| 1. |
- Dahlberg, Anders, et al.
(författare)
-
Hänsynsuppföljning - grunder
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Gruppens förslag I rapporten presenteras de ställningstaganden och förslag som gruppen hittills kommit fram till, samt bakgrund och motiv för dessa. I rapporten presenteras också några viktiga frågor där gruppen ännu inte har något färdigt förslag. Avsikten är att rapporten ska underlätta kommunikationen med övriga arbetsgrupper inom Dialog om miljöhänsyn och vara en grund för uppföljningsgruppens fortsatta arbete. Syftet med förslagen är att förbättra den uppföljning av miljöhänsyn vid avverkning och under föryngringsarbetet som Skogsstyrelsen ansvarar för och för de uppföljningar som skogsbruket gör. Gruppen för uppföljning föreslår Skogsstyrelsens ledning att: Uttrycket hänsynsuppföljning används istället för Polytax vid myndighetens uppföljning av miljöhänsyn vid skogliga åtgärder. Syftet med uppföljningen ändras från att utvärdera tagen miljöhänsyn vid föryngringsavverkning genom att relatera den till lagen i taxering till att ge statistik som är användbar vid utvärderingar av de skogspolitiska (miljö)målen och miljömålen. Uppföljningen ska också vara användbar i efterföljande lärande hos markägaren för att åstadkomma förbättrat hänsynstagande. Begreppet LIT, Lagen I Taxering, utgår. Uppföljningen ska vara bättre faktabaserad än Polytax. Data som samlas in i fält ska i så stor utsträckning som möjligt vara mätbara kvantiteter och i övrigt vara bedömda kvaliteter med tydliga bedömningsgrunder. Utvärdering görs i huvudsak separat efter uppföljningen, åtskiljd från uppföljningen. Eventuella värderande inslag i uppföljningen ska vara lättförståeliga och transparenta och helst göras efter att fältdata är insamlat. Föreskrifter och allmänna råd till 30 § SvL och andra relevanta regelverk används för att få konkreta variabler att följa upp men det är viktigt att uppföljningen hålls isär från den rättsliga tillsynen. Uppföljningens resultat ska även vara användbara i lärandeprocessen, för att åstadkomma förbättrat hänsynstagande och vid behov ge incitament för att anpassa/ förändra regler och rekommendationer. Som en del i att stärka lärandet bör Skogsstyrelsen arbeta fram ett konkret förslag på hur rådgivning i ökad grad kan bygga på underlag från hänsynsuppföljningen. Skogsstyrelsen inrättar ett externt användarråd för uppföljningar inom området skogliga miljömål. Stärka kvalitetssäkringen i uppföljningen genom att kvalitetssäkringen sker efter en fastställd metod, integreras med verksamhetsstyrningen i stort och tillförsäkras nödvändiga resurser. I kvalitetssäkring ingår att regelbundet genomföra kontrolltaxeringar samt oberoende utvärderingar gentemot uppföljningens syfte. Statistiken ska ha "tillräcklig kvalitet" (officiella statistikens begrepp) och uppgift om tillförlitligheten ska följa med resultaten. Personcertifiering av nyckelbiotopskompetens bör senare övervägas. Gruppen föreslår skogsbruket att: Ta fram jämförbara uppföljningssystem som direkt kan nyttjas som underlag tillsammans med Skogsstyrelsens system. Regelbundet följa upp planering av avverkningar och utförda avverkningar. Öppet redovisa resultat av uppföljningarna.
|
|
| 2. |
- Aspenberg, Per, et al.
