| 1. |
- Brunner, Sabrina, 1988-, et al.
(författare)
-
Beskrivning av elektrifieringens framväxt med hjälp av befintliga datakällor
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 374-375
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer behöver Sverige ställa om till ett fossilfritt godstransportsystem. Växthusgasutsläppen från den inrikes transportsektorn står för ungefär en tredjedel av de samlade växthusgasutsläppen varav vägtrafiken står för den klart största andelen. Det kommer att krävas många olika åtgärder för att lyckas med omställningen, och för vägtrafiken anses elektrifieringen vara en viktig del av lösningen. Inom godstrafiken är det framför allt lättare lastbilar som hittills elektrifierats. Även för tyngre godstransporter har tilltron på elektrifiering, särskilt med batteridrift, ökat de senaste åren. Utöver batteridrift diskuteras andra sätt att elektrifiera godstransporter, såsom elvägar och vätgas, även om fokus i denna studie är batteridrivna fordon. För att kunna följa utvecklingen och veta hur väl Sverige når de transportpolitiska målen avseende utsläppen från inrikes transporter är det viktigt att det finns dataunderlag kring elektrifieringens framväxt, exempelvis hur många elfordon som sätts på marknaden och hur de används. Denna dataunderbyggda kunskap är även viktig för planerare på kommuner och myndigheter så att man kan ta höjd för investeringar i nödvändig infrastruktur. Kunskap kring exempelvis antal laddstationer och var dessa finns är därtill viktig för de som använder elfordon för att kunna planera sina transporter. I dagsläget finns en hel del data för personbilar och allt fler tjänster för att stötta privatpersoner. På godstransportsidan är det mindre tydligt hur och var man som planerare eller logistikaktör ska leta efter underlag för att underlätta för sitt beslutsfattande. Syftet med denna studie är att inventera befintliga datakällor som kan vara till nytta för att beskriva och analysera framväxten av elektrifierade godstransporter i Sverige. Följande forskningsfrågor är av intresse: Vilken statistik finns tillgängligt och vilken data innehåller statistiken?Hur kan statistiken användas för att beskriva den framväxande elektrifieringen av godstransportsystemet?Vilka brister och möjligheter finns i den befintliga statistiken?
|
|
| 2. |
- Dukovska-Popovska, Iskra, et al.
(författare)
-
The supply and demand balance of recyclable textiles in the Nordic countries
- 2023
-
Ingår i: Waste Management. - : Elsevier. - 0956-053X .- 1879-2456. ; 159:March, s. 154-162
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The textile industry is on its early steps towards circular economy. Being a highly resource-intensive and waste-generating industry, it is essential to embrace fiber-to-fiber recycling in addressing the increasing textile waste problem. Several innovative initiatives are happening within this area, not least in the Nordic countries, where automated sorting and fiber-to-fiber recycling technologies and capacities are developing. These large investments require economy of scale; however, this is challenged by the fractioned supply due to the specific fiber requirements of the recycling facilities. To ensure economy of scale and support strategic planning, it is important to investigate the balance of the demand of those capacities with the supply of recyclables generated in the region. Local and regional perspectives are needed in order to avoid unnecessary transportation of low value materials. Based on a synthetises of existing textile flow studies and interviews with relevant actors in four Nordic countries, this study investigates the balance between the supply of recyclable textiles and the sorting and recycling capacity. This is accomplished by estimating the volumes of recyclables and their fiber composition (based on developed weighting average method) and comparing these with the current and upcoming capacities in each country and in the Nordics as a whole. The findings indicate that the upcoming automatic sorting and recycling capacity will be sufficient to deal with the total recyclable fraction in the Nordic region, except for some of the synthetic fibers. However, there are imbalances between supply and demand within individual countries, highlighting opportunities for collaboration.
|
|
| 3. |
- Fredriksson, Anna, et al.
(författare)
-
Fossilfri bygglogistik : slutrapport
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Byggtransporter står för en betydande andel av CO2-utsläppen i byggprojekt (ca 10%) och en bättre logistik leder till lägre utsläpp, mindre trängseleffekter och lägre kostnader. Projektet Fossilfri Bygglogistik, finansierat av Trafikverket genom Triple F, har 2019-2021 studerat potentialen i att minska utsläppen från byggtransporter med förbättrad logistik baserat på ett systemsynsätt. Projektet har utgått från tre frågeställningar: (i) Vad är potentialerna med samordnad bygglogistik och vad krävs för att hämta hem dessa? (ii) Vilka metoder/lösningar är användbara för att nå målet om fossilfrihet? (iii) Vad är rollfördelningen mellan aktörer. som är delaktiga i ett bygglogistiksystem, och behöver den förändras för att uppnå fossilfrihet; Transportation accounts for about 10% CO2-emissions caused by construction projects and improved logistics leads to lower emissions, less congestion and lower costs. The project Fossil Free Construction Logistics, financed by the Swedish Traffic Administration through Triple F, has between 2019 and 2021 studied the potential of reducing the emissions from construction transports, through improved logistics, based on a systems view. The project has worked with three main questions: (i) What are the potentials of coordinated construction logistics? (ii) What methods and solutions are suitable to reach the goal of fossil free construction logistics? (iii) What actors are part of the construction logistics system and what can these do to decrease the emissons from construction logistics?
