| 1. |
- Aronsson, Håkan, 1961-, et al.
(författare)
-
Managing health care decisions and improvement through simulation modeling
- 2011
-
Ingår i: Quality Management in Health Care. - : Wolters Kluwer. - 1063-8628 .- 1550-5154. ; 20:1, s. 15-29
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Simulation modeling is a way to test changes in a computerized environment to give ideas for improvements before implementation. This article reviews research literature on simulation modeling as support for health care decision making. The aim is to investigate the experience and potential value of such decision support and quality of articles retrieved. A literature search was conducted, and the selection criteria yielded 59 articles derived from diverse applications and methods. Most met the stated research-quality criteria. This review identified how simulation can facilitate decision making and that it may induce learning. Furthermore, simulation offers immediate feedback about proposed changes, allows analysis of scenarios, and promotes communication on building a shared system view and understanding of how a complex system works. However, only 14 of the 59 articles reported on implementation experiences, including how decision making was supported. On the basis of these articles, we proposed steps essential for the success of simulation projects, not just in the computer, but also in clinical reality. We also presented a novel concept combining simulation modeling with the established plan-do-study-act cycle for improvement. Future scientific inquiries concerning implementation, impact, and the value for health care management are needed to realize the full potential of simulation modeling.
|
|
| 2. |
- Revenäs, Åsa, et al.
(författare)
-
A Mobile Internet Service for Self-Management of Physical Activity in People With Rheumatoid Arthritis : Challenges in Advancing the Co-Design Process During the Requirements Specification Phase
- 2015
-
Ingår i: JMIR Research Protocols. - : JMIR PUBLICATIONS, INC. - 1929-0748. ; 4:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: User involvement in the development of health care services is important for the viability, usability, and effectiveness of services. This study reports on the second step of the co-design process. Objective: The aim was to explore the significant challenges in advancing the co-design process during the requirements specification phase of a mobile Internet service for the self-management of physical activity (PA) in rheumatoid arthritis (RA). Methods: A participatory action research design was used to involve lead users and stakeholders as co-designers. Lead users (n=5), a clinical physiotherapist (n=1), researchers (n=2) with knowledge in PA in RA and behavioral learning theories, an eHealth strategist (n=1), and an officer from the patient organization (n=1) collaborated in 4 workshops. Data-collection methods included video recordings and naturalistic observations. Results: The inductive qualitative video-based analysis resulted in 1 overarching theme, merging perspectives, and 2 subthemes reflecting different aspects of merging: (1) finding a common starting point and (2) deciding on design solutions. Seven categories illustrated the specific challenges: reaching shared understanding of goals, clarifying and handling the complexity of participants' roles, clarifying terminology related to system development, establishing the rationale for features, negotiating features, transforming ideas into concrete features, and participants' alignment with the agreed goal and task. Conclusions: Co-designing the system requirements of a mobile Internet service including multiple stakeholders was a complex and extensive collaborative decision-making process. Considering, valuing, counterbalancing, and integrating different perspectives into agreements and solutions (ie, the merging of participants' perspectives) were cmcial for moving the process forward and were considered the core challenges of co-design. Further research is needed to replicate the results and to increase knowledge on key factors for a successful co-design of health care services.
|
|
| 3. |
- Revenäs, Åsa, et al.
