| 1. |
- Cox, Peter, et al.
(författare)
-
Conclusion
- 2020
-
Ingår i: The politics of cycling infrastructure : Spaces and (In)Equality - Spaces and (In)Equality. - 9781447345152 ; , s. 235-238
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 2. |
- Cox, Peter, et al.
(författare)
-
Introduction
- 2020
-
Ingår i: The politics of cycling infrastructure : Spaces and (In)Equality - Spaces and (In)Equality. - 9781447345152 ; , s. 1-14
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Ahlberg, Erik, et al.
(författare)
-
"Vi klimatforskare stödjer Greta och skolungdomarna"
- 2019
-
Ingår i: Dagens nyheter (DN debatt). - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- DN DEBATT 15/3. Sedan industrialiseringens början har vi använt omkring fyra femtedelar av den mängd fossilt kol som får förbrännas för att vi ska klara Parisavtalet. Vi har bara en femtedel kvar och det är bråttom att kraftigt reducera utsläppen. Det har Greta Thunberg och de strejkande ungdomarna förstått. Därför stödjer vi deras krav, skriver 270 klimatforskare.
|
|
| 5. |
- Alm, Jens, 1982-, et al.
(författare)
-
(In)capacity to implement measures for increased cycling? Experiences and perspectives from cycling planners in Sweden
- 2022
-
Ingår i: Journal of Urban Mobility. - : Elsevier BV. - 2667-0917. ; 2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article seeks to explore and analyse the capacity of Swedish municipalities to implement measures for increased cycling. Through the concept of local capacity and against the backdrop of interviews with local cycle planners, the aim of the article is to gain deeper insights into cycle planners’ experiences and perspectives on what the possibilities, obstacles and challenges are as regards achieving the aims of increased cycling. Although the interviews reveal that all capacity dimensions are important, financial and political capacity seem to be the most crucial dimensions. These two dimensions are also the ones that differentiate most between included municipalities, and thus also influence the local capacity. High staffing, earmarked funding, and a shift from the car to a sustainable mode of transport norm are all capacity-building measures. There also seem to be overarching difficulties in developing vertical linkages with the SwedishTransport Administration to increase the municipal capacity. The authority's responsibility for funding, operating, and maintaining the national public cycle network, and a lack of will to find common solutions are perceived as challenging by many municipalities. Greater consensus and collaboration between municipalities and the Swedish Transport Administration must be achieved to fulfil national and local policy aims on cycling.
|
|
| 6. |
- Alm, Jens, 1982-, et al.
(författare)
-
Kombinerad mobilitet mellan cykel och kollektivtrafik
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport syftar till att översiktligt rapportera resultaten från forsknings-projektet CYNKA: Kombinerad mobilitet mellan cykel och kollektivtrafik för regional Arbetspendling. Rapporten sammanfattar de olika delar som utgjort projektet som pågått under perioden 2019–2022.Tidigt i projektet genomfördes en litteraturstudie. I ett andra skede i forskningsprocessen genomfördes dels studier av policydokument, dels intervjuer med planerare, strateger och politiker. I ett avslutande skede av projektet arrangerades en workshop.En slutsats av studien var att både behovet av koordinering mellan olika aktörer och planeringsnivåer och behovet av ändrad inriktning gör det svårt att gå från mål och strategi till praktik och genomslag i planeringen. Trots det är det nödvändigt att försöka hitta sätt att överkomma dessa barriärer om mål om kombinerat och hållbart resande ska kunna nås. En nyckelfråga handlar om ansvarsfördelningen mellan aktörer och att få till stånd ett tydligare helhetsperspektiv på kombinerade resor.
|
|
| 7. |
- Alm, Jens, et al.