|
|
| 4. |
- Kalantari, Joakim, 1978-, et al.
(författare)
-
Anlöpsoptimering och energieffektivitet : skattning av maximal och realiserbar potential
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns skäl att ifrågasätta tidigare forskningslitteratur när det gäller skattningar av hur mycket anlöpsoptimering kan bidra till energieffektivisering. Specifikt, potentialen av åtgärden Virtual Arrival (VA), det vill säga ett upplägg där fartyg skulle ha möjlighet att sänka sin hastighet i samband med anlöp till hamn i syfte att minska, eller helt eliminera väntetid för ankers. I den här studien söker vi skatta den maximala tekniska potentialen av VA för den svenska trampsjöfarten. Operativa, affärsmässiga, kontraktuella eller andra omständigheter kan leda till att delar av den tekniska potentialen inte kan betraktas som realiserbar. Vi söker också att skatta den realiserbara energieffektiviseringspotentialen av VA. Skattningen av den tekniska potentialen är baserad på empiriska data från 2019. För skattningen av den maximala tekniska potentialen har vi använt trafikdata från AIS-systemet, fartygsdata från IHS Markit, anlöpsdata från Sjöfartsverket och Eurostats avståndsmatris. Beräkningsmodellerna som underbygger skattningen är baserade på vedertagna modeller och de är kalibrerade med bättre underbyggda antaganden än i tidigare studier. Skattningen av den realiserbara potentialen är baserad på en Delphi-studie där experter från aktörsgrupperna redare, hamnar och skeppsmäklare har ingått. Resultaten visar att tidigare skattningar överskattar potentialen av anlöpsoptimering för energieffektivisering av den svenska trampsjöfarten. Den maximala tekniska potentialen är betydligt lägre än det tidigare funnits skäl att tro. Det beror på flera faktorer som att en relativ liten andel av anlöpen (ca 15 %) har väntetid för ankers och av dessa seglar en stor andel (ca 40 %) redan så långsamt att minskad seglingshastighet inte skulle leda till en minskning av drivmedelsförbrukningen. Dessutom har modellantaganden i tidigare studier haft en tendens att mekaniskt överskatta den tekniska potentialen. Delphi-studien visar att cirka en femtedel av den maximala tekniska potentialen kan betraktas som realiserbar i en svensk kontext.
|
|
| 5. |
- Kalantari, Joakim, 1978-, et al.
(författare)
-
Effektiva cirkulära flöden : en förstudie om hur cirkulära flöden kan nyttja överkapaciteten i befintligt distributionssystem
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett effektivare transportsystem är en nödvändighet för Sveriges omställningen till världens första fossilfria välfärdsnation. Effektivisering av transportsystemet bidrar inte bara till avfossilisering av en sektor som svarar för en stor andel av de fossila utsläppen i Sverige. Det möjliggör också en minskning av utsläpp i konsumtion- och produktionsledet genom att skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi. Det saknas dock kunskap om hur en ökad cirkulär ekonomi kan komma att påverka transportefterfrågan och följaktligen transportsystemet. På en övergripande nivå kan man anta att de cirkulära flödena kommer gå i motsatt riktning flöden av nya material och produkter och att tidskrav inte är lika höga för de cirkulära flödena som för flöden av nya material och produkter. Samtidig uppskattar man att ca. en av fyra lastbilar är underutnyttjade eller kan betraktas som tomma. Med detta som bakgrund är det intressant att analysera förutsättningarna för att den transportefterfrågan som uppstår som resultat av den cirkulära ekonomin effektivt kan absorberas av överkapaciteten i det befintliga transportsystemet. I denna förstudie har VTI och CIT undersökt denna frågeställning. Projektet bygger på litteraturstudier, intervjuer, workshops samt modellresultat från den nationella godstransportmodellen Samgods. I projektet har fokus legat på fyra produktområden: byggmaterial, elektronikprodukter, textilier och personbilar. Branschaktörer såsom byggföretag, elektronikföretag, textilföretag, biltillverkare, avfallshanterare, återvinningsföretag, branschorganisationer, välgörenhetsorganisationer och forskare har bidragit i genomförandet av projektet.
|
|
| 6. |
- Karlsson, Jenny, 1969-, et al.
