| 1. |
- Biermann, Max, 1989, et al.
(författare)
-
Lessons learned from the Preem-CCS project – a pioneering Swedish-Norwegian collaboration showcasing the full CCS chain
- 2022
-
Ingår i: 16th Greenhouse Gas Control Technologies Conference 2022 (GHGT-16).
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper presents the key findings of the Preem-CCS project, a co-funded Swedish-Norwegian R&D collaboration that investigated CO2 capture from the Preem refineries in Sweden, and subsequent ship transport of captured CO2 for permanent storage on the Norwegian Continental Shelf. The project was conducted 2019-2022 and accomplished: 1) the on-site pilot scale demonstration of amine-based CO2 absorption using Aker Carbon Capture’s mobile test unit (MTU), 2) an in-depth investigation of energy-efficient heat supply for CO2 capture, 3) a detailed techno-economic evaluation of a feasible carbon capture and storage (CCS) chain (from CO2 capture in Sweden to ship transport to Norway), and 4) an investigation of relevant legal and regulatory aspects of trans-border CO2 transport between Sweden and Norway.
|
|
| 2. |
- Biermann, Max, 1989, et al.
(författare)
-
Preem CCS - Synthesis of main project findings and insights
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Preem-CCS project was a Swedish-Norwegian collaboration that investigated CO2 capture from the Preem refineries in Sweden, and subsequent ship transport of captured CO2 for permanent storage on the Norwegian Continental Shelf. The project was conducted from early 2019 to beginning of 2022 and funding was provided by the Norwegian CLIMIT-Demo program via Gassnova, by the Swedish Energy Agency and by the participating industry and research partners (Preem, Aker Carbon Capture, SINTEF Energy Research, Chalmers University of Technology, and Equinor). This report summarizes the key findings of the project activities listed below: - Pilot-scale testing of CO2 capture at the hydrogen production unit (HPU) at the Lysekil refinery using the Aker Carbon Capture (ACC) mobile test unit (MTU) - In-depth investigation of energy efficiency opportunities along the CCS chain, including the use of residual heat at the Lysekil refinery site to satisfy the energy requirements for solvent regeneration - Evaluation of the technical feasibility and cost evaluation of the CCS chain including CO2 capture and transportation by ship to storage facilities off the Norwegian west coast - Investigation of relevant legal and regulatory aspects related to trans-border CO2 transport and storage and national emissions reduction commitments in Norway and Sweden The report also discusses the next steps towards implementation of CCS at Preem refineries in Lysekil and Gothenburg.
|
|
| 3. |
- Edvall, Maria, et al.
(författare)
-
Vätgas på Västkusten
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta projekt syftar till att samla kunskap och kartlägga det framtida behovet av fossilfri vätgas på västkusten, inom västsvensk industri samt kraft- och värmesektorn. Därefter undersöka och utvärdera vilken infrastruktur som krävs och värdera centraliserade lösningar mot lokala. Projektet har intervjuat deltagande företag kring deras vätgasbehov, vätgasproduktion, önskade framtida roll, vätgasstrategier samt annat relaterat till den industriella omställningen till fossilfrihet. Alla 13 deltagande företag har intervjuats under mars/april 2021 och svaren har sammanställts för att få en aggregerad bild. Utöver intervjuer har det inom projektet också genomförts två workshops med deltagande företag. Bland de 13 deltagande företagen är det 7 industrier som har ett vätgasbehov idag och detta uppgår totalt till 6,4 TWh vätgas/år, vilket motsvarar 192 kton vätgas/år. Industrierna har gett uppskattningar på framtida behov av vätgas uppdelat på två scenarios, ett för minimum och ett för maximum. I minscenariot uppgår vätgasbehovet till 4,9 TWh vätgas/år vilket är en minskning om knappt en fjärdedel (-24 %) jämfört med dagens behov medan maxscenariot motsvarar mer än en fördubbling av dagens behov (+120 %) till totalt 14 TWh vätgas/år. Orsaken till det eventuellt minskade vätgasbehovet är att produktionsvolymer möjligen kan