(författare)
-
Kombinerad mobilitet mellan cykel och kollektivtrafik
- 2023
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport syftar till att översiktligt rapportera resultaten från forskningsprojektet CYNKA: Kombinerad mobilitet mellan cykel och kollektivtrafik för regional Arbetspendling. Rapporten sammanfattar de olika delar som utgjort projektet som pågått under perioden 2019–2022.Tidigt i projektet genomfördes en litteraturstudie (K2 Working Paper 2021:15). Den visade bland annat att en välfungerande integrering av cykel och kollektivtrafik kan fungera som ett transportmedel genom kombinationen av de enskilda transportsättens fördelar. Synergierna mellan transportslagen har potential att göra kombinerad mobilitet konkurrenskraftig gentemot bilen gällande i) pris, ii) hastighet och iii) tillgänglighet. I den befintliga forskningen på området framhålls flera fördelar med ett kombinerat resande, bland annat kan det bidra till ökad folkhälsa, minskad trängsel, utsläpp och buller samt till en utvidgad och större arbetsmarknad. Men för att kombinationsresor ska fungeramåste alla delar i hela-resan-perspektiv fungera och i det avseendet spelar planering och organisering en betydelsefull roll. Med kombinationsresor ökar kraven på koordinering och sömlösa övergångar, såväl under själva resan som mellan olika aktörers insatser och ansvarsområden.I ett andra skede i forskningsprocessen genomfördes dels studier av policydokument, dels intervjuer med planerare, strateger och politiker. Dokumentstudien visade hur kombinerade resor framträder i policy, vilka mål som finns för dem eller som de väntas bidra till, samt hur de relaterar till strategiska handlingsinriktningar (om sådana kopplingar finns). Intervjuerna syftade till att kartlägga och fördjupa förståelsen av olika aktörers perspektiv och intressen i relation till kombinerat resande. Av intervjuerna framgår att kombinerade resor mellan cykel och kollektivtrafik hittills inte har varit ettprioriterat område i praktiken, trots att målsättningar finns i regionala utvecklingsstrategier. Inom kollektivtrafikområdet har fördubblingsmålet stått i centrum och i detta arbete har cykeln snarare setts som ett hinder för att uppnå en högre marknadsandel för kollektivtrafiken än som ett medel att nå övergripande regionala mål. Även om det har funnits strategiska initiativ att utreda frågan och forma visioner för kombinerat resande inom Skånetrafiken – ett arbete som i regel burits av enskilda strateger – ges en entydig bild att dessa initiativ inte har fått genomslag. Det indikerar ett svagt mandat att omsättaövergripande handlingsinriktningar i praktiken och ett svalt politiskt intresse. Ytterligare en svårighet är beroenderelationer mellan olika planeringsnivåer och organisationer, främst mellan kommuner, Region Skåne och Trafikverket, men även inom Region Skåne. Även om Trafikverket och kommuner i olika grad arbetar med att förbättra möjligheterna att ta sig med cykel till och från hållplats och station finns det fortfarande en betydande förbättringspotential avseende exempelvis ett sammanhängande och gent cykelnät. I ett avslutande skede av projektet arrangerades en workshop. Ett resultat av den var att många deltagare delade uppfattningen att det finns en stor potential för Region Skåne att arbeta med kombinationen cykel och kollektivtrafik, bland annat eftersom det finns ettväl utbyggt järnvägsnät i Skåne. Flera ansåg också att regionen har gjort betydelsefulla insatser för att främja cykling samt att det på många platser är relativt korta avstånd. I dagsläget finns emellertid ingen aktör som har ansvar för helheten avseende kombinationen cykel och kollektivtrafik vilket försvårar genomförandet av antagna strategier. Enligt workshop-deltagarna är ytterligare en försvårande omständighet att bilnormen fortfarande är stark, vilket bland annat yttrar sig i motstridiga planeringsinitiativ och oklara prioriteringar. Kommuner satsar ofta på både bil och cykel och det finns sällan en tydlig vilja eller önskan att prioritera ner biltrafik till förmån för hållbara färdsätt.En slutsats av studien var att både behovet av koordinering mellan olika aktörer och planeringsnivåer och behovet av ändrad inriktning gör det svårt att gå från mål och strategi till praktik och genomslag i planeringen. Trots det är det nödvändigt att försöka hitta sätt att överkomma dessa barriärer om mål om kombinerat och hållbart resande ska kunna nås. En nyckelfråga handlar om ansvarsfördelningen mellan aktörer och att få till stånd ett tydligare helhetsperspektiv på kombinerade resor.
|
|
| 8. |
- Alm, Jens, et al.
