| 1. |
- Rydh Stenström, Jenny, et al.
(författare)
-
Pesticide mixture toxicity to algae in agricultural streams – Field observations and laboratory studies with in situ samples and reconstituted water
- 2021
-
Ingår i: Ecotoxicology and Environmental Safety. - : Elsevier BV. - 0147-6513 .- 1090-2414. ; 215
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Long-term pesticide water concentrations were investigated in four agricultural streams and their mixture toxicity on algae was assessed, based on realistic (i.e. observed) concentrations in laboratory tests using (i) natural weekly water samples and (ii) reconstituted pesticide-spiked water samples representing mixtures with predicted high mixture. This approach both covered the full complexity of natural water samples and the controlled approach of reconstituted water samples. Long-term monitoring data (time-integrated, weekly samples) revealed more than 11 pesticides (range 11.0 ? 0.25?24.0 ? 0.44) in 75% or more of the almost 1600 samples collected between 2002 and 2018. ETUalgae exceeded 0.1 for 29 observations (or 1.8%). Despite the multitude of pesticides in a sample, ETUalgae was frequently set by one or a few dominating pesticides that contribute to more than 90% of the mixture?s toxicity. Algal growth inhibition tests with in situ stream water showed a high frequency of inhibition, despite the low ETU for most of these samples (range 0.000014?0.3858). These ?false positive? results were attributed to confounding effects of turbidity, the complexation of nutrients, and toxic effects of metals and/or other unknown contaminants. Algal inhibition tests with spiked reconstituted water showed significant inhibitory effects in the range of 1?10x the ETUalgae observed in worst-case field samples. Although these tests disregard the chemical complexity of natural water, they show that inhibitory effects of pesticides on algae may occur at the ETUalgae observed in monitoring. Furthermore, considering that the ETUalgae of stream water are based on weekly average concentrations and likely underestimate short-term peak concentrations of pesticides, these results strongly suggest that inhibitory effects on algae may occur in the agricultural streams of southern Sweden. We conjecture, however, that the rapid recovery of algae contributes to ameliorate these short-term effects and that pesticide contamination should be seen as one of many stressors in the streams that drain agricultural landscapes.
|
|
| 2. |
- Adielsson, Stina, et al.
(författare)
-
Bekämpningsmedel i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2005
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten redovisar resultaten från 2005 års miljöövervakning av bekämpningsmedel.Programmet omfattar vatten- och sedimentprovtagning i fyra jordbruksbäckar i s.k.typområden belägna i Östergötland, Västergötland, Halland, Skåne, i två åar i Skåne samtregnvattenprovtagning från ett skogsparti i nordvästra Skåne. Inom typområdena undersöksockså det ytliga grundvattnet. All provtagning skedde inom ramen för det nationellaprogrammet för miljöövervakning av jordbruksmark och luft.Varje vattenprov har analyserats på 76-86 enskilda substanser och varje sedimentprov haranalyserats på 55 enskilda substanser. Totalt har 102 olika substanser analyserats varav 14 biochnedbrytningsprodukter. Av de undersökta substanserna var 62 substanser registrerade förförsäljning under 2005. Dessa utgjorde 87% av den totala försäljningen av ogräs-, svamp-,insekts- och betningsmedel inom jordbruk och trädgård. I analyserna ingår de tioväxtskyddsmedel som finns upptagna på Bilaga 10 i Ramdirektivet för vatten (2000/60/EG),varav tre fortfarande är registrerade för användning i Sverige. Totalt har 15 108 enskildamätningar genomförts.Säsongen 2005 hade Västergötland och Östergötland en regnig försommar. September var entorr månad i samtliga typområden och i övrigt låg nederbörden nära det normala. ISkåneområdet var flödet i bäcken lågt under hela hösten, vilket gav en viss förskjutning iprovtagningen.Lantbrukare verksamma inom de fyra typområdena har intervjuats och information om grödoroch bekämpningsmedelsanvändning har samlats in.•I jordbruksbäckarna i de fyra typområdena återfanns sammanlagt 57 substanser varav 6nedbrytnings- och biprodukter vid ett eller flera tillfällen. Det är något fler än tidigare år.Alla prover innehöll minst två substanser. Högsta koncentrationen av en enskild substans(bentazon) var 7,4μg/l som medelhalten under en vecka. Den sammanlagda halten ibäckarna varierade mellan 0,02 och 17,3μg/l.•I de två skånska åarna återfanns 33 substanser varav 3 nedbrytningsprodukter. Högstakoncentrationen av en enskild substans var 2,0μg/l (AMPA). I åarna hittades 10-22substanser per provtillfälle och generellt var det fler substanser i Vege å än i Skivarpsån.Vege å avvattnar ett större avrinningsområde än Skivarpsån och har därmed sannoliktockså en bredare användning av olika bekämpningsmedel.