reduceras i framtiden samt en möjlig övergång till mer förädlade råvaror. I detta arbete har vi haft fokus på fossilfri vätgas som produceras genom elektrolys med fossilfri el för både centraliserad och decentraliserad produktion. För de decentraliserade lösningar har tre fiktiva industrier med olika stora behov av vätgas, satta för att täcka in behovsspannet för medverkande företag, jämförts med en centraliserad lösning för produktion av vätgas som sedan transporteras i rörledningar till fler användare. Den centraliserade lösningen som har utvärderats innefattar Göteborg, Stenungsund och Lysekil samt en sträckning för vätgasledningen på 120 km och har utgått från det uppskattade maxscenariot för behovet av vätgas. Rapporten visar att vätgasledningarna endast utgör en marginell del av kostnaden för centraliserad produktion och distribution av vätgas. Dessutom har den föreslagna vätgasledningen en stor överkapacitet och det finns därmed möjlighet att dela kostnaden för ledningarna över en ännu större vätgasvolym. Utöver den rent ekonomiska jämförelsen mellan centraliserad och decentraliserad vätgasproduktion och distribution så finns en rad andra aspekter att beakta. Den centraliserade lösningen kan medföra större flexibilitet för en konsument avseende mängden vätgas som köps in och över hur lång tid. En centraliserad lösning kan också behöva en lägre total kapacitet avseende produktion och lager då eventuell överkapacitet delas mellan alla som är anslutna till nätet. Etableringen av en storskalig vätgasinfrastruktur gör också att satsningarna blir mindre knutet till enskilda aktörer. Dessutom kan ett vätgasnät i regionen nyttjas av andra sektorer och locka nya aktörer att placera verksamhet här, vilket i sin tur kan stärka regionens konkurrenskraft. Den centraliserade lösningens uppbyggnad kräver dock en synkronisering av efterfrågan och produktion samt större investeringar vilket kan medföra längre ledtider än för en decentraliserad produktion hos en enskild aktör. En centraliserad lösning gör att placering av produktionskapacitet blir friare längst vätgasledningens sträckning vilket ger möjlighet att ta hänsyn till elnätskapacitet och avsättning för biprodukterna syrgas och restvärme. En viktig lärdom av projektet var att konstatera att uppbyggnad av en infrastruktur för produktion, transport och lagring av vätgas är en komplex fråga. Man måste samverka brett över flera sektorer för att identifiera många nyttor, för flertalet aktörer, om man vill räkna hem en sådan infrastruktursatsning. Dessutom måste många olika investeringar ske i rätt följd och vara väl samordnade. Därför ser de deltagande aktörerna positivt på ett fortsatt samarbete kring vätgasfrågan. Projektet har identifierat flera möjliga förslag till fortsatt arbete, bland annat: • En mer detaljerad förstudie som genomförs av ett ledande gas- /infrastrukturföretag. Studien bör inkludera produktion och distribution av både förnybar och blå vätgas och eventuellt ammoniak, samt en fördjupad analys av olika lagringsmöjligheter för vätgas. För att kunna genomföra förstudien behövs ett mer preciserat behovsscenario kring exempelvis när i tiden behovet uppstår och hur stort behovet är. • Utvärdering av systemperspektivet kring vätgas, el och andra närliggande sektorer. Exempelvis hur systemintegration kan främja resurseffektivitet och flexibilitet. • Initiering av ett regionalt samordningsprojekt, som bör ha fokus på det kortsiktiga perspektivet och konkreta aktiviteter. Förslag på relevanta aktiviteter i ett sådant projekt har identifierats och inkluderar följande: ‐ Kunskapsbevakning om teknikutveckling inom vätgasområdet, inklusive vätgasproduktion från biometan med CCS (möjlighet till negativa utsläpp) ‐ Kunskapsbevakning om utveckling av CAPEX för produktion, distribution och lagring av vätgas ‐ Bevaknings av sektorkopplingsfrågor i och med att tillgång till förnybar el, både produktion och elnätskapacitet, och elpriset anses vara avgörande för produktion av fossilfri vätgas. ‐ Harmonisering med omvärlden/EU, både i termer av regelverk och möjligheter till sammankoppling med dess vätgasledningar ‐ Påverkansarbete och policyfrågor
|
|
| 4. |
- Hansson, Julia, 1978, et al.
