera gruppdynamik, synliggöra motsättningar och underlätta och uppmuntra konstruktiv dialog. AC som komplexitetsledare värderar att vara närvarande, observera och reagera i ögonblicket. Fynden antyder att den flexibla struktur som en uppmärksam coach bidrar med kan vara ett fruktsamt sätt att navigera och balansera autonomi och målstyrning, att ha en gemensam riktning.Omformuleringen av konceptet självledarskap i den här avhandlingen pekar på vikten av att, som individ, 1) kunna navigera ”svaga” situationer och att se eller skapa sina egna arbetsuppgifter på ett sådant sätt som gör ett värdefullt bidrag till organisationen, och 2) ha möjligheten att avlasta kognitiva krav på sin miljö i bred mening. Att stödja självledarskap innebär i så fall att stödja dessa två huvudmekanismer. Och med ett resursperspektiv kan vi säga att organisationer kan erbjuda stöd genom att bygga eller erbjuda resurser av olika slag, som i sin tur låter medarbetare ha mer kvar av sina interna, personliga resurser för de tillfällen då de verkligen behövs.
|
|
| 3. |
- Engwall, Mats, 1961-, et al.
(författare)
-
Experimental networks for business model innovation : A way for incumbents to navigate sustainability transitions?
- 2021
-
Ingår i: Technovation. - : Elsevier BV. - 0166-4972 .- 1879-2383. ; 108
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- To navigate sustainability transitions, firms are often prompted to take an active role in business model innovation. Previous research has shown, however, that when attempting to change business models, incumbent firms frequently face challenges concerning the ambiguity of transition pathways. This paper is an inquiry into this intersection between business model innovation and sustainability transitions. Anchored in three case studies of sustainability-driven, pre-commercial projects of emerging technologies, it reveals how groups of organizations collaborate in time-limited, cross-industry networks, to explore potential business models for anticipated, profound, changes in socio-technical systems. Drawing on these findings, the paper introduces the concept of experimental networks and illustrates how experimental networks can facilitate business model innovation in relation to systemic change. By outlining the constituents of the experimental network concept, the paper contributes to theory by uncovering the interplay of interorganizational collaboration and network level business model innovation. In addition, it reveals how experimental networks constitute one way for incumbents to claim agency with respect to emerging sustainability transitions.
|
|
| 4. |
- Engwall, Mats, 1961-, et al.
(författare)
-
Explorative project networks: Means for business model innovation?
- 2018
-
Ingår i: R&D Management Conference.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- When facing business model innovation, a key challenge for incumbent firms is the redefinition of industry and organizational boundaries. Drawing on findings from three cases studies this article suggests that inter-organizational projects can be effective means for mobilizing distributed resources and capabilities in order to gain business model innovation. This empirical phenomenon is discussed and analysed in detail, and implications for future research are suggested.
|
|
| 5. |
- Kaulio, Matti A., Docent, 1965-
(författare)
-
A psychological contract perspective on project networks
- 2018
-
Ingår i: Project Management Journal. - : Sage Publications. - 8756-9728 .- 1938-9507. ; 49:4, s. 81-88
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A current challenge for project network scholars is to explain “how history matters”; in other words, how past experiences of collaboration between actors in a project network are transformed into an (informal) organizational format that is replicable in future collaborations. How are project networks formed in the first place? By examining a collaboration under formation between two organizations, this article proposes that project networks can be conceptualized as psychological contracts. In this formation process, critical incidents play a key role as they define “items” in the psychological contract; in project network terms, these items define routines for collaboration.
|
|
| 6. |
- Kaulio, Matti A., Docent, 1965-
(författare)
-
Customer, Consumer and User Involvement : A Framework and a Review of Selected Approaches
- 1998
-
Ingår i: Total quality management (Print). - : Carfax Publishing. - 0954-4127 .- 1360-0613. ; 9:1, s. 141-149
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Customer focus is a key component in a total quality management approach. This paper presents a review of seven different methods for customer involvement in product development, of which quality function deployment is one. Results from the review indicate that different methods support the involvement of customers at different phases of the design process, particularly in three phases: the specification phase, concept development and the prototyping. Moreover, different methods support the involvement of customers in different ways. Three types of involvement are identified: design for customers, design with customers and design by customers. The overall conclusion is that there exists a potential for improvements for practitioners who would like to further customer focus in the design process
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Manca, Claudia, et al.
(författare)
-
Collaborative workplaces for innovation in service companies: barriers and enablers for supporting new ways of working
- 2018
-
Ingår i: Service Business. - : Springer Berlin/Heidelberg. - 1862-8516 .- 1862-8508. ; 12:3, s. 525-550
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The paper aims to provide a systematic overview of the barriers and enablers that contribute to the success or failure of collaborative workplaces initiatives aimed at fostering innovation in service companies. The study is based on semi-structured interviews with innovation managers, human resource managers and facility department executives from a sample of multi-national service companies. Its primary focus is on the workplace initiatives carried out in their Spanish subsidiaries. The paper contributes to the extant research by identifying a conceptual model for collaborative workplaces and by providing a systematic overview ofthe related barriers and enablers. From the interviews, these factors were organized within a framework usable by practitioners for analysis. This paper is of interest to companies that aim to design collaborative workplace strategies to justify associated investments. It can also provide their managers with guidelines to lead the company in the transition toward new ways of working based on higher employee collaborationand flexibility.
|
|
| 10. |
|
|
