| 1. |
|
|
| 2. |
- Anderson, Karen, et al.
(författare)
-
Projektet God Informationsförvaltning
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är den första publikationen i skriftserien Arkiv- och informationsvetenskap vid Mittuniversitetet producerad av Centrum för digital informationsförvaltning (CEDIF) vid Avdelningen för Arkiv- och Datavetenskap (ADV), Mittuniversitetet. Rapporten redovisar delar av det projektarbete som genomförts under namnet GoInfo (God Informationsförvaltning), under åren 2012-2015 med medel från Länsstyrelsen Västernorrland, Mittuniversitetet, Härnösands kommun och Riksarkivet Härnösand. Skriftserien är inspirerad av den tidigare rapportserien Arkiv-och informationsvetenskap vid Mitthögskolan, som utkom med sex nummer åren 1999-2000. I förordet till det första numret skrev redaktör Torbjörn Kjölstad “Det är vår förhoppning att rapportserien skall kunna förmedla en del av arkiv- och informationsvetenskapliga verksamheten vid Mitthögskolan. Vi har naturligtvis en strävan att presentera nya resultat inom detta mycket breda forskningsområde men också – och väl så viktigt – nya problemställningar och metodiska experiment”1. Vårt mål med den aktuella serien är densamma som i den tidigare: att dela med oss och sprida resultaten av vår forskning och kunskap.Ämnet arkivkunskap och dokumenthantering startade läsåret 1988/89 som en grundkurs vid Högskolan i Sundsvall/Härnösand, som senare blev Mitthögskolan. 1997 bedömde Högskoleverket att det uppfyllde kraven för magisterutbildning och magisterexamen och samma år ändrades benämningen till arkiv- och informationsvetenskap och år 2005 blev Mitthögskolan fullvärdigt universitet - Mittuniversitetet. Sedan universitet har fått ett allt större fokus på forskning så har också vårt ämne försökt att etablera en mer uttalad forskningsplattform. Det första större projekt ”Framtidens Arkiv” kom också att utgöra startskott för en rekrytering av en professur som tillsattes 2008. I Framtidens Arkiv rekryterades också ett par doktorander Erik Borglund och Lena-Maria Öberg som i anslutning till det projektet och via projekt som Bygga Villa och SMEdoc också disputerade.2 I slutet av 2009 beviljades medel till projekt CEDIF, som fick stöd av EU Europeiska regionala utvecklingsfond, Länsstyrelsen Västernorrland, Mittuniversitetet, Härnösands kommun och Sundsvalls kommun 2009-2012. Projektet syftade till att utveckla modeller för effektiv och långsiktig förvaltning av information inom framför allt offentlig sektor men även privat näringsliv. Inom detta projekt rekryterades doktorander Maria Kallberg och Proscovia Svärd. Maria Kallberg avslutade i december 2013 sin forskarutbildning inom GoInfo med avhandlingen ’The Emperor’s New Clothes’ - Recordkeeping in a New Context3, och samtidigt vinnare av Bureanska priset vid Mittuniversitetet. 2009 doktorerade Anneli Sundqvist med avhandlingen Search Processes, User Behaviour and Archival Representational Systems4.När detta skrivs är totalt tre doktorander aktiva vid avdelningen. Inom GoInfo har Ann-Sofie Klareld varit aktiv som doktorand. Ämnet arkiv- och informationsvetenskap har växt och mognat sedan starten 1988-1989. Utbildningen på grund- och masternivå har utökats med utbildning på forskarnivå och ett forskningsprogram.Sidorna som följer innehåller summeringar och reflektioner från GoInfo. Först ut är projektledaren Göran Samuelsson, som inleder med en övergripande beskrivning. Kapitlen som följer speglar GoInfos delprojekt och forskningsresultat. Ann-Sofie Klareld har skrivit om Arkivets roll inom e-förvaltningen. Sedan får vi insikter från Ann-Sofie Klareld och Annalena Olsson, (Riksarkivet i Härnösand) om Arkivmyndighetens roll i samarbets- och utvecklingsprojekt, utifrån Riksarkivets deltagande i flera projekt, inte minst e-ARD5, sponsrat av e-Delegationen. Karen Anderson och Göran Samuelsson presenterar i kapitlet Omvärldsanalys och teoretiska utgångspunkter de influenser som