•De vanligast förekommande substanserna i ytvatten i halter över 0,1 μg/l var bentazon ochglyfosat, samma substanser som under tidigare år. Bentazon påvisades i samtligaytvattenprover och glyfosat i 88 av 106 prover.•Under 2005 överskred 21 bekämpningsmedel vid ett eller flera tillfällen de svenskariktvärdena för ytvatten. Det är fler än tidigare år men samtidigt utökades antaletsubstanser med riktvärde som inkluderas i undersökning med 17 stycken år 2005.Isoproturon var, liksom tidigare år, den substans som överskred sitt riktvärde flest gångeroch återfanns i en majoritet av de undersökta vattendragen.•Rester av bekämpningsmedel påträffades i grundvatten från alla typområdena. Totaltåterfanns spår av elva substanser inklusive två nedbrytningsprodukter. Högst halt7påträffades av ogräsmedlet kvinmerak (0,15μg/l) i februariprovet från området iVästergötland. Den fortsatta provtagningen av lokalen under året visade på sjunkandehalter kvinmerak. Liksom tidigare år återfanns låga halter av atrazin och lindan samt tvånedbrytningsprodukter till dessa i grundvatten från en av lokalerna i Skåne, vilket tyder påen långvarig förorening av grundvattnet i lokalens närområde. Glyfosat påträffades endastsom spår vid två tillfällen, från olika lokaler.•I sedimentprover som togs från bäckar och åar i slutet av augusti återfanns spår av niobekämpningsmedel och två nedbrytningsprodukt. Flest fynd gjordes i Skåneområdet däralla elva substanserna detekterades. På fem av provplatserna påträffades glyfosat, med enhögsta halt av 400 μg/kg. Glyfosat är det mest använda bekämpningsmedlet i Sverige ochanvänds bl.a. under sommaren för att bryta träda. I sedimentprovet från Skåneområdetpåträffades pyretrioden permetrin, 120 μg/kg, trots att substanen inte används inomjordbruket.•I nederbörd från en lokal i Skåne återfanns 36 bekämpningsmedel och 2nedbrytningsprodukter varav totalt 13 (inklusive två nedbrytningsprodukter) som inte ärregistrerade för användning i Sverige. I samtliga prover detekterades minst tolvsubstanser. Högst halt uppmättes av herbiciden prosulfokarb, 0,8 μg/l, det är den högstauppmätta halten av någon substans sedan undersökningen inleddes 2002. Depositionenblev följaktligen också högst för prosulfokarb, sammanlagt 41,3 μg/m2 underprovtagningsperioden. Fjorton procent av den beräknade depositionen kom frånsubstanser som inte längre används i Sverige.•Transportförluster av bekämpningsmedel i jordbruksbäckarna (som procent av användmängd på åkrar inom områdena) varierade mellan 0,01% och 0,63%. För enskildasubstanser varierade transportförlusten mellan noll och 2,25%. Området i Västergötlandhade en större transport än normalt pga. kraftigt regn kort efter att stora arealer besprutats.Övriga områden hade transportförluster i samma storleksordning som föregående år, ellerlägre.•Halterna av bekämpningsmedel i vatten från Skåneområdet som undersökts sedan börjanav 90-talet har minskat kraftigt sedan undersökningarna inleddes. Även under 2005 lågmedelhalten på samma låga nivå som under de senaste åren.
|
|
| 3. |
- Adielsson, Stina, et al.
(författare)
-
Bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2006
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten redovisar resultat från nationell miljöövervakning av växtskyddsmedel år 2006. Programmet omfattar vatten- och sedimentprovtagning i fyra jordbruksbäckar i s.k. typområden belägna i Östergötland, Västergötland, Halland och Skåne, i två åar i Skåne samt regnvattenprovtagning från ett skogsparti i nordvästra Skåne. Inom typområdena undersöks också det ytliga grundvattnet. All provtagning skedde inom ramen för de nationella programmen för miljöövervakning av jordbruksmark och luft. Provtagningen fungerade bra under säsongen, det samlades in totalt 188 prov som analyserades på 48-81 substanser.Lantbrukare verksamma inom de fyra typområdena har intervjuats och information om grödor och bekämpningsmedelsanvändning har samlats in. Odlingen utgörs till minst 50 % av spannmål i samtliga områden. Vårspridning av bekämpningsmedel dominerar i alla fyra områdena men spridningsperioden sträcker sig från maj till oktober.• I typområdena hittades 62 % av de substanser som analyserades, av dessa var fyra stycken nedbrytningsprodukter. De flesta fynden utgjordes av herbicider (ogräsmedel). Fyndfrekvensen över 0,1 μg/l var endast nåra fåprocent, vilket innebä att halterna oftast lå under denna nivå Glyfosat och dess nedbrytningsprodukt AMPA var de enda substanser som åerfanns öer 0,1 μg/l i alla fyra områena.