(författare)
-
Co-firing biomass with coal for electricity generation—An assessment of the potential in EU27
- 2009
-
Ingår i: Energy Policy. - : Elsevier BV. - 0301-4215. ; 37:4, s. 1444-1455
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The European Union aims to increase bioenergy use. Co-firing biomass with coal represents an attractive near-term option for electricity generation from renewable energy sources (RES-E). This study assesses the near-term technical potential for biomass co-firing with coal in the existing coal-fired power plant infrastructure in the EU27 Member States. The total technical potential for RES-E frombiomass co-firing amounts to approximately 50–90 TWh/yr, which requires a biomass supply of approximately 500–900 PJ/yr. The estimated co-firing potential in EU27 amounts to 20–35% of the estimated gap between current RES-E production and the RES-E target for 2010. However, for some member states the national co-firing potential is large enough to fill the national gap. The national biomass supply potential is considerably larger than the estimated biomass demand for co-firing for all member states. About 45% of the estimated biomass demand for co-firing comes from plants located close to the sea or near main navigable rivers and indicates the possibility for biomass import by sea transport. Thus, biomass co-firing has the potential to contribute substantially to the RES-E development in EU27.
|
|
| 5. |
- Hansson, Julia, 1978, et al.
(författare)
-
The potential for biomass co-firing with coal in EU27
- 2008
-
Ingår i: Proceedings of the 16th European Biomass Conference & Exhibition - From research to industry and markets, Feria Valencia, Spain, 2-6 June 2008..
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The European Union (EU) aims to increase the use of bioenergy. An increased production of electricity from renewable energy sources (RES-E) is also being promoted within the EU. Biomass co-firing with coal represents an attractive near-term option for increasing the production of RES-E. This study assesses the near-term technical potential for biomass co-firing with coal in the existing coal-fired power plant infrastructure in the EU27 Member States (MS) and relates the potential to the national EU targets for RES-E by 2010. The possible contribution of RES-E from biomass co-firing to the RES-E target for 2010 for EU27 as a whole (expressed in absolute numbers) is about 10%. However, the contribution from the estimated co-firing potential to the gap between current RES-E levels and the RES-E target for 2010 is about 20-33% for EU27 (depending on assumptions made). For some MS the potential contribution is large enough to fill the gap. Biomass co-firing with coal has the potential to play an important role when increasing the amount of RES-E in EU27. However, considering how little time remains, it is unlikely that co-firing can actually make a considerable contribution to the 2010 RES-E targets.
|
|
| 6. |
- Haugen, H. A., et al.
(författare)
-
CCS in the Skagerrak/Kattegat area
- 2011
-
Ingår i: Energy Procedia. 10th International Conference on Greenhouse Gas Control Technologies; Amsterdam; 19-23 September 2010. - : Elsevier BV. - 1876-6102. ; 4, s. 2324-2331
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper presents an ongoing project with the aim to assess a CO 2 infrastructure in the Skagerrak/Kattegat region (the sea bordered by north of Denmark, south coast of Norway and the west coast of Sweden). The area comprises 10-12 CO2 emission sources of more than 0.5 Mt/year. The geological and geophysical assessment of CO2 storage potential in the described area as well as reservoir modelling and simulations are performed in work package (WP) 1. The results from WP1 are used in the other work packages. Candidate storage sites are matched with those point sources in the region that are technically and economically feasible for CO2 capture, together with an assessment of the connecting infrastructure needs. WP 2 focuses on identifying optimal technological CO2 infrastructure solutions. Sources-to-sink solutions are in the process of being developed based on input from WP1 and WP3. Assessment of the build-up of a complete CCS infrastructure from a system perspective is the overall focus of WP 3, covering economical, practical and judicial aspects. The project group explores the economic potential for capture at each individual site including looking at other CO2 mitigation options and propose relevant capture technology with cost estimations. Dissemination of project results is organized in a separate work package, WP4.
|
|
| 7. |
- Haugen, H.A., et al.
(författare)
-
Infrastructure for CCS in the Skagerrak/Kattegat region, Southern Scandinavia: A feasibility study
- 2013
-
Ingår i: Energy Procedia. - : Elsevier BV. - 1876-6102. ; 37, s. 2562-2569
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper gives an overview of results from a project which explored the feasibility of establishing a CO2 Capture and Storage infrastructure in the Skagerrak/Kattegat region of Southern Scandinavia. This involves assessment of the technical and economic parameters of the complete CCS chain and, in particular, identification of possible storage locations. The project ran from June 2009 to December 2011. Emissions from three major industrial clusters in the Skagerrak/Kattegat region - Gothenburg in Sweden, Grenland in Telemark County, southern Norway and Aalborg in Denmark - were targeted. Both emissions from process industries as well as power plants were included.
|
|
| 8. |
- Johansson, Heléne, et al.