(författare)
-
Planering för strategisk cykelinfrastruktur : Resultat från en intervjustudie
- 2020
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I dagens samhälle med klimatförändringar och miljöproblem ses cykeln som ett allt viktigare transportmedel för att minska bilanvändning. Trafikverket konstaterade att ökad cykling medför stora vinster för samhället, inte minst för miljön. Således borde cykel prioriteras allt mer i planeringen, vilket inte alltid görs. Hur man planerar cykelinfrastruktur och vad som klassas som bra eller dålig cykelinfrastruktur kan skilja sig mellan olika kommuner, inte minst beroende på kommunens storlek, planeringstradition och liknande. Föreliggande rapport är slutprodukten av projektet som handlar om möjligheter och svårigheter för kommunerna att implementera strategisk cykelinfrastruktur i Sverige. Vidare syftar rapporten till att ge kommuner rekommendationer om hur de arbeta vidare med frågorna och förslag på hur de kan övervinna eventuella svårigheter. Syftet med denna rapport inom projektet ”Planering för strategisk cykelinfrastruktur” är att analysera hur kommunerna idag arbetar med planering av strategisk cykelinfrastruktur och vilka möjligheter och hinder planerare möter i deras arbete kring dessa frågor. Mer konkret handlar studien om vilka åtgärder som tjänsteman med ansvar och engagemang för cykling bedömer som viktigast för att öka cyklandet och deras erfarenheter av att få sådana åtgärder genomförda. För att uppnå det ovannämnda syftet genomfördes en intervjustudie bland städer, kommuner och regioner som deltar i organisationen Svenska Cykelstäder – en organisation bestående av 31 kommuner samt fyra regioner och som framhåller att de målmedvetet arbetar för ökad och säkrare cykling. En slutsats i rapporten är att bilnormen fortfarande är stark. En illustration av detta är att det är problematiskt att förbättra och utveckla infrastrukturen för cykel på bekostnad av bilen. Dock är möjligheterna betydligt större att prioritera cykel vid nybyggnation där förutbestämda vanor och rutiner som är svåra att förändra ännu inte är fastlagda. Detta kan ses som en möjlighet att åtminstone vid nya utvecklingsprojekt förbättra cykelinfrastrukturen i svenska kommuner. Ytterligare en slutsats är att vissa kommuner, trots svårigheter, är långt framme i arbetet med att främja cykel och att de på enförhållandevis bred front arbetar aktivt med åtgärder för ökad cykling såsom förbättrad och mer cykelinfrastruktur i form av cykelvägar- och parkeringar, åtgärder för att prioritera cykel framför bil samt beteendepåverkande åtgärder. En tredje slutsats är att det finns kommuner som är medlemmar i organisationen Svenska Cykelstäder där prioriteringen av cykel trots medlemskapet inte verkar stå högst upp på den trafikpolitiska agendan. Rapporten avslutas med en rad rekommendationer som grundar sig på forskningen som genomfördes i detta projekt och inte enbart på intervjustudien som genomfördes inför denna rapport. Dessa behandlar samverkan mellan kommunerna, mellan kommunernaoch regionerna och mellan kommunerna och Trafikverket. Vidare ekommenderasnationella standarder för utformningen av cykelinfrastruktur som grundar sig på aktuell forskning. Utöver detta rekommenderas att cykelns betydelse i olika dokument borde öka och bilens betydelse borde minska.
|
|
| 9. |
- Donalds, Emilia, et al.