(författare)
-
Development of a Web-Based and Mobile App to Support Physical Activity in Individuals With Rheumatoid Arthritis : Results From the Second Step of a Co-Design Process
- 2015
-
Ingår i: JMIR Research Protocols. - : JMIR PUBLICATIONS, INC. - 1929-0748. ; 4:1, s. 1-14
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Long-term adherence to physical activity recommendations remains challenging for most individuals with rheumatoid arthritis (RA) despite evidence for its health benefits. Objective: The aim of this study was to provide basic data on system requirement specifications for a Web-based and mobile app to self-manage physical activity. More specifically, we explored the target user group, features of the future app, and correlations between the system requirements and the established behavior change techniques (BCTs). Methods: We used a participatory action research design. Qualitative data were collected using multiple methods in four workshops. Participants were 5 individuals with RA, a clinical physiotherapist, an officer from the Swedish Rheumatism Association, a Web designer, and 2 physiotherapy researchers. A taxonomy was used to determine the degree of correlation between the system requirements and established BCTs. Results: Participants agreed that the future Web-based and mobile app should be based on two major components important for maintaining physical activity: (1) a calendar feature for goal setting, planning, and recording of physical activity performance and progress, and (2) a small community feature for positive feedback and support from peers. All system requirements correlated with established BCTs, which were coded as 24 different BCTs. Conclusions: To our knowledge, this study is the first to involve individuals with RA as co-designers, in collaboration with clinicians, researchers, and Web designers, to produce basic data to generate system requirement specifications for an eHealth service. The system requirements correlated to the BCTs, making specifications of content and future evaluation of effectiveness possible.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Aghaee, Naghmeh, 1986-, et al.
(författare)
-
ICT-supported peer interaction among learners in Bachelor's and Master's thesis courses
- 2016
-
Ingår i: Computers and education. - : Elsevier BV. - 0360-1315 .- 1873-782X. ; 94, s. 276-297
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Peer interaction and collaborative learning through the use of ICT (Information and Communication Technology) is used to an increasing extent in higher education. Universities attempt to motivate learners (students) to support their peers to enhance the quality of learning outcomes. This study monitors how an ICTSS (ICT-based Support System) facilitates peer interaction in the Bachelor’s and Master’s thesis process. The aim of the study was to investigate learners’ perception of usefulness of an ICTSS for peer interaction and the influencing factors on the quality of the peer interaction. The ICTSS was developed at an institution in Sweden (the institution’s name has been removed during the double-blind review). The system facilitates peer interaction in three ways: peer reviews, active participation, and final opposition. The study employed a mixed-method approach, which included an online survey followed by in-depth interviews. The target groups were learners at the Bachelor’s and Master’s level in computer science and information systems. The findings showed that learners perceived the peer interaction useful to enhance the quality of the thesis outcomes. However, there are influencing factors affecting the quality of peer interaction, in different phases of the thesis process. Examples of these factors are the quality of thesis manuscripts, supervisors’ control and grading of the process, clear instructions and guidelines, learners’ understanding of the peer interaction and why it takes place, previous training and learners’ motivation to perform peer reviews. Following these factors, the study developed a set of strategic suggestions from both pedagogical and technical aspects to enhance the peer interaction in the thesis process. Considering these suggestions makes the use of the ICTSS more effective to enhance the quality of thesis learning outcomes.
|
|
| 6. |
- Aghaee, Naghmeh M., 1984-, et al.
(författare)
-
Choosing open source software : Strategies behind and reasons for municipalities’ use of Open Office
- 2011
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The purpose of the study was to explore the strategies and reasons for Swedish municipalities to migrate from proprietary office applications, such as Microsoft Office, to the use of the open source software OpenOffice. We performed a comparative case study of three Swedish municipalities in the region of Västra Götaland currently implementing or planning to implement OpenOffice; Alingsås, Falköping and Kungälv. The methods of data collection used in the study were semi-structured interviews with IT managers, such as IT strategists and Chief Information Officers (CIOs), in each municipality, and document analysis.The findings of the study indicated that one of the municipalities had an IT strategy including strategies for use of open source software. The second municipality planned implementation of OpenOffice but were “between IT strategies”, as the current IT strategy hadn’t been updated for some years. The third municipality had abolished IT strategies, as the difficulties of anchoring strategies on all levels of the organisations were too large. Instead, operative guidelines concerning i.e. the use of open source software were used in IT management. The main driver of implementing OpenOffice was to lower IT costs. The IT managers were well aware of the fact that open source software is not entirely free of cost, but estimated the total cost of ownership of OpenOffice to be less than for Microsoft Office. Perceived barriers of implementation and use of OpenOffice were lack of standardisation with current administrative and enterprise systems used in the municipalities as well as a general lack of knowledge and familiarity with open source software among staff. There were also a genuine concern over the possibility of the community of OpenOffice developers leaving the program and its users to embark on new open source software project. The traditional relationship between systems suppliers and customers was perceived to disappear and be replaced with a much more uncertain business relationship. Further research in a larger number of Swedish municipalities is needed in order to increase the understanding of the circumstances of migration to open source software in municipalities.
|
|
| 7. |
- Aldrin, Viktor, 1980-, et al.
