| 1. |
- Kellgren, Jan, professor, 1967-, et al.
(författare)
-
Redovisning och beskattning : om redovisningens betydelse för inkomstbeskattningen
- 2014. - 3
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det råder i Sverige sedan länge ett starkt samband mellan företagens redovisning och inkomstbeskattningen. Den viktigaste aspekten av detta samband är att företagens räkenskaper som huvudregel styr beskattningen när det gäller frågan om när skattepliktiga respektive avdragsgilla poster påverkar den skattepliktiga nettoinkomsten. Denna huvudregel innebär med andra ord att redovisningen avgör frågan om rätt beskattningsår. Detta gäller under förutsättning att räkenskaperna är upprättade i enlighet med god redovisningssed och att frågan inte har regleras i särskilda skatterättsliga periodiseringsregler (dessa har i så fall företräde). Därtill ställer skattereglernai vissa fall upp särskilda, skattebetingade krav på företagens redovisning. Detta kan synas ganska enkelt, men området rymmer många komplicerade frågor. Förhoppningen är att föreliggande bok ska kunna hjälpa inte minst skatterättsstudenter på deras väg till förståelse av sambandet. Området kan studeras och presenteras på många sätt och ur flera olika perspektiv. Detta är en skatterättsligt orienterad bok, vilket gör att redovisningsfrågorna enbart har en tjänande roll i framställningen. Den som är särskilt intresserad av t.ex. skatternas påverkan på svenska redovisningar hittar här endast en förhållandevis översiktlig bild. Boken ger inte heller någon ingående redogörelse för bokföringsteknik eller för externredovisningensteorier och metoder. Däremot är förhoppningen att framställningen om bokföring, externredovisning och redovisningsrätt (kapitel 3) ska ge ett tillräckligt underlag för att kunna förstå bokens övriga delar.
|
|
| 2. |
- Andrén, Daniela, Associate Professor, 1968-, et al.
(författare)
-
Designing and Negotiating Agreements in a Digitalized Era – a qualitative analysis
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Digitalization is a reality that governs more and more both the society and the economy, facilitating new and more efficient ways of setting up business and business collaborations. Rational agreement routines and well thought through contracts help organizations to avoid legal disputes and thus maintain long-term relations with customers and suppliers. Therefore, a digitalized platform where non-lawyers (purchasers, sellers) in a user-friendly interface can draft individual contracts without lawyers is expected to both increase the companies’ labor productivity and to facilitate the evaluation of risks and opportunities over time. To our knowledge, there is very little known about the agreement routines and the firms’ interest of making them more efficient using digital solutions. Based on semi-structured interviews that we carried out in Sweden during the autumn 2019, we found that companies and authorities are not fully in control of their agreements, when it comes to for example the origin of the agreements, the agreement routines, the storage of agreement and authorized signatures and do not fully use the potential of digital tools for managing and negotiating contracts. Unexpectedly, organizations seem to be of the opinion that the current, a little bit unmodern, system actually works for them. Therefore, new digital tools and/or digital platforms must really meet the needs of the organizations to correspond to the investment for it. Our interviews suggest that new simple digital solutions might be appreciated and used.
|
|
| 3. |
- Arnesdotter, Ingrid, 1945-, et al.
(författare)
-
Att starta, driva och vidareutveckla en juristutbildning med en annan inriktning än den som leder till Juristexamen
- 2022. - 1:1
-
Ingår i: Vänbok till Hans Eklund. - Uppsala : Iustus förlag. - 9789177371656 ; , s. 39-54
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Hans Eklund är sedan många år en eldsjäl inom juridisk utbildning. Därför är vi glada över att få uppvakta honom med en text om juridisk pedagogik.Vi skriver utifrån vår gemensamma erfarenhet (om inalles c. 76 år) av att initiera, utveckla och driva de affärsjuridiska programmen, som är en juristutbildning med en annan inriktning än den som leder till Juristexamen. Här diskuteras programmens första år, frågor kopplade till nya lärares inträde i programmen och programmens nu aktuella utveckling.
|
|
| 4. |
- Arnesdotter, Ingrid, 1945-, et al.
