| 1. |
- Kempe-Bergman, Matthis, 1978-, et al.
(författare)
-
Idrottslyftet lyfter vadå?
- 2012
-
Ingår i: Svensk Idrottsforskning. - Stockholm. - 1103-4629. ; :1, s. 46-50
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Kempe-Bergman, Matthis
(författare)
-
Man talar om jämställd idrott : Om jämställdhetssamtal med manliga idrottsledare och förutsättningar för jämställd idrott
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- As a result of a historically anchored relationship between the Swedish state and the sports movement, gender equality has been a prioritized area of interest in Swedish sports since the 1970s. Despite long-term work in this field, research indicates a notable gap between what is said and done at the central level and locally. Research also indicates attitude problems; gender equality is often seen as an insignificant or unnecessary issue.This thesis seeks to relate to and analyze this development. Answers are sought via male sport coaches and leaders. This approach is motivated by the fact that gender equality-related sport research in Sweden seldom focuses on men and masculinities. At the same time men have been overrepresented as power holders and decision makers, and gender equality has consequently been constructed as a women’s issue. By means of a post-structural discourse analysis, the aim is to investigate constructions of gender equality in interviews with 47 leaders selected from seven sports. How is gender equality constructed in terms of meanings of and standpoints in relation to the concept, and which discourses set the frames for these constructions? Which subject positions are articulated?Results show that gender equality is given many different meanings in the interviews and that these meanings are produced in line with three discourses: a women’s rights discourse (semi-essentialism, structural feminism, a quantitative and qualitative support for women’s sport), a gender critical discourse (constructionism, structural feminism, “women can”, deconstructions of femininities) and a liberal discourse (“sport for all”, individualism, gender neutrality). Furthermore, four subject positions are distinguished: the skeptic, the cynic, the women rightist and the norm critic position. When the results are related to the production of gender equality policies four aspects are discussed, 1) relations between discourses (the discourses generate contradictory interpretations of sport, subjectivity, gender and equality), 2) men and gender equality, 3) the relatively substantial lack of interest in gender equality in the interviews and 4) sport and pluralism.One conclusion in the thesis is that the women’s rights discourse dominates and that the liberal discourse is marginalized in the interviews. Further, it is suggested that an elaboration and a more frequent practice of the gender critical discourse could be useful in the development of the gender equality project in Swedish sport.
|
|
| 3. |
- Kempe-Bergman, Matthis, 1978-, et al.
(författare)
-
The sceptic, the cynic, the women’s rights advocate and the constructionist : male leaders and coaches on gender equity in sport
- 2020
-
Ingår i: International Journal of Sport Policy and Politics. - : Taylor & Francis. - 1940-6940 .- 1940-6959. ; 12:3, s. 333-347
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Research about sport and gender equity has taken various forms in different historical and scientific contexts but a general conclusion is that sport still is male-dominated terrain. Why is this, despite decades of gender equity work and initiatives? Here, answers were sought through interviews with 47 male power holders - leaders and coaches - in Swedish sport. Men from seven sports were interviewed. The aim was to, by means of a Foucauldian discourse analysis, explore how 'gender equity' was interpreted and valued: how do the leaders and coaches position themselves, and how are they positioned, in relation to gender equity? The findings show that four subject positions are articulated: the sceptic, the cynic, the women's rights advocate and the constructionist. The sceptic raises doubts about the reasonableness and fairness of gender equity, the cynic constructs gender equity as something unrealistic or impossible, the women's rights advocate articulates a semi-essential and quantitatively oriented support for gender equity, and the constructionist voice a norm-critical approach. We conclude that the constructionist probably is more aligned with the gender equity objectives of both Swedish and international sport organising bodies than the women's rights advocate, but that more distinct and detailed norm-critical approaches to gender equity are required ahead. A more successful implementation of gender equity initiatives is related to changed interpretations of and attitudes towards the fundamentals of gender equity work among those who are to realise it, but also to clarifications of what 'gender equity' means and why it is important.
|
|
| 4. |
- Larsson, Håkan, 1967-, et al.