(författare)
-
Kursguider, kursinstruktion och kursbeskrivning : Ett rundabordssamtal om kursguidepraktiker i högre utbildning
- 2012
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Vad ska en kursguide eller kurs-PM innehålla? Hur bör ett sådant dokument struktureras? Kursguider har som instruktionsdokument kommit att bli allt mer viktiga som dokument i undervisning på universitet och högskolor och utvecklats till att bli ett semiofficiellt dokument mellan kursplanernas formella nivå och undervisningens mer informella nivå (jfr Robinson 2011, Rowan & Correnti 2009). Ett exempel på detta är att betygskriterier tenderar att flyttas från kursplaner till kursguider. Som område ligger kursuidepraktiker nära den utveckling som sker inom kursplaneområdet och har i likhet med denna ett tydligt fokus på Constructive Alignment eftersom mål i kursplanen förklaras och konkretiseras i studieguiden (Martone & Sireci 2009). Utvecklingen av kursguider måste därför ha ett tydligt kvalitetsperspektiv med goda möjligheter till transparens och granskning (Porter 2002). En annan central aspekt av kursguidepraktiker är de sätt på vilket IKT kommit att påverka utvecklingen av kursguider. På vilka sätt kan lärplattformar och digitala medier användas? Digitala tekniker ger idag möjlighet att gå bortom ett papperstänk vad gäller instruktioner med ett enkelriktat budskap till att istället utgöra grund för interaktivitet och medskapande mellan lärare och student. Kursens gång kan därmed påverka utformningen av kursguiden som alltså blir både kommunikation, instruktion och dokumentation kring kursens mål och genomförande. Kursguider som forskningsområde är ett område med omfattande forskning vad gäller kursplanekonstruktion och instruktionsdesign (för en forskningsöversikt, se Roher & Pashler 2010), men med i stort sett obefintlig forskning om dess praktiker.Rundabordssamtalet kommer att ske i form av ett samtal mellan högskolepedagoger från västsvenska högre lärosäten. Målgruppen för rundabordssamtalet är dels pedagogiska ledare och dels undervisande lärare. Rundabordssamtalet är ett led i projektet Bättre Studieguider på Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL) vid Göteborg universitet och det utbyte som påbörjats mellan västsvenska universitet och högskolor kring erfarenheter och idéer om kursguidepraktiker.Martone, A. & Sireci, S. G. (2009) Evaluating Alignment Between Curriculium, Assessment, and Instruction. Review of Educational Research 79(4), s. 1332–1361.Porter, A. C. (2002) Measuring the Content of Instruction: Uses in Research and Practice. Educational Researcher 31(7), s. 3–14.Robinson, G. (2011) Designing Effective Instruction. Hoboken, NJ: Wiley.Roher, D. & Pashler, H. (2010) Recent Research on Human Learning Challenges Conventional Instructional Strategies. Educational Researcher 39(5), s. 406–412.Rowan, B. & Correnti, R. (2009) Studying Reading Instruction With Teacher Logs: Lessons From the Study of Instructional Improvement. Educational Researcher 38(2), s. 120–131.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Alexanderson, Kristina, et al.