(författare)
-
Att undervisa och examinera i proaktiv rättsanvändning
- 2022. - 1
-
Ingår i: Juridiken och den bredare publiken. - Stockholm : Norstedts Juridik AB. - 9789139027119 ; , s. 32-49
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att undervisa och examinera i proaktiv rättsanvändning är långt ifrån detsamma som att undervisa inom den traditionella, reaktiva ”rättsutredande” genren. Det är utmanande (men inte ogörligt) och givande samt i många fall alldeles nödvändigt. Tankearbetet vid reaktiv rättsanvändning startar med fastställandet av vad som hänt, fortsätter med urval av rättsliga normer vars rekvisit kan tänkas vara uppfyllda genom det som hänt och avslutas med en omsorgsfullt genomförd klassisk subsumering vars resultat är detta är rättsföljden. Det som undersöks hör hemma i dåtid och slutresultatet utspelar sig i nutid. Det som undersöks vid proaktiv rättsanvändning hör i stället hemma i framtiden, vad måste göras för att verksamhetsmålet A ska uppnås, och slutresultatet är en i nutid föreliggande handlingsplan. Urvalet av rättsliga normer styrs av vilka slags rättsföljder det är som innebär eller medför att verksamhetsmålet A uppnås och genom omvänd subsumering fastställs vilka åtgärder som handlingsplanen ska innehålla.
|
|
| 5. |
- Attorps, Karin, et al.
(författare)
-
Intervju med Michael Erliksson, rättschef Skatteverket
- 2021
-
Ingår i: Skattenytt. - Visby : Skattenytt Förlags AB. - 0346-1254. ; :5, s. 293-295
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- En januarifredag möter vi Skatteverkets nytillträdda rättschef Michael Erliksson, via en digital plattform, för en intervju om rättschefens roll m.m. Efter lite inledande frågor om rättschefens studie- och yrkesbakgrund går samtalet in på rättschefens roll och rättsavdelningens arbete, t.ex. hur Skatteverkets uppfattning i rättsfrågor kommer till och Skatteverkets kommande utmaningar, för att avslutas med en friare diskussion om skatterättens framtida reform- och utvecklingsmöjligheter.
|
|
| 6. |
- Behrendt Jonsson, Britta, 1973-
(författare)
-
The Solvency II Capital Requirement for Insurance Groups : On the Tension Between Regulatory Law and Company Law
- 2018
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Since 2016, supervision of insurance undertakings in the European Union has been based on the Solvency II legal Since 2016, supervision of insurance undertakings in the European Union has been based on the Solvency II legal framework. Insurance undertakings that are part of an insurance group must be sufficiently capitalized both at company level and at group level. For the calculation of the group solvency capital requirement, insurance groups are regarded as if they were a single economic entity, whereas company and insolvency law apply a legal entity perspective and focus on each single company that is part of a group. The underlying expectation that excess own funds within a group will be used to support a group undertaking in financial difficulties is not reflected by a corresponding legal obligation.This tension between regulatory and company law is discussed in the thesis. The rules on the calculation of the group solvency requirement and the eligibility of own funds at group level are analyzed against the background of German and Swedish company law and possible solutions to align the two areas of law are discussed de lege lata and de lege ferenda. Despite the full harmonization approach of the Solvency II Directive and the aim of reaching supervisory convergence throughout the EU, the study reveals differences in the application of Solvency II in Germany and Sweden.
|
|
| 7. |
- Bengtsson, Isabelle, 1991-
(författare)
-
Tvångsvis markåtkomst - Privata aktörer, vinstintressen och egendomsskydd
- 2024
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tvångsvis markåtkomst kan ske till förmån för en privat aktör med vinstintressen under vissa förutsättningar. De senaste decennierna har det blivit allt vanligare att tvångsvis markåtkomst sker till förmån för en privat aktör med vinstintressen. Samtidigt har en utveckling av skyddet för egendom ägt rum, där ägarens intresse av skydd för sin egendom har fått större betydelse. Mot bakgrund av den samhällsutveckling som har skett, är syftet med studien att utreda och analysera de rättsliga möjligheterna för tvångsvis markåtkomst till förmån för en privat aktör med vinstintressen utifrån egendomsskyddet i den svenska grundlagen och i EKMR.För att uppnå studiens syfte uppställs en frågeställning. Den uppställda frågeställningen är hur tvångsvis markåtkomst som sker till förmån för