(författare)
-
Metodstudie Kustfågelinventering 2007
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid kustfågelinventering kan ingen inventerare se alla häckande fåglar vid ett enda besök.Den andel av de häckande fåglarna som en viss inventerare noterar vid ett visst tillfälle kankallas inventeringseffektivitet. Inventeringseffektiviteten skiljer sig mellan olika inventerareoch varierar under säsongen och mellan arter. Dessutom finns ett inslag av slumpmässigafaktorer som tillfällig frånvaro av fåglar, inventerarens ”dagsform”, väder m.m. Inventeringseffektiviteten undersöktes våren-sommaren 2007 genom en serie inventeringsbesök av sju olika observatörer vid tre fågelöar i Gävlebukten, huvudsakligen under perioden 23 maj – 2 juli. Sex av observatörerna saknade direkt erfarenhet av kustfågelinventering men hade alla mycket stora erfarenheter av fältornitologi och var därmed genomgående skickliga på artbestämning. Rent generellt kan man säga att ca 70 % var ett vanligt värde på inventeringseffektiviteten.För de mest lättinventerade arterna (t.ex. knölsvan, roskarl, rödbena) nåddes regelmässigt ca90 % inventeringseffektivitet, medan det för svårinventerade arter (t.ex. gräsand, drillsnäppa)snarare låg på 20-30 %. Inventeringseffektiviteten minskade under studieperioden, särskilt mot slutet. Dessutom vardet en påtaglig slumpmässig variation mellan olika inventeringsdagar under samma vecka,särskilt för kolonihäckande fåglar som kunde variera 10-20 procentenheter inom några dagar,för de tre öarna i testet. Man kan dock anta att denna korttidsvariation spelar mindre roll i enstörre inventering som sträcker sig över flera inventeringsdagar. Skillnaderna mellan de olika inventerarna var som regel 5-10 procentenheter. När det fannsrisk för sammanblandning av arter var dock skillnaden större, särskilt för blandade fisksilvertärnekolonier. Även för änderna som är generellt svårinventerade blev det storapersonskillnader. Skillnaderna var också mycket större för en ”ringrostig” inventerare somvarit mindre aktiv under några år. Personskillnaderna var delvis systematiska. Det berortroligen dels på ovana att räkna kolonihäckande fåglar (systematisk underskattning) samtskillnader i bedömning av fåglarnas uppträdande (häckar anden här eller är den bara tillfälliggäst vid ön). Dessa skillnader accentuerar värdet av att: använda samma inventerare helt eller delvis i manskapet mellan olika årintroducera nya inventerare i problematiken med att särskilja förväxlingsarterkoncentrera sig på ett urval av vissa arter vid ett inventeringsbesökanvända fotografering som dokumentationsmetod vid större vitfågelkolonierstyra upp fältanteckningarna med t ex strikt användning av protokollSlutsatser:Inventeringsresultat underskattar de verkliga populationsstorlekarnaDet är viktigt att inventerarna är tränade i just kustfågelinventering, och nyainventerare bör samkalibrera sig med mer erfarna.Även med tränad personal kommer ett visst fel att kvarstå, och småpopulationsförändringar (10-20 %) är mycket svåra att säkert skilja från metodfel. Försvårinventerade arter är metodfelet ofta avsevärt större.
|
|
| 3. |
- Gottby, Lijana
(författare)
-
Kvicksilver i fisk i Gävleborgs län : En sammanställning av undersökningar utförda 1966-2013
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Från och med 60‐talet och fram till och med idag har kvicksilverhalterna i över 10 000 fiskar (främstgäddor och abborre) från totalt över 400 lokaler i länet analyserats. Under perioden 1990–2004analyserades kvicksilverhalten i totalt 1 550 gäddor från ca 200 av länets sjöar. Sedan år 2004 har Länsstyrelsen i samarbete med kommunerna ett pågående program för attupprätthålla baskunskapen om kvicksilverhalterna i fisk från länets sjöar. Under åren 2013‐2014utvärderades delprogrammet och en strategi för fortsättning av övervakningen av Hg i fisk i länet hartagits fram (Länsstyrelsen Gävleborg, 2014). Denna rapport är en sammanställning samt utvärderingav allt kvicksilverdata från 60‐talet fram till maj 2013. Data från och med 1990 visar att ca 70 % av de undersökta gäddorna har kvicksilverhalter som ärförhöjda och en tredjedel gäddorna från samma tidsperiod har mycket höga kvicksilverhalter (> 1,0mg Hg/kg våtvikt). Utvärdering av långtidsserie för kvicksilverdata på kommunnivå visar att halternaav kvicksilver i fisk i Gävleborgs län långsamt minskar i de flesta kommuner efter 1990‐talet. Vilketöverensstämmer med nationell 50‐års trendsutvärderings studien, där man har sett en tendens tillatt kvicksilverhalterna har minskat med minst 20 % i hela Sverige under perioden 1965‐2012(Åkerblom et al., 2014).
