| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Linderoth, Maria, et al.
(författare)
-
Högfluorerade ämnen (PFAS) och bekämpningsmedel : En sammantagen bild av förekomsten i miljön Redovisning av ett regeringsuppdrag
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Här redovisas resultaten från den screening av förekomsten av högfluorerade ämnen (PFAS) och växtskyddsmedel i yt- och grundvatten som Naturvårdsverket genomförde på uppdrag av regeringen under 2015-2016.Screeningen genomfördes dels genom nya mätningar av PFAS och växtskyddsmedel, dels genom att sammanställa resultaten från äldre mätningar. Resultaten visar att PFAS finns i halter som kan utgöra en risk för människors hälsa och miljö i anslutning till bekräftade punktkällor, främst brandövningsplatser. Halterna av växtskyddsmedel i miljön bedöms i dagsläget inte utgöra en ökande risk för hälsa eller miljö.Över 2 000 kända eller potentiella lokala källor till PFAS har identifierats. Användning av brandsläckningsskum är den största direkta punktkällan medan avloppsreningsverk och avfallshantering sannolikt är betydande sekundära punktkällor. PFAS är fortfarande dåligt undersökt i ett antal allmänna vattentäkter och enskilda brunnar i närheten av många möjliga utsläppskällor. För att begränsa utsläpp och spridning avser Naturvårdsverket bland annat att förstärka tillsynsvägledningen kring PFAS och andra farliga ämnen i miljön.När det gäller växtskyddsmedel överensstämmer resultatet väl med tidigare uppmätta halter – ett fåtal ämnen förekommer mest frekvent i halter över rikt- eller gränsvärden.Det är angeläget att framtaget dataunderlag används vidare på lokal, regional och nationell nivå för att begränsa riskerna med PFAS och växtskyddsmedel.
|
|
| 5. |
- Remberger, Mats, et al.
(författare)
-
Improved survival after allogeneic hematopoietic stem cell transplantation in recent years : A single-center study
- 2011
-
Ingår i: Biology of blood and marrow transplantation. - : Elsevier BV. - 1083-8791 .- 1523-6536. ; 17:11, s. 1688-1697
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We analyzed the outcome of allogeneic hematopoietic stem cell transplantation (HSCT) over the past 2 decades. Between 1992 and 2009, 953 patients were treated with HSCT, mainly for a hematologic malignancy. They were divided according to 4 different time periods of treatment: 1992 to 1995, 1996 to 2000, 2001 to 2005, and 2006 to 2009. Over the years, many factors have changed considerably regarding patient age, diagnosis, disease stage, type of donor, stem cell source, genomic HLA typing, cell dose, type of conditioning, treatment of infections, use of granulocyte-colony stimulating factor (G-CSF), use of mesenchymal stem cells, use of cytotoxic T cells, and home care. When we compared the last period (2006-2009) with earlier periods, we found slower neutrophil engraftment, a higher incidence of acute graft-versus-host disease (aGVHD) of grades II-IV, and less chronic GVHD (cGHVD). The incidence of relapse was unchanged over the 4 periods (22%-25%). Overall survival (OS) and transplant-related mortality (TRM) improved significantly in the more recent periods, with the best results during the last period (2006-2009) and a 100-day TRM of 5.5%. This improvement was also apparent in a multivariate analysis. When correcting for differences between the 4 groups, the hazard ratio for mortality in the last period was 0.59 (95% confidence interval [CI]: 0.44-0.79; P < .001) and for TRM it was 0.63 (CI: 0.43-0.92; P = .02). This study shows that the combined efforts to improve outcome after HSCT have been very effective. Even though we now treat older patients with more advanced disease and use more alternative HLA nonidentical donors, OS and TRM have improved. The problem of relapse still has to be remedied. Thus, several different developments together have resulted in significantly lower TRM and improved survival after HSCT over the last few years.
|
|
| 6. |
- Sundin, Anna Maria, et al.
(författare)
-
Avancerad rening av avloppsvatten för avskiljning av läkemedelsrester och andra oönskade ämnen : Behov, teknik och konsekvenser Redovisning av ett regeringsuppdrag
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturvårdsverket konstaterar att det finns ett behov att införa avancerad rening av läkemedelsrester i avloppsvatten. Sådan rening skulle även medföra rening av andra oönskade ämnen, vilket förstärker behovet.Om och var läkemedelsrester riskerar att vara ett problem beror bland annat på de lokala förhållandena, till exempel recipientens känslighet. Samtidigt anser Naturvårdsverket att recipientens känslighet mot föroreningar inte bör vara ensamt avgörande vid kravställande på rening. Mängden utsläppta läkemedelsrester och långsiktiga effekter bör även tas i beaktande. Den samhällsekonomiska kostnaden för att införa avancerad rening beror delvis på reningsverkens storlek och existerande kapacitet varför även storleksgränser kan vara en indelningsgrund för kravställan.Behovet motiveras framförallt utifrån risken för långsiktiga effekter av konstant exponering av låga halter läkemedelssubstanser i den akvatiska miljön med eventuell negativa effekter på vattenlevande organismer. Behovet motiveras även av att en del läkemedelsubstanser också är persistenta och kommer att lagras upp i miljön och ackumuleras i biota. Att framtida effekter för miljön och människans hälsa är svåra att förutse gör att införandet av avancerad rening kan motiveras utifrån försiktighetsprincipen i miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Studier har visat att läkemedel bland annat kan ha hormonstörande effekter och risk för bidrag till spridning av antibiotikaresistens.Vidare har en studie visat att beräknade halter1för ett antal läkemedelssubstanser