(författare)
-
Triple F Etableringsprojekt Omvärldsanalys Logistik
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige har ambitionen att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer med målet att minska växthusgasutsläppen från inrikes transporter (exklusive flyg) med 70 % till 2030 samt att nå nettonollutsläpp av växthusgaser till atmosfären år 2045. Forsknings- och innovationsprogrammet Triple F syftar till att utveckla kunskap som kan möjliggöra omställningen till ett fossilfritt godstransportsystem. Programmets mål är att bidra med resultat som skapar förutsättningar för en bred implementering av nya och befintliga lösningar samt skapa en plattform för utveckling och spridning av kompetens mellan aktörer, branscher och regioner.Triple F fokuserar på tre ämnesområden; Logistik, Policy och Teknik och under programmets etableringsfas genomförs tre omvärldsanalyser, en inom resp. ämnesområde. Programmet struktureras som tre utmaningar; 1) Ett mer transporteffektivt samhälle; 2) Överflyttning till energieffektiva fordon och farkoster; och 3) Skifte till förnybara drivmedel.Den här rapporten avser Omvärldsanalys Logistik och studerar Triple F:s tre utmaningar från ett logistikperspektiv. Syftet med rapporten är att beskriva logistikens roll i omställning av godstransportsystemet samt identifiera kunskapsbehov för att möjliggöra omställningen och skapa underlag för prioritering inom programmet. Rapporten presenterar: 1) kunskapsläget för logistik som syftar till att minska klimatpåverkan från godstransporter; 2) godstransportsystemet ur ett nationellt systemperspektiv med avseende på nuläge och förutsättningar för omställning ur ett logistikperspektiv; 3) forskningsbehov för att möjliggöra omställningen och rekommendationer för Triple F.Rapporten avgränsas med hänsyn till Triple F:s mål med fokus på omställning till fossilfrihet, systemperspektiv på godstransportsystemet samt hur ny kunskap inom Logistik, Teknik och Policy kan kombineras för att möjliggöra omställningen. Logistikens roll är central, logistikbeslut påverkar i hög grad utsläpp av växthusgaser från transporter. Välfärdssamhället är beroende av effektiva logistiksystem som förutsätter ett väl fungerande godstransportsystem. Den stora utmaningen är hur logistiklösningar ska utformas för att möta krav på funktionalitet, kostnadseffektivitet och fossilfrihet.Logistiklösningar är kontextberoende: olika branscher och varugrupper innebär olika förutsättningar för transporter. Olika regioner har olika förutsättningar med avseende på tillgänglig infrastruktur, tankinfrastruktur samt avstånd till terminaler och hamnar, etc. Godstransportsystemet består av många olika delsystem ur ett logistikperspektiv. Därmed är lösningarna för minskad klimatpåverkan också kontextberoende. Det finns inte en bästa lösning som passar alla och överallt.Logistiken och logistikaktörerna är centrala i Triple F:s samtliga tre utmaningar. Beslut om logistiksystemen påverkar i många fall både behovet av transporter och hur transporten kan utföras (effektivitet, val av trafikslag, teknik, energi). Logistiksystemen är också beroende av tillgänglig teknik, och behöver utvecklas i takt med de nya energieffektiva och fossilfria alternativen. Policy sätter ramarna för vad som är tillåtet, genomförbart och kostnadseffektivt. Logistikaktörerna består av varuägare/transportköpare, transportförmedlare och transportörer. Varuägaren/transportköparen är oftast ett industri- eller handelsföretag som skapar en efterfrågan på transporter genom behovet att förflytta komponenter och produkter mellan olika förädlingssteg och för att tillgängliggöra och distribuera produkter till kunder och konsumenter. Varuägaren kan välja att utföra transporter eller köpa transporttjänster. Transportförmedlare, t.ex. speditörer, organiserar och förmedlar transporttjänster och transportörer är t.ex. åkerier.Transporteffektivt samhälle – minskat transportarbete – handlar om att behovet av transporter i stor grad påverkas av utformning av försörjningskedjan. Det behövs mer kunskap om hur olika logistikbeslut påverkar transportbehovet och klimatpåverkan. Transporteffektivt samhälle – minskat trafikarbete – handlar om effektivare nyttjande av resurser i godstransportsystemet. Kunskap om transporteffektivitet kan vara avgörande för att lyckas med implementering av den nya fossilfria tekniken på ett kostnadseffektivt sätt. Det behövs mer kunskap om potentialen för ökat resursutnyttjande och inom vilka delar av godstransportsystemet den finns.