(författare)
-
Finansieringsmöjligheter för större infrastrukturprojekt för klimatomställning i Västsverige
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Västsverige med sin stora koncentration av (process-)industrier står för en betydande del av Sveriges klimatutsläpp. Samtidigt finns en stor medvetenhet och en önskan att bidra till såväl Sveriges klimatmål om nettonollutsläpp, som till infriandet av Parisavtalet. Samverkan mellan akademi, forskningsinstitut, offentligt ägda företag och privata industrier är väl etablerad sedan länge och ett flertal förstudier inom området infångning, transport och lagring eller användning av koldioxid (CCS/CCU), pågår parallellt. En samlad bedömning är att de tekniska förutsättningarna finns och det geografiska läget (nära Norges planerade lagringsplatser) är bra, men att stora investeringar krävs, särskilt när det gäller infrastruktur för att möjliggöra CCS som ett steg på vägen mot nettonollutsläpp. I vårt uppdrag från Klimatledande Processindustri har ingått att undersöka vilka möjligheter till offentlig finansiering som finns för investeringar i infrastruktur för klimatomställning (med särskilt fokus på CCS/CCU, men även för exempelvis vätgas) samt vilka hinder och strategier som finns för att de västsvenska aktörerna ska kunna ta del av tillgängliga medel. Dessutom önskades en sammanställning av pågående forskningsprojekt inom området i syfte att bidra till ytterligare samverkan och synergieffekter. Den här rapporten består därför att följande delar – vilka kan läsas och användas var för sig: • Sammanfattning av intervjuer kring erfarenheter av offentlig finansiering – hinder och möjligheter • Sammanställning av finansieringsmöjligheter – för- och nackdelar (detaljer om de olika utlysningarna återfinns i bilaga) • Sammanställning av pågående projekt med fokus på CCS i Västsverige (detaljer återfinns i bilaga) • Förslag på strategier för att ta del av tillgängliga offentliga medel – för den enskilda aktören och genom västsvensk samverkan Eftersom det händer mycket inom området har vi behövt begränsa oss i olika delar. Kontakta gärna någon av oss författare om du vill veta mer.
|
|
| 9. |
- Johnsson, Filip, 1960, et al.
(författare)
-
Avskiljning, transport och lagring av koldioxid i Sverige Behov av forskning och demonstration
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport redovisar resultatet av en utredning kring behov av forskning och demonstration av koldioxidavskiljning och lagring från fossila (CCS) och biogena utsläppskällor (BECCS). Rapporten är framtagen på uppdrag av Energimyndigheten för att utgöra ett underlag till Energimyndighetens regeringsuppdrag "Innovationsfrämjande insatser för att minska processindustrins utsläpp av växthusgaser". Det är främst två anledningar till att avskiljning och lagring av koldioxid kan behöva användas i Sverige: · Allt pekar på att CCS krävs för att svensk process- och basindustri ska lyckas möta det svenska utsläppsmålet att det senast år 2045 inte ska finnas några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Det är dock viktigt att understryka att CCS inte ersätter andra åtgärder i industrin utan är en del av en portfölj av åtgärder som krävs om det överhuvudtaget ska vara någon chans att nå utsläppsmålen. · Tillämpat på processer som använder biomassa som bränsle eller råvara kan BECCS bidra till negativa utsläpp. Detta är både i enlighet med det svenska målet att nå negativa utsläpp efter 2045 och troligtvis nödvändigt för världen om ett 1,5-gradersmål ska nås. Sverige har gynnsamma förutsättningar att tillämpa BECCS, som även skulle kunna kompensera för utsläpp i sektorer där kostnaden (per ton koldioxid) att nå nollutsläpp är hög, till exempel i flygsektorn. Baserat på en genomgång av de svenska förutsättningarna för forskning och demonstration av CCS och BECCS ger denna rapport följande rekommendationer (där punkterna 2-9 kan ses som delar av 1): 1.Sverige behöver en nationell strategi för CCS och BECCS som innefattar hela kedjan forskning, demonstration och kommersiell implementering och där det blir tydligt vilka industrier och myndigheter som berörs av en sådan strategi. Strategin bör baseras på en beskrivning av de svenska förutsättningarna för CCS och BECCS och bör inkludera tekniker, finansiering och juridiska och miljömässiga förutsättningar samt hur CCS och BECCS kopplar till andra utsläppsminskande åtgärder på de processer där tekniken är aktuell. Strategin bör förhålla sig till utvecklingen i Norge, eftersom lagring i ett inledande skede troligtvis kommer ske där. En svensk CCS-strategi bör utgöra en del av en sammanhållen industripolitik som relaterar till den svenska klimatpolitiken med målet om noll nettoutsläpp till år 2045, och att utsläppen därefter ska bli negativa. 