| 1. |
- Adman, Per, et al.
(författare)
-
171 forskare: ”Vi vuxna bör också klimatprotestera”
- 2019
-
Ingår i: Dagens nyheter (DN debatt). - Stockholm. - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- DN DEBATT 26/9. Vuxna bör följa uppmaningen från ungdomarna i Fridays for future-rörelsen och protestera eftersom det politiska ledarskapet är otillräckligt. Omfattande och långvariga påtryckningar från hela samhället behövs för att få de politiskt ansvariga att utöva det ledarskap som klimatkrisen kräver, skriver 171 forskare i samhällsvetenskap och humaniora.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Alkan Olsson, Johanna, et al.
(författare)
-
Mapping the governance complex of land use policies for compensation
- 2019
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ecological compensation is the latest member of a growing family of concepts aimed at reducing degradation of environmental quality. This and other concepts of the family – like ecosystem services, green infrastructure, and nature-based solutions – have been subject to a range of different interpretations and subsequent implementation practices. The result is a complex governance system with unclear boundaries and implications for the management efforts of environmental quality. In this paper, we seek to map and disentangle this complexity – with a particular focus on ecological compensation and related concepts (such as biodiversity offsetting and no net loss), which all have gained momentum in recent years and which share the notion that intrusion in nature should be compensated in one way or the other. In a first step, we seek to map similarities, differences and overlaps, between the concepts, by using a set of analytical categories including: the origin of the concept (scientific or policy context), the aim of its application, the type of decision-making process it generates, its relation to urban or rural contexts, and the extent to which it has been subjected to regulation. In a second step, and as a result of this mapping, we will advance knowledge about how governments, municipalities and business actors in different ways work with environmental quality, ecosystem services and biodiversity. First, we draw conclusions about the degree to which the concepts under scrutiny are mutually reinforcing or competing. Second, our analysis enables conclusions about why some concepts are preferred in certain institutional contexts and what institutional preconditions are needed for their use. Third, we discuss possible implications of this governance complexity for questions of effectiveness and legitimacy.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Droste, Nils, et al.
(författare)
-
A global overview of biodiversity offsetting governance
- 2022
-
Ingår i: Journal of Environmental Management. - : Elsevier BV. - 0301-4797. ; 316
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- We analyze the development of biodiversity offsetting governance through a research-weaving approach. Here, we combine information from a systematized review of the literature and a qualitative analysis of the institutional developments in different world regions. Through this triangulation, we synthesize and map the different developmental streams of biodiversity offsetting governance around the globe over the last four decades. We find that there is a global mainstreaming of core principles such as avoidance, no-net-loss, and a mitigation hierarchy, as well as pooling and trading of offsets for unavoidable residual damages. Furthermore, we can observe an ongoing diversification of institutional designs and actors involved. Together this constitutes an emerging regime complex of biodiversity offsetting governance that comes with both a set of shared norms and a growing institutional complexity. While this may imply institutional innovation through diversification and policy experimentation, it also raises questions regarding the effectiveness of offsetting practices.
|
|
| 6. |
- Hall, Marianne, et al.
(författare)
-
Framtidsscenarier
- 2015
-
Ingår i: Klimatsäkrat Skåne. - Lund : Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet. - 9789198157741 ; , s. 221-228
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Hall, Marianne, et al.
(författare)
-
Framtidsscenarier
- 2015
-
Ingår i: Klimatsäkrat Skåne. - 9789198157741 ; , s. 221-228
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta kapitel skisseras fyra möjliga framtider. Oavsett scenario krävs i Skåne både utsläppsminskningsåtgärder och anpassningsåtgärder. I närtid skiljer sig inte behovet av anpassnings- åtgärder åt mellan de olika scenarierna.Kostnaden för klimatsäkring kan skilja sig åt, till exempel beroende på hur väl integrerade utsläppsminskningsåtgärderna är med andra beslut och utveckling, och hur väl man lyckas finna och arbeta med positiva synergier. Detta kan även ge återverkningar på samhällets möjligheter till klimatanpassning.Vägen mot en tvågradersvärld kännetecknas i Skåne av ett utsläppsminskningsarbete som är väl integrerat med fysisk planering och infrastruktursatsningar, som sker i vertikal och horisontell samverkan, och som stärks av investering i teknikutveckling och innovationer drivnaav eller i samverkan med näringslivet, samt av en normförskjutning hos individer mot ökat engagemang för ett klimatsäkrat samhälle.Även i en fyragradersvärld strävar Skåne mot att uppnå sina klimatmål, men arbetet försvåras och fördyras av bristande internationell samordning och regelverk, och risken för koldioxidläckage är stor. Stora krav ställs på inhemsk teknikutveckling, och på individers engagemang.I en fyragradersvärld är behovet av klimatanpassning mycket stort. Effekter märks på bland annat infrastruktur och ekosystem i Skåne, och effekter ute i världen ger ökande klyftor mellan grupper och regioner, bland annat på grund av återverkningar på livsmedelssäkerheten. Stora kostnader för klimatanpassning riskerar även inom Skåne att skapa ökad ojämlikhet mellan resurssvaga och resursstarka kommuner, företag och individer.
|
|
| 8. |
- Hallin, Caroline, et al.