Överflyttning till energieffektiva trafikslag innebär att flytta över godstransporter från väg till järnväg och sjöfart för att minska energianvändningen. Det finns nationella satsningar för överflyttning samtidigt som det finns bedömningar att den realistiska potentialen är begränsad. Järnvägens och sjöfartens konkurrenskraft relativt vägtransporter skulle behöva stärkas. Policys som skapar incitament i kombination med attraktiva logistikerbjudanden som utnyttjar ny teknik kan möjliggöra överflyttning. Från ett logistikperspektiv finns det varugrupper som bedöms ha potential för överflyttning. För att värdera hur stora satsningar som är rimliga för att öka järnvägens och sjöfartens konkurrenskraft behövs bättre metoder för att skatta potentialen. Överflyttning till energieffektiva fordon och farkoster inom ett trafikslag innebär t.ex. mer effektiva drivlinor, längre tyngre fordon och farkoster, och förarstöd. I de fall det inte påverkar förutsättningar för logistiksystemen kan det vara relativt okomplicerat att implementera.Skifte till fossilfri energiförsörjning handlar om elektrifiering, biodrivmedel, och elektrobränslen. Olika energibärare har olika egenskaper som kan passa in i olika kontexter. Olika tekniker innebär olika typer av investeringar, utmaningar och möjligheter för de aktörer som ska implementera detta. Det finns behov av mer kunskap om kostnadsbilden och tekniska förutsättningar för användning av de fossilfria alternativen. Det finns också behov av metoder och modeller för att utforma transportlösningar m.h.t. de nya förutsättningarna. Det kommer definitivt behövas fossilfria energibärare i framtidens fossilfria godstransportsystem. Om man byter ut en komponent i logistiksystemet mot en nyare med samma funktionalitet så är det relativt okomplicerat att implementera. Nya energibärare kan dock innebära att man byter ut en komponent mot en annan med helt andra förutsättningar och prestanda. Detta kommer att innebära stora logistikutmaningar som kräver ny kunskap för att implementeringen ska bli framgångsrik och kostnadseffektiv. Genom att involvera användarna i utvecklingen kommer marknaden för den nya tekniken att utvecklas snabbare.Alla tre utmaningarna behöver adresseras för att nå målen. Det finns uppskattningar av potentialer för olika kategorier men det är stora osäkerheter i bedömningar och effekten är kontextberoende. Från ett logistikperspektiv är det inte möjligt att peka ut en teknik, en strategi eller åtgärdstyp som ”viktigast”. Det är olika lösningar som fungerar i olika kontexter, kostnadseffektiviteten och funktionaliteten för olika tekniker och lösningar är också olika i olika kontexter. En gemensam slutsats från övriga Omvärldsanalyser, internationella och nationella utredningar är att alla tre utmaningar är väsentliga för att nå målen.
|
|
| 7. |
- Kjellsdotter Ivert, Linea, 1980, et al.
(författare)
-
Contingency between S&OP design and planning environment
- 2015
-
Ingår i: International Journal of Physical Distribution and Logistics Management. - : Emerald Group Publishing Limited. - 0960-0035 .- 1758-664X. ; 45:8, s. 747-773
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose – The purpose of this paper is to understand how companies design sales and operations planning (S&OP) contingent on the planning environment (PE). Design/methodology/approach – On the basis of the literature, the paper creates an analytical framework identifying the main constructs related to the PE and S&OP design, which is the basis for gathering and analysing qualitative data from eight cases in the food industry. The findings highlight the relations between S&OP and the PE, and are used for generating three propositions. Findings – Responding to the complex and uncertain PE, the companies set up S&OP on a stockkeeping unit (SKU) level, with the possibility of re-planning and a flexible planning horizon, thus differing from what has generally been suggested in the literature. In addition, the companies are aligning the inputs, activities, and outcomes of the S&OP process to the PE. Particularly important environmental contingencies are uncertainty connected to demand and supply, frequent product launches, and production network complexity. Product-related variables have a lower impact on the S&OP design. Research limitations/implications – The present study is limited to one industry only and a comparison between industries with larger data sets would be valuable in future studies. The study selected cases based on their S&OP maturity; further studies need to explore the effect of the alignment of S&OP and the PE on the planning performance. Originality/value – In the literature, S&OP is presented as a generic process with a strict formal design that is equal for all companies. The study provides insights into how companies adjust S&OP according to the PE.
|
|
| 8. |
- Kjellsdotter Ivert, Linea, 1980-, et al.