|
|
| 4. |
- Gunnarsson, Urban, et al.
(författare)
-
Mer träd på myrarna : igenväxning de senaste 20 åren
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SammanfattningI Riksskogstaxeringens landsomfattande inventeringar följs trädförekomstensutveckling i permanenta provytor, bl.a. på myr. I denna studie använder vi oss avRiksskogstaxeringens data för att undersöka om träd på myrar har ökat under densenaste 20-årsperioden från 1980-talet (1983-87) till 2000-talet (2003-07). Utifrånstudien kan vi dra följande slutsatser:Den stående trädvolymen på myrar har för hela Sverige ökat med 75 % och merän fördubblats i sydöstra Sverige under den studerade 20-årsperioden.Arealen trädklädd myr (med stamvolym > 25 m3 per ha) har ökat med 55 % underperioden.Igenväxningen är extra stor i S och SÖ Sverige.Myrar med höga naturvärden i Våtmarksinventeringen (VMI klass 1 objekt) harstörre andel öppen myr än lägre klassade myrar.Myrar med diken i direkt anslutning har större trädvolym än myrar utan diken ochdiken påskyndar igenväxningsprocessen.En lämplig miljöindikator för Regionalt UppföljningsSystem (RUS) i våtmarkerskulle kunna vara att följa arealutvecklingen av öppen myr (utan träd) och glestträdbevuxen myr (stamvolym upp till 25 m3 per ha). Båda arealerna börfortsättningsvis inte minska alltför kraftigt.
|
|
| 5. |
- Hahn, Niklas, et al.
(författare)
-
Hur förändras våtmarkerna och varför? : Satellitbaserad övervakning av vegetationsförändringar i Dalarna och Gävleborg
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En satellitbaserad metodik för att identifiera snabba vegetationsförändringar i våtmarker har använts för att identifiera områden med förändringsindikation i undersökningsområdet som består av Dalarnas och Gävleborgs län. Projektet drivs inom ramen för den nationella miljöövervakningen och är tänkt att genomföras enligt ett löpande schema över landet fördelat på olika undersökningsområden. Speciellt för detta undersökningsområde var att förändringsanalys genomfördes över tre tidsperioder (1986-1999, 1999-2007 och 1986-2007) mot i normalfallet då enbart en tidsperiod analyseras.Om man jämför de tre analyserade tidsperioderna (två 10-årsperioder 1986-1999 respektive 1999-2007 och en 20-årsperiod 1986-2007) kan man se både likheter och skillnader. Den studerade våtmarks-arealen hade ca 1,2 % förändringsindikation för tidsperioden 1999-2007, ca 1,6 % förändringsindikation för 1986-1999 och slutligen ca 1,4 % förändringsindikation 20-årsperioden 1986-2007. Själva slutresultatet är utmärkt för fördjupade analyser trots att metodens statistiska upplägg innebär att de förändringar som detekteras är relativa och inte absoluta. En 20-årsperiod kan således ha lägre andel förändringsindikation än en enskild 10-årsperiod.Huvudsyftet och styrkan med metoden är att den pekar ut områden med snabba och tydliga förändringar. Identifieringen av områden med förändrade myrar utgör ett användbart underlag för Länsstyrelsernas arbete. Viktiga användningsområden är t.ex. vid uppföljningen av skyddade våtmarker och för att visa på skillnader mellan olika regioner. Områden som identifierats med stor andel förändring kan också vara ett underlag inför restaureringar av våtmarker.
|
|
| 6. |
- Hahn, Niklas, et al.