(författare)
-
Ledning och styrning av hälso- och sjukvårdens arbete med patienters sjukskrivning : Resultat från 2013 och jämförelse med 2007
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hälso- och sjukvården är en av flera aktörer som är involverade i patienters sjukskrivning. År 2006 infördes den så kallade sjukskrivningsmiljarden för att stimulera landstingen i att förbättra kvaliteten i sjukskrivningshanteringen och att ge den ökad prioritet. Olika områden har betonats i sjukskrivningsmiljarderna, såsom kompetens, samverkan och jämställd sjukskrivning – samtliga har haft ett starkt fokus på att utveckla ledning och styrning av sjukskrivningsfrågan. Syftet med den här studien var att få ökad kunskap om hur chefer på olika nivåer inom hälso- och sjukvården leder och styr arbetet med patienters sjukskrivning och om detta förändrats sedan 2007, då en motsvarande studie gjordes. Metod: Kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys har genomförts av semistrukturerade intervjuer med 72 chefer på tre nivåer inom hälso- och sjukvården; landstings- och regiondirektörer (nivå 1), chefer direkt underställda dessa och med övergripande ansvar för sjukhusvård respektive primärvård (nivå 2), samt strategiskt valda verksamhetschefer inom primärvård och sjukhusvård (nivå 3). Resultaten har jämförts med dem från 2007. Resultat: Cheferna på samtliga tre nivåer såg nu ledning och styrning av sjukskrivningshantering som ett ansvar för cheferna i linjeorganisationen, vilket var en stor skillnad mot 2007. Det var stora variationer i hur ansvaret utövas, men analysen pekar på att frågan i högre utsträckning nu ägs och hanteras av cheferna, ofta med stöd av resurser utanför linjen. Frågan fanns också på agendan i högre utsträckning än tidigare på samtliga chefsnivåer – särskilt stor var förändringen på verksamhetsnivå. Många chefer beskrev att de nu leder och styr sjukskrivningsområdet på samma sätt som andra områden och att sjukskrivningsfrågan är införlivad med verksamhetens ordinarie ledningssystem. Chefernas kompetens i att leda och styra sjukskrivningsfrågan bedöms ha ökat sedan 2007. Samverkan med Försäkringskassan har utvecklats. Etablerade former för samverkan finns på flera strukturella nivåer, och omfattar främst kompetensutveckling och hantering av specifika patientärenden och ibland projekt. Samverkan beskrevs generellt som positiv och ansågs ha lett till ökad förståelse för varandras uppdrag och roller. Samverkan med Arbetsförmedlingen och kommuner nämndes ibland; däremot nämndes samverkan med arbetsgivare eller företagshälsovård ytterst sällan. Intern samverkan mellan kliniska verksamheter i sjukskrivningshanteringen har utvecklats men behöver förbättras ytterligare. I många verksamheter ingår flerprofessionellt samarbete i det patientnära arbetet med sjukskrivningar, som en del av överenskomna rutiner. Chefer beskriver att intern och extern samverkan underlättas av koordinatorer som organiserar och stöttar hanteringen av sjukskrivning och rehabilitering. Kompetens och kompetensutveckling inom försäkringsmedicin framstod nu som ett relativt prioriterat område för cheferna, på samtliga nivåer och i betydligt högre utsträckning än 2007. Utbildningsinsatser har gjorts i samtliga landsting, dels som begränsad fortbildning,främst för läkare, dels som utbildning av expertresurser. Man lyfte behovet av kontinuerlig kompetensutveckling. Utbildningsinsatser uppfattas som nödvändiga men tidskrävande och att det är en utmaning att leda och styra detta då frågan sällan har hög prioritet bland läkare.Jämfört med 2007 har en tydlig förändring skett vad avser chefernas förhållningssätt till sjukskrivningsfrågan som blivit mer positiv. Sjukskrivning beskrevs nu som en del av vård och behandling. Jämställd sjukskrivning är ett prioriterat område i sjukskrivningsmiljarden och finns nu på agendan i högre grad än 2007; få har dock vidtagit konkreta åtgärder. Ibland nämndes planer på åtgärder, och många hade tagit fram - eller planerade att ta fram - könsuppdelad sjukskrivningsstatistik. Området upplevdes som svårt och komplicerat att leda och styra, bland annat på grund av bristande