påverkat vår forskning, som bland annat haft en bas i den modell för informationsförsörjning som utvecklats av Göran Samuelsson. Kapitlet innehåller även några preliminära tankar om hur vi kan använda modellen i anslutning till de mer teoretiska modeller som används inom arkivvetenskap och praktik som; livscykelmodellen, Records Continuum modellen och OAIS-modellen. I kapitlet Myndighetsnätverket och GoInfo, rapporterar Ann-Sofie Klareld om hennes aktionsforskning och utmaningen att balansera rollen som forskare med förväntningar på verksamhetsutveckling. De följande tre kapitlen presentera mer konkreta forskning- och utvecklings ansatser i den kommunala miljön med ett stort fokus på GoInfos samverkans partner Härnösands kommun. Göran Samuelsson och Stefan Berggren ger ett Förslag till modell för strategiarbete för god informationsförvaltning, med användning av några av standarderna kring verksamhetsinformation bland annat ISO/SS 30300 och Riksarkivets RA FS 2009:16.Maria Kallberg skriver om Centraliserad diariefunktion, ett projekt som hon initierade i sin roll som kommunarkivarie i Härnösands kommun och sedan fortsatte att utforska som en del av sitt doktorandprojekt. Stefan Berggren, nuvarande kommunarkivarie i Härnösands kommun, och Göran Samuelsson beskriver sedan arbetet med hantera kommunens lönedata och hur man integrerar den nuvarande digitala hanteringen med äldre pappersbaserade informationen i kapitlet Lönedatafångst. I detta arbete har man försökt att praktiskt tillämpa de framtagna de förvaltningsgemensamma specifikationer för personalsystem (FGS Personal), som togs fram under e-ARD projektet. I ett avslutande avsnitt skriver Göran Samuelsson om Bevarande av geodata, ett alltmer viktigt område eftersom ’everything happens somewhere’ och att dessa data integreras med alltfler verksamhetssystem.Vår förhoppning är att du som läsarna ska kunna dra nytta av och även hämta kunskap från vår forskning, samt inspireras och utmanas att delta och bidra till den framtida arkiv- och informationsvetenskapliga forskningen.
|
|
| 3. |
- Chan, Shirley, et al.
(författare)
-
Platform or infrastructure or both at once? : Detangling the two concept's knotty cross-articulations
- 2022
-
Ingår i: Information Research. - : Elsevier BV. - 1368-1613. ; 27:Special issue
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introduction. With the ever-increasing presence of digital technology and media, scholars have explored the cross-articulations of infrastructure and platform to investigate the contemporary digital landscape. However, cross-articulations of the two concepts vary according to the empirical setting and focus. The present paper investigates the ways the two concepts relate to each other and their relevance to library and information science.Method/analysis. The findings were obtained from a conceptual review of the literature on cross- articulations of infrastructure and platform.Results. The cross-articulations were categorised as the interrelated forms of process and practice: first, cross-articulations are understood as processes that occur separately or simultaneously, altering the dynamic between public and private spheres and highlighting the scale, invisibility, and indispensability. Second, some cross-articulations encompass a practice-discursive dimension, emphasising the relations between different actors. The two selected cross-articulations are sustained by data-generating processes and practices involving both platform and users.Conclusions. Cross-articulations of platform and infrastructure can assist library and information scholars to conceptualise contemporary, datafied information infrastructures. The authors suggest including perspectives on user practices, aligned with the current focus on platforms, in future cross- articulations to gain greater insight into the user-platform dynamic.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Klareld, Ann-Sofie, et al.