en privat aktör med vinstintressen förhåller sig till egendomsskyddet. Den uppställda frågeställningen inkluderar dels om det inom ramen för egendomsskyddet får betydelse att den tvångsvisa markåtkomsten sker till förmån för en privat aktör med vinstintressen, dels vilka rättsliga implikationer egendomsskyddet får för en privat aktör med vinstintressen att kunna nyttja tvångsinstitutet. Studiens resultat visar att det, enligt gällande rätt, inte finns några principiella hinder mot att tvångsvis markåtkomst sker till förmån för en privat aktör med vinstintressen.Studiens resultat visar också att de rättsliga möjligheterna för att vidta tvångsvis markåtkomst till förmån för en privat aktör med vinstintressen är relativt omfattande enligt svensk rätt. Däremot visar studiens resultat också att det kan finnas vissa utmaningar förenat med tvångsinstitutet inom ramen för denna kontext. Från ett teoretiskt perspektiv kan tvångsvis markåtkomst till förmån för en privat aktör med vinstintressen vara särskilt svår att förena med kravet på ett allmänt intresse. Enligt gällande rätt ges emellertid allmänintresset en extensiv tolkning, och domstolarna är obenägna att ifrågasätta existensen av ett allmänt intresse. I praktiken medför därför allmänintresset sällan någon större begränsning för tvångsinstitutet som ett självständigt rekvisit. Av studien framgår dock att allmänintresset kan få betydelse vid den proportionalitetsbedömning som följer av egendomsskyddet. Inom ramen för denna bedömning kan styrkan på det allmänna intresset få betydelse. Vid proportionalitetsbedömningen kan även det faktum att det föreligger privata och kommersiella vinstintressen få betydelse. Av studien framgår således att de rättsliga rekvisiten för tvångsvis markåtkomst är desamma oavsett vem den tvångsvisa markåtkomsten sker till förmån för, men att tvångsvis markåtkomst till förmån för en privat aktör med vinstintressen – under vissa omständigheter - kan vara svårare att förena med kravet på proportionalitet.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Innerstedt, Klas, et al.
(författare)
-
Något om kravet på förmögenhetsöverföringar vid koncernbidrag : särskilt i ljuset av RÅ 1999 ref. 74
- 2001
-
Ingår i: Skattenytt. - Uppsala : Skattenytt förlags AB. - 0346-1254. ; :9, s. 504-513
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Regeringsrätten har under de senaste åren i några förhandsbesked prövat frågor som rör redovisning och beskattning av koncernbidrag. En av de viktiga frågorna i dessa avgöranden har varit vilken den närmare innebörden av kravet på förmögenhetsöverföring i samband med koncernbidraget är. I artikeln diskuteras bl.a. frågan om innebörden av kravet på förmögenhetsöverföringoch även frågan om ett sådant krav eventuellt kan avskaffas.
|
|
| 10. |
- Karlsson, Olle, 1994-, et al.
(författare)
-
Funktionsförsäljning och beskattning
- 2019
-
Ingår i: Skattenytt. - Uppsala : Skattenytt Förlags AB. - 2000-9801. ; , s. 45-147
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Med funktionsförsäljning avses den sortens försäljning som bäst kan beskrivas som tillhandahållandet av en funktion, snarare än av en vara eller en isolerad tjänst. Det kan t.ex. vara fråga om att kunden ska ha tillgång till en viss nivå av ljuskvalitet i sina lokaler istället för till ett antal lampor, kunna disponera en viss lyft- och transportkapacitet istället för ett antal truckar1, få en lösning som ger lastbilen bra väggrepp, lite vibrationer och lågt rullmotstånd istället för ett visst antal däck2 – utan att det är närmare specificerat hur, t.ex. med vilken utrustning, detta ska åstadkommas. Kunden betalar i princip för den funktion som erhålls. Inom ramen för funktionsförsäljning placerar funktionssäljaren ofta ut av denne ägd utrustning hos funktionsköparen. Funktionsförsäljning är en affärsmodell med betydande förtjänster och potential, inte minst med avseende på miljöeffekter och en mer cirkulär ekonomi3, men den ger upphov till ett flertal svårbesvarade frågor och det saknas i Sverige både all form av särskild rättslig reglering av, och rättsvetenskaplig forskning och rättspraxis om, funktionsförsäljning. Därför får rättsläget för affärer av detta slag, så gott det går, uttolkas ur generella regler. P.g.a. modellens olika särdrag är detta ibland, men långtifrån alltid, svårt att göra. I denna artikel kartläggs rättsläget för affärsmodellen funktionsförsäljning med avseende på skatterätt och därmed sammanhängande redovisningsrätt. Internationellt kallas funktionsförsäljning ibland ”Product as a Service”, (Paas) och man talar ibland om ”servitization”.
|
|