(författare)
-
Idrottslyftets externa utvärdering : Svenska Badmintonförbundet, Svenska Bordtennisförbundet, Svenska Fotbollförbundet och Svenska Volleybollförbundet
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten utgör resultatet av en uppföljning av satsningarna inom Idrottslyftet i idrotterna badminton, bordtennis, fotboll och volleyboll. Uppföljningen har genomförts av tre forskare från Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, i Stockholm på uppdrag av Riksidrottsförbundet (RF). Samtliga RF:s medlemsförbund fick möjlighet att anmäla sitt intresse för att ingå i uppföljningen. De förbund som visade intresse fördelades på sex forskargrupper från lärosäten i landet med idrottsvetenskaplig verksamhet.Rapporten inleds med några allmänna ord om Idrottslyftet, vad vår uppföljning går ut på och hur den har genomförts. Därefter följer ett avsnitt om RF:s riktlinjer när det gäller barn- och ungdomsidrott. På detta följer ett kapitel om var och en av de i uppföljningen ingående idrotterna badminton, bordtennis, fotboll och volleyboll avseende hur man ser på och har arbetat med Idrottslyftets intentioner när det gäller 1) att öppna dörrarna för fler och utveckla verksamheten så att fler väljer att fortsätta idrotta, 2) jämlikhet och jämställdhet och 3) Idrotten vill. Därtill har vi undersökt hur man inom de fyra förbunden ser på administrationen av satsningen. Rapporten avslutas med en jämförande analys av idrottslyftssatsningarna inom dessa idrotter och några slutsatser och reflektioner kring arbetet med satsningen.
|
|
| 5. |
- Redelius, Karin, 1961-, et al.
(författare)
-
Gör idrotten som Idrotten vill? : Barn- och ungdomsidrottens utformning i retorik och praktik
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här studien handlar om idrottsrörelsens policydokument Idrotten vill och dess väg från visionär retorik, beslutad i styrelserum och på stämmor, till praktisk handling när idéerna ska realiseras av tränare i lokala föreningar. Riktlinjerna har i stort sett varit desamma under de 20 år som gått sedan beslutet om Idrotten vill togs. Forskning visar dock att riktlinjerna inte alltid är normgivande, och att idrotten inte självklart gör som Idrotten vill. Kunskap saknas om i vilken utsträckning föreningsledare och tränare känner till idrottsrörelsens övergripande riktlinjer samt varför andemeningen i Idrotten vill inte är vägledande i alla sammanhang.Syftet med studien är att undersöka i vilken mån centralt formulerade idéer i Idrotten vill har fått genomslag på lokal nivå där barn- och ungdomsidrotten utformas och utövas. Ytterligare ett syfte är att studera tränares erfarenhet av hur riktlinjerna följs, samt att analysera vilka övergripande idéer som det verkar vara svårast att tillämpa. Följande frågor är centrala: I vilken utsträckning har idrottsföreningar egna riktlinjer för barn- och ungdomsidrott och vad utmärker dessa? Vad känner tränare till om de övergripande idéerna i Idrotten vill, och vad anser de om idéernas genomslag? Vilka idéer verkar svårast att tillämpa och hur legitimerar tränare sina ställningstaganden i relation till dessa idéer? Förhoppningen är att resultaten ska tillföra ny och värdefull kunskap om hur arbeta för att öka kännedomen om och tillämpningen av Idrotten vill kan ske.En utgångspunkt är att resultatet av riktlinjernas genomslag har att göra med vad tränare känner till om de övergripande idéerna, vilka faktiska möjligheter de har att praktisera och konkretisera riktlinjerna och av enskilda ledares uppfattningar om hur och varför barn ska idrotta. För att besvara frågorna har flera metoder använts och olika urval av ledare har skett enligt följande: en kartläggning av policydokument och tillhörande riktlinjer från 100 slumpvis utvalda föreningar i alpin skidåkning, fotboll, ishockey, konståkning och tennis, intervjuer med 15 tränare från både bredd- och elitinriktade föreningar i ovan nämnda idrotter samt enkätsvar från 466 tränare i ett 40-tal idrotter från föreningar i 13 distriktsförbund.Resultaten visar att drygt hälften av föreningarna har utformat egna riktlinjer för barn- och ungdomsidrott. Riktlinjerna varierar dock stort i omfattning och vad de innebär är sällan konkretiserat. Även om ett fåtal tränare känner till Idrotten vill som dokument betraktat, verkar merparten vara bekanta med de övergripande idéerna. En majoritet av tränarna anser också att riktlinjerna mestadels är vägledande vid utformningen av idrott för unga, särskilt då de själva är ansvariga. Däremot sympatiserar inte alla tränare med alla riktlinjer. Särskilt frågan som rör värdet av tidiga satsningar och selektion kontra en mer lekfull inriktning med mindre fokus på tävlingsresultat delar tränarkåren. Frågan engagerar och väcker känslor. Tränarna är eniga om att det gäller att hålla de ungas idrottsintresse vid liv – men hur det ska ske finns det skilda uppfattningar om.
|
|