(författare)
-
Energieffektiv distribution av dagligvaror vid ökad e-handel genom transporteffektiv logistik och minskade bilresor
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- E-handel av dagligvaror har kommit för att stanna och är under stark utveckling. E-handeln innebär nya möjligheter med ökad tillgänglighet och service för konsumenter och samtidigt nya utmaningar för företagen som behöver anpassa sina logistiksystem för en ökad e-handel. I nuläget sker stora investeringar och det finns möjlighet att forma system som bidrar till en hållbar e-handel.Det övergripande syftet med den här rapporten är att bidra till att en energieffektiv e-handel av dagligvaror kan realiseras genom minskad energianvändning för transporter. Rapporten presenterar ny kunskap inom följande två områden: 1) Dagligvaruhandelns distributionssystem 2) Konsument-perspektiv på e-handel och inköpsresor. Metoderna som används är: litteraturstudier, intervjuer med 21 organisationer och företag inom dagligvaruhandeln, en enkätstudie med 3 000 konsumenter samt två workshops med forskare, livsmedelsproducenter, dagligvaruhandlare och logistik- och transport-aktörer. Studien är inriktad på större aktörer inom dagligvaruhandeln som erbjuder full-sortiment och matkassar samt konsumenter i medelstora och större städer.
|
|
| 9. |
- Kjellsdotter Ivert, Linea, 1980-, et al.
(författare)
-
Energieffektiv sista milen-distribution av dagligvaror genom nya samverkansmodeller
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- E-handeln av dagligvaror innebär en ökad service och tillgänglighet för konsumenter men även utmaningar för företag som behöver anpassa sina logistiksystem till nya marknadsbehov. Framför allt är det den sista milen, det vill säga sträckan från att order plockas till att den levereras ut till konsument eller utlämningsställe, som påverkas av e-handeln. Dessa transporter är idag inte effektiva, varken från ett kostnadsperspektiv eller från perspektivet energieffektivitet. Syftet med förstudien ”Energieffektiv sista milen-distribution av dagligvaror genom nya samverkans[1]modeller” (ELLA) är att generera ny kunskap för utveckling av logistiklösningar som möjliggör för energieffektiva sista milen-transporter i olika kontexter. Metoder som använts är litteraturstudier, intervjustudier med nitton organisationer och företag inom dagligvaruhandeln samt en workshop med dagligvaruhandlare, boxleverantörer, transportörer och forskare. I rapporten identifieras nio logistiklösningar med stor potential för energieffektivisering som kategoriserades i tre huvudgrupper; 1) transporter (dvs. hur transporten organiseras), 2) utlämning (dvs. hur utlämningen sker), och 3) fordon (dvs. vilket fordon som används vid leveransen). Logistiklösningarna som betraktas mer i detalj är; samlastning, mikroterminaler, justeringar av servicenivåer, standardiserade förpackningar, utlämningsställe vid högtrafikerade platser, lastcykel, ellastbil och ”glassbil”. De nio logistiklösningarna har utvärderats med hjälp av olika mått på energieffektivitet såsom lastkapacitet, fyllnadsgrad, km/stopp, stopp/rutt och CO2 utsläpp. Logistiklösningarna har även analyseras utifrån vilka kontexter som de är lämpliga att använda i och vilka aktörer som behövs för att implementera lösningen.
|
|
| 10. |
- Kjellsdotter Ivert, Linea, 1980-, et al.
(författare)
-
Intressentanalys av Sveriges hamninfrastruktur
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En välutvecklad hamninfrastruktur är en förutsättning för svenskt näringsliv såväl som för ett hållbart transportsystem. Det saknas likafullt kunskap om hur dagens hamninfrastruktur tillfredsställer samhällets behov nu och i framtiden. Med detta som bakgrund kartläggs i denna förstudie olika intressenters behov och önskemål. Vidare analyseras trender och framtida transportefterfrågan i termer av hur dessa kan komma att påverka Sveriges hamnar. Mer specifikt har tjugofyra intervjuer med hamnar, varuägare, rederier, speditörer, terminaloperatörer, hamnnära myndigheter samt regioner och kommuner genomförts. Vi har också gjort en genomgång av orsaken till den starka godsutvecklingen för sjöfart i Trafikverkets prognoser över godsvolymer år 2040 genom att titta på nedbrutna utdata och se hur dessa fördelar sig på olika varugrupper och hamnar.
|
|
