| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Duvander, Ann-Zofie, et al.
(författare)
-
Will Separations Lead to More or Less Gender-Equal Parenthood? Mothers’ and Fathers’ Parental Leave Use in Sweden
- 2020
-
Ingår i: Parental Life Courses after Separation and Divorce in Europe. - Cham : Springer. - 9783030445744 - 9783030445751 ; , s. 105-129
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Swedish family policy aims to give the same rights and responsibilities to mothers and fathers, regardless of their living arrangements. In terms of parental leave, this means that the father and the mother each get 8 months leave each to be used during their child’s preschool years, regardless of whether they separate. In practice, the father often transfers some of his days to the mother, and the mother uses about three-quarters of all days. This study focuses on the question of whether separated parents use their parental leave entitlement to the same extent as parents who do not separate. The sample consists of parents of children born in Sweden in 2002 and 2003. We examine the parental leave use of these parents for 8 years after their child’s birth. Multinomial regression is used to investigate the leave use of mothers and fathers and the total leave use, depending on whether the parents separated, and, if so, when they separated. The results indicate that although the mothers’ total use was not affected by separation, those who separated used more days before separation; while the fathers used fewer days after a separation, and in total. Considering the total number of days used by parents together, separating parents used fewer days than cohabiting parents. We conclude that the children of separated parents are disadvantaged regarding time with a parent on parental leave.
|
|
| 4. |
- Julin, Josefin, et al.
(författare)
-
Läranderapport för projektet Frisk organisation i Borås stad 2019-2022
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport sammanställer erfarenheter och resultat från Borås stads arbete med projektet Frisk organisation och dess operativa enhet Organisationshälsa. Under 2019 - 2022 har projektet kartlagt och adresserat bakomliggande orsaker till hög korttidssjukfrånvaro på utvalda arbetsplatser inom kommunen. Arbetet har följts upp med två tidigare delrapporter inför vilka man samlat in och sammanställt underlag med fokus på olika delområden. Den första uppföljningen, 2020, analyserade implementeringen av Organisationshälsa och hur arbetsprocessen utvecklats i förhållande till den ursprungliga metodbeskrivningen, samt hur insatserna upplevdes fungera enligt projektgruppen, utvalda chefer och medarbetare. Uppföljningen 2021 redogjorde för de problemområden som kartläggningar på utvalda arbetsplatser identifierat som avgörande för att minska korttidssjukfrånvaron och förbättra arbetsmiljön. Vidare gjordes en uppföljning av handlingsplaner, liksom av lärdomar, utmaningar och utvecklingsbehov. Resultaten från 2021 är fortfarande högst aktuella, bland annat mot bakgrund av pandemin som lett till att delar av Organisationshälsas arbete saktats ned. Denna rapport bygger vidare på tidigare års slutsatser, kompletterar hur arbetet utvecklats under projekttiden och lyfter fram viktiga lärdomar. Organisationshälsa har under projekttiden stöttat 57 enheter på åtta av stadens sexton förvaltningar. Deras arbete har utgjort en värdefull insats för att hjälpa utsatta arbetsplatser att etablera ett systematiskt arbetsmiljöarbete, ringa in och åtgärda sina arbetsmiljörelaterade utmaningar. I en föränderlig organisationsmiljö, där även hög personalomsättning är vanligt förekommande, är det en nyckelfaktor att kontinuerligt och gemensamt jobba med arbetsmiljöfrågor, gemensamma rutiner och samsyn på arbetsplatserna. Vikten av att jobba med dessa frågor genomgripande på alla verksamhetsnivåer, samt använda insikterna från detta arbete för att synliggöra de strukturella aspekterna av de utmaningar som verksamheterna möter, har framkommit tydligt under projekttiden. Att adressera problematiken på en högre organisatorisk nivå och skapa forum för att lyfta de återkommande mönster av arbetsplatsrelaterade utmaningar som screeningarna påvisar, är en viktig faktor som lyfts fram av fler av projektets parter, och essentiellt för att på ett systematiskt sätt kunna utveckla kommunens förutsättningar att skapa och upprätthålla en god arbetsmiljö och en frisk organisation.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