kunskap inom området. År 2007 framkom att kvalitetssäkring av arbetet med sjukskrivningar i princip inte förekom. Här har en utveckling skett. Uttalanden om kvalitet i och kvalitetssäkring av arbetet med sjukskrivningar handlade framför allt om uppföljning. Uppföljning begränsades i flera uttalanden till mätning av villkor som anges i sjukskrivningsmiljarden, så som andel läkarintyg som godkänts av Försäkringskassan. Mer sällan inbegrep uppföljning förbättringsarbete baserat på återkoppling eller analys av sjukskrivningsprocessen eller andra kvalitetsindikatorer. Chefens ansvar för att skapa goda administrativa förutsättningar för arbetet med sjukskrivningar framhölls nu på samtliga tre nivåer; detta diskuterades endast i begränsad omfattning 2007. Administrativa förutsättningar som nämndes var riktlinjer och rutiner, tid för såväl patientarbete som för kompetensutveckling, tillgång till kompetensstöd från experter, lättillgänglig och korrekt information samt olika ”verktyg”. Resultatet pekar på att man i hög grad har infört rutiner för olika aspekter av sjukskrivningsarbetet, men det fanns fortsatt behov av effektivisering och kvalitetsförbättring, inte minst vad gäller IT- stöd. Sjukskrivningsmiljarden bedöms ha haft mycket stor betydelse för att fokus har satts på sjukskrivningsfrågorna i landstingen. Många ansåg att sjukskrivningsmiljarden behövs ytterligare några år, även om det framkom en ambivalens till denna form av statlig styrning. Kortsiktigheten i överenskommelserna, att de kommer sent och att det nu finns fler miljardsatsningar ansågs göra verksamheten svårare att styra. Slutsatser: Ledning och styrning av sjukskrivningshantering har i större utsträckning blivit en del av den ordinarie verksamheten inom sjukvården, och chefens roll i relation till sjukskrivningshanteringen har blivit tydligare jämfört med 2007. Sjukskrivningsmiljarden tycks ha haft en stor betydelse för att sätta sjukskrivningsfrågan på agendan på samtliga nivåer i hälso- och sjukvården. Sjukskrivning ses nu i stor utsträckning som en del av vård och behandling som skall ledas och styras på motsvarande sätt som annan verksamhet, till exempel vad gäller riktlinjer, rutiner och kvalitetssäkring. Sjukskrivningsfrågan är dock en fråga bland många andra, och det finns behov av särskilt stöd till linjen i att hantera den. Vi fann en stor förändring i chefernas syn på det egna ansvaret i sjukskrivningsfrågan, särskilt på verksamhetschefsnivå. Hälso- och sjukvården har med andra ord kommit en bra bit på väg i sjukskrivningsfrågan. Mycket återstår dock att göra för att säkra ledningssystem, rutiner, och tillräckliga administrativa förutsättningar för ett optimalt arbete med hantering av patienters sjukskrivning. Särskilt gäller detta kvalitetssäkring, jämställd sjukskrivning, administrativa förutsättningar och den interna samverkan mellan olika kliniker.
|
|
| 10. |
- Andersson, Bo, et al.
(författare)
-
Harness mobility : Managing the off-task property
- 2010
-
Ingår i: DESRIST 2010: The 5th International Conference on Design Science Research in Information Systems and Technology 2010, in St Gallen, Switzerland. - Berlin, Heidelberg : Springer. ; 6105, s. 258-269, s. 258-269
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Technological advancements in mobile computing and wireless networks open up to new applications and new user-groups in the mobile workforce. However, a considerable part of the mobile workforce, such as e.g. drivers or healthcare staff, is chiefly performing other tasks than interacting with their computers. As a result, they are not able to pay attention to computer interaction, making them mainly off computer tasks. The aim of the paper is to develop a design theory to manage off-task situations in mobile computing. Interviews were performed with developers of an information system comprising mobile devices for drivers. From the interviews, a design of an artifact and a design theory based on a strategy to automate routine administration task using place awareness is presented. The eight components of IS design theory by Gregor and Jones is applied as a theoretical framework.
|
|