(författare)
-
Nya resmönster efter Covid-19 – Ett nytt sätt för visionärt transportområde?: En litteraturstudie om pandemins långsiktiga påverkan på resande
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studiens syfte har varit att genom en litteratursammanställning ta reda på hur forskningsområdet har sett att Covid-19-pandemin kan bidra till varaktiga förändringar i resande och transporter. Flera trender etablerades eller förstärktes under pandemin, men det är svårt att med säkerhet avgöra om de kommer hålla i sig. Ett problem som vi har sett är att det finns för lite data för att utveckla nya modeller och prognostiseringar som är trovärdiga. I litteraturen beskrivs de direkta effekterna av digital tillgänglighet kunna minska behovet av en relativt stor mängd resor. Däremot kan de mer svårberäknade indirekta effekterna av digital tillgänglighet ha motsatt effekt på det totala trafikarbetet, genom ökade möjligheter för andra typer av resor och transporter. För att motverka de risker som finns med digital utveckling behöver digital tillgänglighet och anpassade mobilitetslösningar utanför städerna ges större uppmärksamhet och jämlikhet, jämställdhet och demokratiska ideal prägla utvecklingen. De trender i förändrade boendepreferenser som syntes redan innan pandemin har på senare tid förstärkts, vilket gör att landsbygdskommunernas befolkningsminskning kan bli mindre omfattande än väntat. Pendlingskommunernas befolkningsutveckling har visat på en svag uppåtgående trend medan storstäderna ansetts mindre attraktiva att flytta till. Dessa trender kan få betydande påverkan på pendlingstrafiken på lång sikt. Gällande färdmedlens fördelning efter pandemin konstateras att bilen fortfarande dominerar och utgör nästan 80 procent av inrikesresorna. Järnvägsföretagen är hårt drabbade av pandemin och kollektivtrafiken har fortfarande inte återhämtat sig ekonomiskt. Kollektivtrafiken står dessutom inför ytterligare stora utmaningar, såsom lågkonjunktur och ett osäkert omvärldsläge, samtidigt som ett permanent minskat arbetsrelaterade resande till följd av pandemin försvårar för kollektivtrafikens återhämtning. Avslutningsvis har det framtida resandet beskrivits som beroende av hur pandemins destabilisering av tidigare resmönster tas tillvara. I litteraturen diskuteras pandemin som möjlighet för aktörer att förändra gamla mönster och det konstateras att huruvida pandemin resulterar i positiva eller negativa effekter för hållbart resande och transporter är beroende av samlade åtgärder och en aktiv hållbar omställning.
|
|
| 10. |
- Ekblad, Hampus, et al.
(författare)
-
Bicycle planning – A literature review
- 2016. - 300
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Increased bicycling is of great importance for a sustainable transport system. This report is the result of a literature study concerning how different factors associated with bicycle planning influence the propensity to choose the bicycle for transportation. The literature study was carried out in the search engine GoogleScholar and only scientific papers, articles and books were included. Through this literature review, knowledge has been gathered concerning bicycleplanning, policies and other factors that influence the use of the bicycle in daily transport. Through the literature study it became evident that the attractiveness of the bicycle should be seen in relation to the car. If it is more attractive to use motorised modes of transport (e.g. through parking norms, costs, level of service) it will be hard to convince people to use the bike instead of the car. It also became clear that there are big differences in how research concerningbicycling and bicycle planning is conducted and there is e.g. no research based on before- and after studies. Despite this, the results are often very consistent. For instance, the results show that the bicycle infrastructure is of great importance. This implies that if appropriate infrastructure is build people tend to use the bicycle more often. In terms of policy, the time factor seems to be an important issue. This in turn implies, with policies and strategies being consistent over longer time intervals, the impact on the use of the bicycle increases.
|
|