(författare)
-
Kartering av vegetation på öppna myrar i Dalarna och Gävleborg − myrvegetationskartan
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Miljöövervakning av våtmarker bedrivs inom Naturvårdsverkets programområde våtmark med syfte att långsiktigt följa utvecklingen av våtmarkernas tillstånd vad gäller hydrologisk orördhet och biologisk mångfald.För ett av delprogrammen används "Satellitbaserad övervakning av våtmarker" för att upptäcka markanvändningsbetingade vegetationsförändringar i öppna myrar. Metoden baseras på antagandet att spektralt och vegetationsmässigt homogena myrenheter uppträder likartat med avseende på fenologi och väder. Detta innebär att om myrenheterna avgränsas vid tidpunkt 1 så kan spektralt avvikande myrar, dvs. förändrade myrar, sökas genom riktad förändringsanalys inom grupperna vid tidpunkt 2.I "Satellitbaserad övervakning av våtmarker" görs en basklassning av öppen myr i den äldre satellitscenen. Basklassningen särskiljer spektralt homogena våtmarksenheter som utgör grunden för den riktade förändringsanalysen som genomförs i nästa steg.Detta projekt "Kartering av vegetation på öppna myrar" syftar till att ta fram en myrvegetationstypskarta för öppen myr genom att översätta basklassningens våtmarksenheter (via en översättningstabell) till välkända hydrologiska vegetationstyper. I en tidigare studie framkom det att den översättningstabell som tagits fram för Norrbotten behövde modifieras för att passa länsgruppen Dalarna/Gävleborg.Med utgångspunkt från basklassningen i Dalarna/Gävleborg samt information från flygbildstolkning och fältdata genomfördes ett antal korrelationsanalyser satellitscen för satellitscen. Med stöd av information från satellitbilder, flygbilder, angränsande vegetationskartor och Svenska MarktäckeData fördjupades sedan analysen. Baserat på resultaten från korrelationsanalyserna framgick det att undersökningsområdet behöver delas in i två delområden med varsin översättningstabell. Basklassningen tillsammans med översättningstabellerna resulterade i en myrvegetationstypskarta för Dalarna/Gävleborg.Myrvegetationstypskartan har flera tillämpningsområden, t.ex. för att hitta unika livsmiljöer för viktiga arter, för att hitta variationsrika våtmarksområden och för att studera biologisk mångfald.Framtagandet av en myrvegetationstypskarta för Dalarna/Gävleborg kunde genomföras kostnadseffektivt tack vare samordning med våtmarksövervakningen. Kostnaden för detta projekt var 230 000 kr.Inom våtmarksövervakningen bör man inför kommande län även ha myrvegetationstypskartan i åtanke redan då basklassningens spektralt homogena våtmarksenheter tas fram. I detta sammanhang är det speciellt viktigt att beakta myrtypsregionerna i samband med basklassningen.Kostnaden för att, enligt metoden i denna studie, ta fram en myrvegetationstypskarta för andra länsgrupper beror på fler faktorer, t.ex. om samordning kan ske med den pågående våtmarksövervakningen, antal myrtypsregioner inom länsgruppen och om vegetationskarta finns inom närområdet. Kostnaden kan reduceras något om fler länsgrupper samkörs.En kostnadsjämförelse med vegetationskartan har gjorts med framtagandet av vegetationskartan i Värmland som landade på ca 800 000 kr per topoblad (50 x 50 km²). Kostnaden för denna studie var totalt 230 000 kr, vilket motsvarar ca 8 000 kr per topoblad. Viktigt att beakta i denna jämförelse är att myrvegetationstypskartan enbart fokuserar på öppna myrar och är ingen totalinventering.
|
|
| 7. |
- Hahn, Niklas, et al.
