| 1. |
- Boström, Curt-Åke, et al.
(författare)
-
Regionala spridningsbilder av kväveoxider, ozon och kolväten
- 1996
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Miljövårdsenheten vid Länsstyrelsen i Stockholms län har i samarbete med IVL genomfört ett projekt där diffusionsprovtagare, s k passiva mottagare, använts för att mäta och beskriva haltförhållanden i luft över hela länet och i olika miljöer. Naturvårdsverket har finansierat projektet med medel för specialprojekt, och därtill har Vägverket, Region Stockholm bidragit med medel. Syftet med projektet har främst varit att testa om diffusionsprovtagare är lämpliga hjälpmedel för att kartera halter av luftföroreningar över stora ytor som har en komplex blandning av emissionskällor. Samtidigt har en test av provtagarnas mätsäkerhet och mätnogrannhet skett. Om mätningarna lyckades skulle detta ge ett dataunderlag som möjliggjorde jämförelser mellan mätpunkter i hela länet...
|
|
| 2. |
- Kindbom, Karin, et al.
(författare)
-
Beräkning av ackumulerad syrabelastning från atmosfären till de svenska ekosystemen. Delrapport 1: Emissioner av svavel, kväve och alkaliskt stoft i Sverige 1900-1990.
- 1993
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten utgör en första delrapport inom projektet 'Ackumulerad syrabelastning från atmosfären till svenska ekosystem' och redovisar utsläppen av svavel, kväveoxider, ammoniak och alkaliskt stoft i Sverige under nittonhundratalet. Syftet med beräkningarna är att de ska ligga till grund för en uppskattning av den totala ackumulerade syrabelastningen på de svenska ekosystemen. Utsläpp från energiproduktion, trafik, industriella processer, samt djurhållning har uppskattats. Resultaten visar utvecklingen för de olika sektorernas utsläpp till luft och den stora ökning som ägt rum för utsläppen av svavel och kväve sedan 1950-talet.
|
|
| 3. |
- Kindbom, Karin, et al.
(författare)
-
Kartläggning och beräkning av potentiella och faktiska utslää av HFC, FC och SF6 i Sverige
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Naturvårdsverket har IVL Svenska Miljöinstitutet AB genomfört en kartläggning av förekomst, samt beräkning av potentiella och faktiska emissioner, av fluorerade växthusgaser i Sverige. Beräkningar har innefattat perioden 1990-1999, samt prognoser för åren 2005, 2010, 2015 och 2020. Kartläggningen och beräkningarna innefattar ofullständigt halogenerade fluorkolväten (HFC), fullständigt halogenerade fluorkolväten (FC) och svavelhexafluorid (SF6). I inventeringen har ingått en rad olika branscher, produktgrupper eller användningsområden, såsom kyl-, frys- och elektronikindustri, aluminiumtillverkning, magnesiumgjutning, elektrisk isolering, isolerglas samt joggingskor. Beräkningarna visar att de faktiska emissionerna ökat med 50% i Sverige mellan 1990 och 1999, från ca 0.52 till 0.78 miljoner ton CO2-ekvivalanter
|
|
| 4. |
- Kindbom, Karin, et al.
(författare)
-
Luft- och nederbördskemiska stationsnätet inom PMK. Övervakning av svavel- och kväveföreningar, baskatjoner, tungmetaller och kvicksilver
- 1995
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten redovisas resultat från mätningar av nederbördens sammansättning och av halter i luft inom Luft- och nederbördskemiska nätet under 1994. Mätprogrammet har omfattat provtagning och analys av nederbörd vid 34 stationer, varav 6 stationer också haft luftprovtagning. Vid 4 stationer vardera har nederbördsprover för analys av tungmetaller respektive kvicksilver samlats in månadsvis. Nederbörden har analyserats med avseende främst på svavel- och kväveföreningar samt baskatjoner. Analyser av 11 olika tungmetaller, respektive av metylkvicksilver och totalkvicksilver har skett i de för detta ändamål insamlade nederbördsproverna. Luftprovtagningen har omfattat månadsvis provtagning av svaveldioxid samt partikulärt sulfat, ammonium och partikelbundna baskatjoner. Vid samtliga sex stationer med luftprovtagning har nu provtagning av svaveldioxid med diffusionsprovtagare ersatt den tidigare våtkemiska metoden. Resultaten från nederbördsprovtagningen visar att årsmedelkoncentrationen 1994 av såväl SO4-Sex som NO3-N, NH4-N och H+ var något lägre i södra och mellersta Sverige än under de tre senaste åren, medan halterna i de norra delarna av landet var på samma nivå som tidigare.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Kindbom, Karin, et al.