(författare)
-
A Continuum of Recordkeeping? : The possibilities and challenges of born-digital public records in Denmark and Sweden
- 2023. - 1
-
Ingår i: The Nordic Model of Digital Archiving. - 9781032351223 - 9781003325406 ; , s. 60-76
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This chapter explores the relationship between public agencies and archival authorities in Denmark and Sweden regarding recordkeeping practices, born-digital records, and archival legislation. We provide a 360-degree look at recordkeeping within the Nordic Model, taking our point of departure from the records continuum model. The Danish and Swedish approaches we discuss predate the records continuum model yet share commonalities with it in their conceptualisation of archives and recordkeeping.By using the four dimensions of the model – create, capture, organise, and pluralise – the chapter discusses the archiving of born-digital records in two highly digitised societies. The case studies of Denmark and Sweden explore their intertwined yet distinct administrative and archival traditions of the two neighbouring countries within the context of the Nordic Model, in addition to considering how they each complement and challenge traditional continuum thinking, noting the ad hoc pragmatism prevalent in the Nordic archives’ reactions to the challenges posed by digitisation. By way of conclusion, we urge archival theorists and practitioners in the Nordic countries to rethink the relationship between archives and governmental administrations along the lines laid out in the Records Continuum Model.
|
|
| 7. |
- Klareld, Ann-Sofie
(författare)
-
A quest for roots and kinship : Family history in the television series Allt för Sverige (The Great Swedish Adventure)
- 2023
-
Ingår i: Journal of Family History. - : SAGE Publications. - 1552-5473 .- 0363-1990. ; 48:2, s. 145-162
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper considers the contemporary significance of family history and, more generally, cross-national heritage by studying a Swedish television programme in which Swedish Americans visit Sweden to find out more about their ancestors and possibly to meet present-day relatives. Saar’s theory of three levels of genealogy—history, evaluation, and genre—is used as the analytical framework. The findings indicate that the contemporary significance of family history is multilayered and complex, and is acknowledged to be of great importance in self-reflection, self-understanding, and a sense of rootedness.
|
|
| 8. |
- Klareld, Ann-Sofie
(författare)
-
A reliable reflection? : Challenges when documenting physical infrastructure
- 2021
-
Ingår i: Records Management Journal. - 0956-5698. ; 31:2, s. 134-157
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Maintaining infrastructures such as roads, bridges, railways and other civil constructions requires long term documentation that ideally should comprise a reliable reflection of the physical structures. However, the Swedish Transport Administration (TRA) states that its documentation is currently inadequate and that new working method are needed. The purpose of this paper is to study how the agency is working to improve their recordkeeping, by taking a closer look at two new positions that now coordinate the delivery of documentation from the building process teams to the agency. What is their role and what challenges do they face with regard to creating, sharing and preserving records with other areas across the TRA? The study’s purpose is also to discuss the concept of the archive in the current environment and how existing archival theory can be applied to long term documentation.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Klareld, Ann-Sofie, 1981-, et al.
(författare)
-
Blockchainteknologi och arkiv : i Nordisk Arkivnyt, nr 1, s. 46-47
- 2019
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Blockchain, främst känd som teknologin bakom Bitcoin, kan användas till mycket mer än kryptovalutor. World Economic Forum har nyligen listat 65 exempel på hur tekniken kan bidra till att lösa olika miljöutmaningar och MIT:s tidskrift Technology Review har beskrivit hur blockchain används i ett flyktingläger för att människor ska kunna köpa förnödenheter utan att behöva vare sig identitetshandlingar eller kontanter. Med nya tekniker för att hantera mänskliga aktiviteter följer också nya former för dokumentation av dessa. I denna artikel kommer vi därför ge en översiktlig bild av hur blockchain kan användas inom arkivsektorn.
|
|