(författare)
-
Satellitbaserad övervakning av våtmarker - Kartering av vegetation på öppna myrar
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Miljöövervakning av våtmarker bedrivs inom Naturvårdsverkets programområde våtmark med syfte att långsiktigt följa utvecklingen av våtmarkernas tillstånd vad gäller hydrologisk orördhet och biologisk mångfald.För ett av delprogrammen används "Satellitbaserad övervakning av våtmarker" för att upptäcka markanvändningsbetingade vegetationsförändringar i öppna myrar. Metoden baseras på antagandet att spektralt och vegetationsmässigt homogena myrtyper uppträder likartat med avseende på fenologi och väder. Detta innebär att om myrtyperna avgränsas vid tidpunkt 1 så kan spektralt avvikande myrar, dvs. förändrade myrar, sökas genom riktad förändringsanalys inom grupperna vid tidpunkt 2. I "Satellitbaserad övervakning av våtmarker" görs en basklassning av öppen myr i den äldre satellitscenen. Basklassningen särskiljer spektralt homogena våtmarksenheter som utgör grunden för den riktade förändrings-analysen som genomförs i nästa steg."Kartering av vegetation på öppna myrar" syftar till att ta fram en vegetationskarta för myrtyper genom att översätta basklassningens våtmarksenheter (via en översättningstabell) till välkända hydrologiska vegetationstyper.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Jonsson, Fredrik, et al.
(författare)
-
Ringlavsövervakning i Gävleborg 1996-2002
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 1996 och 1997 startades en övervakning av 19 ringlavslokaler i Gävlebors län. I denna rapport redovisas resultatet från en återinventering av dessa lokaler år 2002. I rapporten redovisas också de förändringar som skett på lokaler år 2002. i rapporten redovisas också de förändringar som skett på lokalerna under perioden 1996 till 2002.Inventeringen skedde på fasta provytor, 10 x 20 m stora (provytekartering) och längs transekter utgående från dessa (grovkartering).I Hälsingland har 14 lokaler inventerats.På sex av lokalerna har antalet ringlavsbålar ökat kraftigt, mer än 40% i provytorna sedan inventeringsstarten. På ytterligare fyra har en måttligare ökning skett och på fyra har en minskning skett.I Gästrikland har fem lokaler övervakats och där har ringlaven ökat kraftigt på en lokal i norra Gästrikland medan den har minskat mer eller mindre kraftigt på de fyra som ligger i den södra halvan av landskapet.I Gästrikland växte ringlaven i lika stor utsträckning på gran som på en, medan ringlaven i Hälsingland växte främst på gran, men även ganska rikligt på tall och björk.på samtliga ringlavslokaler söder om gävle i gästrikland har ringlaven minskat kraftigt. Detta trots att inga stora förändringar tycks ha skett i provytornas omedelbara närhet sedan inventeringsstarten.I Hälsningland och norra gästrikland förfaller bestånden vara relativt stabila.En viktig del i skyddet av ringlav i Gävleborgs län är att genom inventeringsinsater finna och avgränsa hittils okända ringlavslokaler.det är troligt att flera oupptäckta ringlavslokaler avverkas på grund av att man saknar kännedom om dem.
|
|
| 10. |
- Jonsson, Fredrik, et al.
(författare)
-
Övervakning av varglav i Gävleborg 1996-2001
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- År 1996 valdes 20 lokaler, varav 16 är myrlokaler och 4 fastmarkslokaler, med känd förekomst av varglav ut och inventerades. År 2001 återinventerades samtliga av dessa lokaler.På varje lokal gjordes en provytekartering,detaljkartering och grovkartering av varglav.Sammanfattningsvis av inventeringen kan sägas att de flesta myrlokaler hyser så stora och stabila populationer att de ej är hotade på kortsikt.För flera av fastmarkslokalerna är framtiden mer osäker.Dessa lokaler hyser endast några få bålar på enstaka träd och nyetableringen är otillfredställande.
|
|