2. Det är av stor vikt att CCS och BECCS analyseras som en helhet och inte betraktas som olika tekniker. Inte minst kommer koldioxidavskiljning kunna tillämpas på anläggningar som har en mix av fossila och biogena utsläpp (till exempel avfallseldade kraftvärmeverk). 3. Det bör för varje industri (en eller flera anläggningar) som har årliga punktutsläpp över en viss nivå (till exempel 100 kt CO2 per anläggning) utredas hur en sådan industri skulle kunna uppnå nollutsläpp där följande bör ingå: · Identifiering av nyckelåtgärder och dess tekniker, inklusive bedömning av industrins framtid i en utsläppsbegränsad värld (vilket kan påverka bedömningen av storleken på de framtida utsläppen som kan vara föremål för CCS och BECCS). · Mognadsnivåer (TRL-nivåer) på tekniker som finns tillgängliga för att minska utsläppen mot noll. · Identifiering av kunskapsläge (svenskt och internationellt) samt forsknings- och demonstrationsbehov. · Uppskattning av kostnaden i kr/ton CO2 för nollutsläpp samt jämförelse med förväntad utveckling av priset på utsläppsrätter i EU:s handelssystem. · Bedömning av påverkan på priset på industrins produkter samt på nyckelprodukter längst ut i värdekedjan där industrins produkter används som insatsvara. · Identifiering av vad som krävs affärs- och finansieringsmässigt för att möta utsläppsmålet. · Om CCS visar sig vara en viktig teknik för att uppnå nära nollutsläpp så bör industrin ingå i den nationella CCS-strategin (punkt 1). 4. Villkoren för lagring på norskt territorium i närtid bör utredas givet olika antaganden om lagringsmängder. Samtidigt bör möjligheterna och potentialen för lagring av koldioxid inom svenskt territorium utredas i större detalj. Ett sådant arbete bör kunna svara på om, och i så fall för vilka volymer, detta är realistiskt. Här bör första steget vara att det tas fram och motiveras vilken typ av beslutsunderlag som behövs för att bedöma om lagring på svenskt territorium är rimligt (inklusive att utreda möjligheterna för att ändra Helsingforskonventionen så att lagring i Östersjöområdet tillåts). Ett första arbete bör ha som mål att fastställa vilken tidsram och vilka resurser som krävs för att få fram en sådan bedömning. Om lagringsvolymen inom svenskt territorium bedöms vara alltför begränsad för att lagring på svenskt territorium ska vara intressant, bör det analyseras vad samverkan på längre sikt med andra länder och då speciellt med Norge innebär. 5. Det bör skyndsamt utredas vilka möjligheter som kan finnas för att hantera den finansiella risken vid investering och drift av de olika delarna i CCS- och BECCS-kedjan och vilken roll staten kan spela för att minska risken. Det bör även undersökas om det för de industrier som kan vara föremål för CCS går att hitta nya sätt att prissätta klimatåtgärderna längst ut i värdekedjan, det vill säga så att slutkonsumenten ser merkostnaden av en klimatneutral produkt samt hur detta kan användas för finansiering av utsläppsminskande åtgärder inklusive CCS. 6. Delvis kopplat till punkt 3 bör det initieras forskning som analyserar CCS tekniken i ett vidare systemperspektiv där det givet olika scenarier och antaganden över hur de svenska punktutsläppen kan komma att utvecklas, studeras vilken roll CCS och BECCS kan ta i en övergripande portfölj av utsläppsminskande åtgärder för svensk industri. Sådana studier bör omfatta hela kedjan avskiljning, transport och lagring och ta hänsyn till utvecklingen på bränsle- och insatsvarorna för de olika industrierna och energianläggningarna som kan komma ifråga för CCS och BECCS (till exempel tillgången på och konkurrens om olika biomassafraktioner). Denna forskning bör ge viktigt bidrag till att dels sätta ramarna för hur svensk basindustri kan bidra till att nå de svenska klimatmålen, och dels till en svensk CCS strategi (punkt 1). 