irecipienterna överstiger värden i bedömningsgrunder2och effektnivåer3i ett antalvattenförekomster vid avloppsreningsverk. Detta indikerar att det finns ett behov av att vidare utreda om sådana vattenförekomster uppfyller kraven för godekologisk status. Dessutom har det i en screeningstudie detekterats ett antal läkemedelssubstanser (15 av 101) i så hög halt i ytvattnet i recipienterna att deförväntas ha en farmakologisk effekt4i fisk som exponeras för vattnet.Vid vilka och hur många avloppsreningsverk det finns ett behov av avancerad rening kan inte pekas ut med befintligt underlag, men faktorer som har stor betydelse för att prioritera var insatser behöver vidtas har identifierats. Vid implementering av kompletterande reningssteg för läkemedelsrester och andra oönskade ämnen behöver hänsyn tas till lokala förhållanden, såsom:o? Mängden läkemedelsrester och andra persistenta föroreningar som släpps ut till recipienteno? Recipientens vattenomsättning, där de recipienter med låg initial utspädning och låg vattenomsättning riskerar att uppnå halter som värdena i bedömningsgrunderna för särskilt förorenande ämnen (SFÄ) och effektnivåero? Flera avloppsreningsverk med utflöde till samma recipiento? Recipientens känslighet, såsom till exempel ekologisk känsligheto?Variationer över året i vattenomsättning i recipienten ochvariationer i utsläppsmängder från avloppsreningsverketDet finns tillgängliga tekniker för avancerad rening av avloppsvatten från läkemedelsrester. Teknikkombinationer som använder sig av olika reningsmekanismer, såsom fysikaliska metoder, oxidativa metoder, biologiska metoder och adsorption, resulterar i en nära fullständig rening av samtliga läkemedelssubstanser från avloppsvatten. Teknikerna skulle därutöver kunna bidra till rening av andra oönskade ämnen och möjlighet till minskad spridning av antibiotikaresistens, beroende på val av teknikkonfiguration. Det är viktigt att välja reningsteknik utifrån vilken målsättning som gäller och lokala förutsättningar då varje avloppsreningsverk är unikt.Avancerad rening implementeras som ett komplement till befintligt avloppsreningsverk och samtliga tekniker är beroende av en väl fungerande huvudrening, vilket framförallt behöver beaktas vid mindre avloppsreningsverk där det inte är givet att en effektiv rening av närsalter, organiska ämnen och partiklar finns på plats. Samtliga tekniker fungerar vid både mindre och större avloppsreningsverk, men det finns skalfördelar vid installation vid större anläggningar med lägre kostnader. Generellt sett har större anläggningar även mer resurser för att säkerställa uppföljning, processoptimering, drift och underhåll av anläggningen. En effektiv rening för studerade ämnen för anläggningar större än100 000 pe kan för flertalet reningstekniker uppnås för under 1 kr/m3utifrån vissaantaganden. För mindre anläggningar (2 000 – 20 000 pe) kan kostnaderna förvissa reningstekniker uppgå till ca 5 kr/m3, dock är osäkerheten i beräkningarnabetydligt större för mindre avloppsreningsverk. Med bland annat fortsattteknikutveckling, driftserfarenheter och mer resurseffektiva anläggningar kommer kostnadsbilden att kunna förändras över tid.De miljökostnader som är förknippade med införandet av avancerad rening handlar främst om en ökad energianvändning och kemikalieanvändning. Detta innebär en negativ påverkan på andra miljökvalitetsmål. Andra miljöaspekter att beakta är bildandet av restprodukter. En del av teknikerna medför en kontaminering av avloppsslammet, vilket bör beaktas vid val av teknik och slamstrategi på avloppsreningsverket.Införandet av avancerad rening medför nyttor för miljö och hälsa. Flertalet studier har visat att läkemedel kan ha negativa effekter i den akvatiska miljön, bland annat hormonstörande effekter och risk för spridning av antibiotikaresistens. Nyttor för samhället är här identifierade, men det har inte varit möjligt att kvantifiera den nytta som avancerad rening skulle bidra till på nationell nivå.Ett antal drivkrafter och hinder för införande av avancerad rening vid svenska avloppsreningsverk har identifierats. Exempel på drivkrafter är det identifierade behovet i den lokala recipienten, liksom förväntade nya eller tillkommande reningskrav. Vad gäller hinder står vatten- och avloppsbranschen inför stora utmaningar framöver, främst i form av ökade investeringsbehov. Ledningar behöver bytas ut i snabbare takt och kraven på avloppsvattenrening och säkrad produktion av dricksvatten ökar alltmer. Detta är särskilt kännbart för mindre kommuner. Kommuner som ingår i samverkanslösningar och regionala samarbeten bedöms dock kunna möta de framtida utmaningarna lättare. Små kommuner med liten betalningsbas har som regel svårare att finansiera avancerad uppgradering av sina avloppsreningsverk utöver lagkrav då andra investeringar måste prioriteras för att trygga den långsiktiga hållbarheten.Sammanfattningsvis behöver en rimlighetsavvägning göras i det enskilda fallet där behovet och nyttan av införandet av avancerad rening ställs mot kostnaderna.Behov av fortsatt arbeteBehovet av att införa avancerad rening på avloppsreningsverk varierar och vi vet idag inte hur många eller vilka som bör prioriteras. Det är också önskvärt att säkerställa en kunskapsuppbyggnad och hållbar implementering av avancerad rening eftersom detta är under utveckling, till exempel genom ett etappvis införande. Naturvårdsverket föreslår att regeringen låter utreda fortsatta steg i riktning mot ett införande av avancerad rening med början där behovet är störst:Steg 1: Utreda vid vilka avloppsreningsverk behovet är störst att införa avancerad rening av läkemedelsresterSteg 2: Utreda vilken styrning som på ett samhällsekonomiskt effektivt och ändamålsenligt sätt kan leda till att avancerad rening införs där behovet är störst.
|
|