(författare)
-
De värsta konsekvenserna av Babet ligger framför oss
- 2024
-
Ingår i: Sydsvenskan. - 1652-814X.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Debattartikel om kustskydd och brister i framförhållningen inför kommande stormar under Aktuella frågor i Sydsvenskan.
|
|
| 9. |
- Hildingsson, Roger, et al.
(författare)
-
The Swedish carbon tax: A resilient success
- 2022
-
Ingår i: Successful Public Policy in the Nordic Countries: Cases, Lessons, Challenges. - : Oxford University PressOxford. - 9780192856296 - 9780191946714 ; , s. 239-262
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The Swedish carbon tax of 1991, one of the first of its kind, has positioned Sweden as a forerunner in climate governance. It is often depicted an international success and today constitutes the backbone of Swedish climate policy. At first, however, the tax received widespread criticism and had limited political support. The policy design process was short, with limited time for deliberation. While providing the required tax revenues for the tax reform of which it was part, it was set at a level too low to reach the political goal of stabilizing carbon emissions. However, over the years, the tax has been redesigned, strengthening its delivery and gradually increasing political support. Discounts for industry motivated by competitiveness concerns have eased opposition, while households have carried the main burden. This has formed the basis for a counter-narrative about distributive impacts, which, however, has not yet succeeded in getting hold politically and only temporarily hindered continued increases in the tax rate. In terms of the four success dimensions in the PPPE assessment framework (programmatic, process, political and endurance), it represents what McConnell (2010) would call a ‘resilient success’—not perfect but a policy successful to a second-best degree. This chapter tells the story of how a highly energy dependent and export-oriented Nordic country came to introduce this novel policy so early on, and how a policy that initially was not seen as a success, over time came to be taken for granted.
|
|
| 10. |
- Isaksson, Elias, et al.
(författare)
-
Kunskapsöversikt: Stadsmiljöavtalets politiska process
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Stadsmiljöavtalet är en nationell satsning som innebär att kommuner och landsting kanansöka om delfinansiering av satsningar på infrastruktur för kollektivtrafik och cykel föratt skapa hållbar stadsutveckling. Regeringen fattade beslut om satsningen 2015 ochsedan dess har fem ansökningsomgångar genomförts. Totalt har 170 ansökningar kommitin varav 77 har tilldelats sammanlagt 2,5 miljarder SEK av Trafikverket. Stadsmiljöavtalet har fått sitt namn efter Norges motsvarighet, bymiljøavtale. Densvenska policyn skiljer sig dock från den norska genom att (1) utgöras avmyndighetsbeslut och inte avtal, och (2) genom att inte vara inriktad främst mot de storastäderna. Även om stadsmiljöavtalet baseras på projekt som kommunerna själva väljer attsöka medel för, utgör policyn en relativt stark statlig styrning. Denna ligger främst iTrafikverkets utvärderingskriterier och de motåtgärder som kommunerna lovar. Det kanbland annat handla om att kollektivtrafikperspektiv ska föras in i olika plandokument.Att det har varit kort tid mellan utlysning och deadline och till slutdatum förfärdigställande av projekten har lett till att kommunerna i många fall redan fattat beslutom de projekt som senare beviljats medel av Trafikverket. Det innebär attstadsmiljöavtalet snarare kan ses som en möjliggörande faktor än det som genererarförändring. På nationell nivå finns ett flertal mål kopplat till stadsmiljöavtalen. Dessa handlar omhållbara stadsmiljöer, en ökning i kollektivtrafikens andel av de totala persontransporterna, och minskade utsläpp av växthusgaser. Inledningsvis fanns också ett målom ökat bostadsbyggande kopplat till policyn. Vilket genomslag målen får på lokala nivåär oklart. Att målen är flera och att målet med hållbara stadsmiljöer går att tolka på olikasätt möjliggör att kommunerna tolkar och prioriterar dem olika. I och med att de lokalabesluten i flera fall föregår den nationella policyn finns det också lokala målsättningarsom kan konkurrera med de nationella. Genomförandet av stadsmiljöavtalet på lokal nivå innebär en balansgång mellan denexpertkunskap som tjänstepersoner besitter och den demokratiska förankring som skergenom den politiska debatten. Båda är nödvändiga för att de projekt som finansieras skavara så effektiva som möjligt och samtidigt accepteras av medborgarna. Vilka effekter stadsmiljöavtalet kommer att få är oklart. Då många lokala projekt varbeslutade innan finansieringsbeslutet är det svårt att hävda att policyn ledde till projekten.Det går dock att anta att policyn skyndade på genomförandet av projekten. Trafikverketsutvärdringskriterier och de motåtgärder som krävdes kan också ha gett ett störreinflytande till lokala politiker och tjänstemän som arbetar för en hållbar stadsutveckling.Därmed spelar dessa en viktig roll i styrningen.
|
|