7. Då avskiljningsdelen för CCS och BECCS är den del där det finns störst potential att minska kostnaderna över tid bör en svensk forskningsstrategi möjliggöra finansiering av forskning av både grundläggande och tillämpad karaktär och utgöra en del av den nationella CCS- och BECCS-strategin. Det är alltså viktigt att det även satsas tillräckligt med forskningsmedel på tekniker som redan idag bedöms som tekniskt möjliga att implementera – inte minst för att bidra till kostnadsminskningar och hög tillförlitlighet – och att forskningssatsningar kopplas till förutsättningar som gäller i svensk process- och energiindustri. 8. Det bör så snart som möjligt planeras för ett svenskt demonstrationsprojekt som omfattar hela kedjan; avskiljning, transport och lagring. Givet de långa ledtiderna i energi- och processindustrin är det viktigt att snarast ta fram en färdplan mot demonstration. En sådan färdplan ska vara så heltäckande som möjligt och innehålla en utvärdering och plan för val av industri/anläggning, teknikval, finansiering, juridik och miljökonsekvensbeskrivning och andra aspekter som bedöms relevanta. I nuläget (2018) är det Stockholm Exergi, Preem och Cementa som har kommunicerat CCS och BECCS som del av deras framtida åtgärder för att minska utsläppen och dessa kan därför utgöra kandidater för demonstration. 9. Det bör snarast utredas hur de hinder som kopplar till juridik, styrmedel och regleringar kan övervinnas. Speciellt viktigt är att utreda hur nuvarande barriärer kopplat till Londonprotokollet och båttransport av koldioxid inom EU-ETS kan övervinnas. Det bör också studeras hur det kan skapas incitament för negativa utsläpp. Studier av allmänhetens uppfattning om CCS – där det är viktigt att hela kedjan avskiljning, transport och lagring ingår - bör kopplas till explicita implementeringsprojekt snarare än generella studier.
|
|
| 10. |
- Johnsson, Filip, 1960, et al.
(författare)
-
Linking the Effect of Reservoir Injectivity and CO 2 Transport Logistics in the Nordic Region
- 2017
-
Ingår i: Energy Procedia. - : Elsevier BV. - 1876-6102. ; 114, s. 6860-6869
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- We compare the cost for CO 2 -transport by ship with cost for pipeline transport in the Nordic region as a function of transport volume and distance. We also calculate the pipeline volumetric break-even point yielding the minimum CO 2 volume required from a specific site for pipeline to become the less costly transport option and finally, we investigate the effect injectivity may have on the choice of reservoir and transport mode. Most stationary CO 2 -emissions in the Nordic region originate from emission intensive industries such as steel, cement and chemical plants and refineries. Typically, their emissions are modest (less than 1 Mt per year) compared to large coal fired power plants, while distances to potential storage sites are considerable, often 300 km or more. Hence, build-up of clusters of emission sources and CO 2 -volumes is likely to take time and be costly. At the same time, many of the emission sources, both fossil based and biogenic, are located along the coast line. The results imply that due to modest CO 2 -volumes and relatively long transport distances CO 2 transport by ship is the least costly transportation option for most of the sources individually as well as for most of the potential cluster combinations during ramp-up of the CCS transport and storage infrastructure. It is furthermore shown that cost of ship transport increases modestly with increasing transport distance which, in combination with poor injectivity in reservoirs in the Baltic Sea, indicate that it may be less costly to transport the CO 2 captured from Finnish and Swedish sources located along the Baltic Sea a further 800-1300 km to the west by ship for storage in aquifers with higher injectivity in the Skagerrak region or in the North Sea.
|
|