(författare)
-
Nationell miljöövervakning av luft- och nederbördskemi
- 1997
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I föreliggande rapport redovisas resultat från 1995 års mätningar av luftens och nederbördens sammansättning i bakgrundsmiljö i Sverige. Rapporten redovisar mätresultat från de båda nationella övervakningsnäten EMEP-nätet och Luft- och nederbördskemiska nätet. I rapporten redovisas även de spridnings- och depositionberäkningar som gjorts med MATCH-modellen, med 1995 års mätresultat som grund. Tidigare år har mätresultat och modellberäkningar rapporterats i tre skilda rapporter, men har här samlats i en rapport. Samtliga mätningar drivs av IVL, på uppdrag av Naturvårdsverket, med undantag av ozonmätningarna i Aspvreten som genomförs av ITM. Modellberäkningarna med MATCH-Sverige har utförts av SMHI. Verksamheten finansieras av Miljöövervakningsenheten vid Naturvårdsverket. I rapportens bilagor redovisas provtagnings- och analysmetoder, mätprogram och kvalitetssäkringsrutiner utförligt. Denna samlade redovisning av information rörande mätverksamheten är tänkt att fungera som referens till kommande årsrapporter.
|
|
| 7. |
- Kindbom, Karin, et al.
(författare)
-
Nationell miljöövervakning av luft- och nederbördskemi 1996
- 1998
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I föreliggande rapport redovisas resultat från 1996 års mätningar av luftens och nederbördens sammansättning i bakgrundsmiljö i Sverige. Rapporten redovisar mätresultat från de båda nationella övervakningsnäten EMEP-nätet och Luft- och nederbördskemiska nätet. I rapporten redovisas även de spridnings- och depositionberäkningar som gjorts med Sverigemodellen. Samtliga mätningar drivs av IVL, på uppdrag av Naturvårdsverket, med undantag av ozonmätningarna i Aspvreten som genomförs av ITM. Modellberäkningarna med Sverigemodellen utförs av SMHI. Verksamheten finansieras av Miljöövervakningsenheten vid Naturvårdsverket. Mätningarna har under 1996 omfattat dygnsprovtagning av svaveldioxid, kvävedioxid och partikelbundet sulfat i luft vid sex EMEP-stationer, av sot vid fem stationer samt dygnsprovtagning av totalnitrat och totalammonium vid fyra av stationerna. Månadsprovtagning av lufthalter av svaveldioxid och kvävedioxid har skett vid tolv stationer i landet. Registrering av halter av marknära ozon har skett på timbasis vid sammanlagt sex stationer. Nederbördsprovtagning, dygnsvis med lock-provtagare, har utförts hela året vid en station och veckovis vid tre stationer. Månadsprovtagning av nederbörd med öppna insamlare har skett vid 28 stationer. Nederbördsproverna har analyserats med avseende på pH, sulfat, nitrat, ammonium, klorid, kalcium, magnesium, natrium, kalium och konduktivitet. Vid fyra stationer vardera har nederbörd samlats in för analys av tungmetaller respektive av total-kvicksilver och metylkvicksilver. Genomgående visar mätresultaten ett spridningsmönster med högre halter och deposition i södra Sverige och avtagande värden mot norr. Över södra Halland, inre Skåne och östra Blekinge, där den största totaldepositionen av svavel (exkl. havssalt) uppträdde, var den maximala beräknade depositionen knappt 900 mg S/m2. I Göteborgstrakten erhölls den största totaldepositionen för oxiderat kväve, ca 800 mg N/m2, medan depositionen av reducerat kväve var störst över inre Skåne, ca 850 mg N/m2. En beräknad luftföroreningsbudget för 1996 visar en nettoimport av föroreningar till Sverige, liksom under tidigare år. Importen var för svavel och reducerade kväveföreningar 4-5 gånger så stor som exporten, medan importen av oxiderat kväve endast var ca 10% större än exporten. Årsmedelhalten av marknära ozon var, liksom tidigare år, högst i Esrange i norr, 67 µg/m3. Antalet tillfällen med timmedelhalter överskridande 120, 150 respektive 180 µg/m3 var generellt högre än 1995 men lägre än 1994. Det högsta uppmätta timvärdet under året var 210 µg/m3 i Vavihill i juni månad. Halter i nederbörd och deposition av tungmetaller och kvicksilver uppvisar, med smärre undantag, sjunkande gradienter från söder till norr i landet
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Kindbom, Karin, et al.
(författare)
-
Nationell miljöövervakning av luft- och nederbördskemi 1997, 1998 och 1999
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I föreliggande rapport redovisas resultat från 1997, 1998 och 1999 års mätningar av luftens och nederbördens sammansättning i bakgrundsmiljö i Sverige. Rapporten redovisar mätresultat från de båda nationella övervakningsnäten EMEP och Luft- och nederbördskemiska nätet. I rapporten redovisas även de spridnings- och depositionsberäkningar som gjorts med Sverigemodellen för 1997 och 1998. Samtliga mätningar drivs av IVL medan modellberäkningarna med Sverigemodellen utförs av SMHI
|
|
| 10. |
- Kindbom, Karin, et al.
(författare)
-
Sulphur and Nitrogen Compounds in Air and Precipitation in Sweden 1980 - 1992
- 1994
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trend studies have been made on air and precipitation monitoring results from five Swedish EMEP-stations covering the period from 1980 to 1992. Linear regression calculations on yearly average show a statistically significant decrease of sulphur dioxide in air at all stations.
|
|