•Den hösta uppmäta halten i ytvatten frå typområena detekterades i ett prov taget i Ötergöland i böjan av september. Den sammanlagda koncentrationen bekäpningsmedel var då22 μg/l. Tvåav substanserna som bidrog mest till den höa koncentrationen ingick i ett preparat som spreds strax innan det föl 25 mm regn. Eftersom regnet kom samma dygn som spridningen hann inte änena bindas fast i marken eller brytas ner utan transporterades med vattnet ut i bäken. I öriga typområen lå den sammanlagda halten generellt läre ä 2 μg/l under hela säongen.•De vanligast föekommande substanserna i typområena ä de samma som tidigare å. Bentazon detekterades i alla ytvattenprov, inklusive de frå årna. De andra substanserna som hittas i de flesta proverna frå typområena ä herbicider som anväds i stor omfattning båe inom typområena och i landet som helhet.•Utvecklingen i Skåe sedan böjan av 90-talet visar att koncentrationen av vätskyddsmedel ligger kvar påsamma relativt låa nivåsom de senaste åen, vilket ä en 90 %-ig minskning av koncentrationerna sedan mäningarna böjade 1990.•Enstaka spå av bekäpningsmedel påräfades i grundvattnet i typområena. Flest substanser detekterades i Skåeområet, 13 stycken. Sex av dessa kommer frå preparat som ä föbjudna att anväda sedan flera å, substanserna har äen hittats tidigare å. Inte i nåot av proven öerskred halten 0,1 μg/l (gräsvädet fö dricksvatten).•I de tvåskåska årna åerfanns 33 substanser, dvs. 49% av dem som analyserades. Hösta koncentrationen av en enskild substans var 2,3μg/l (bentazon). Tre gåger var det nåon substans som öerskred sitt riktväde i årna, vilket ä färe ä föegånde å.•I sedimentprover som togs frå bäkar och år i september åerfanns spå av sju bekäpningsmedel och tre nedbrytningsprodukt. Flest fynd gjordes i Vege å dä sju av substanserna detekterades. Glyfosat påräfades i fem av provlokalerna, och var dämed6den vanligaste substansen i sedimenten. Glyfosat ä det mest anväda bekäpningsmedlet i Sverige och anväds bl.a. under sommaren fö att bryta träan.•Regnvattenproverna frå en lokal i Skåe innehöl mellan 14 och 31 substanser, totalt åerfanns 38 substanser. Tolv fynd gjordes i koncentrationer öer 0,1 μg/l. Vid ett tillfäle uppmätes 2 μg/l av MCPA, vilket kan tyda påen viss inverkan frå spridning i näområet. Depositionen fö de fyra måader som provtagningen påick var 1630 mg/ha, vilket ä den hösta siffran sedan mäningarna inleddes 2002. Ett flertal substanser som inte anväds i Sverige påräfades, vilket visar att en lågväa transport av bekäpningsmedel föekommer.•Alla typområen hade en uttransport av bekäpningsmedel påunder 1,5 kg fö provtagningsperioden. Den procentuella fölusten (transporterad mägd i föhålande till anväda mägder påårar inom områena) varierade mellan 0,04 % och 0,14 %.•I ytvatten påräfades 14 substanser nåon gåg under 2006 öer sitt riktväde, det ä färe ä föegånde å. Flest fynd öer riktvädet gjordes av metazaklor. Å 2006 var fösta ået som varken terbutylazin eller dess nedbrytningsprodukt DETA påräfades i koncentrationer öer sina respektive riktväden. Det tyder påatt halterna nu klingar av efter att substansen föbjös å 2003.•Flöesproportionell provtagningen gjordes parallellt med ordinarie provtagning under höten 2006. Syftet var att studera hur halterna varierar under en vecka. Resultatet visade att det föekom variationer påupp till en tiopotens under en vecka. Isoproturon t.ex. hade en medelkoncentration på0,2 μgl/l under sista veckan av september, den flöesproportionella provtagningen visade att koncentrationen varierade mellan noll och 1,0 μg/l. Isoproturon har ett riktväde på0,3 μg/l och detta väde båe underskreds och öerskreds under veckan.
|
|
| 4. |
- Adielsson, Stina, et al.
(författare)
-
Bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2007
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten redovisar resultat från den nationella miljöövervakningen av växtskyddsmedel år2007. Under året har ytvattenprover, grundvattenprover och sedimentprover tagits i fyra småjordbruksdominerade avrinningsområden, s.k. typområden. Dessa är belägna i Östergötland,Västergötland, Halland och Skåne. Det ingår också ytvatten- och sedimentprovtagning i tvååar i Skåne, och dessutom samlas regnvatten in från en plats på Söderåsen. Provtagningenfungerade bra under året och totalt togs 112 ytvattenprover, 64 grundvattenprover, sexsedimentprover och 12 regnvattenprover. Dessa analyserades på 46-82 olikaväxtskyddsmedel. Inom typområdena intervjuades lantbrukarna för att samla in informationom grödor och användning av växtskyddsmedel.I ytvatten från typområdena hittades mellan 30 och 45 % av de substanser som analyserades.Varje prov innehöll minst två olika ämnen och som mest påträffades 23 ämnen i ett ochsamma prov. Den högsta halt som påträffades i ett veckoprov var 12,8 μg/l och hittades iSkåneområdet. Under den vecka som provet representerar kom det mycket nederbörd. Deflesta veckoprov hade en sammanlagd halt på under 4 μg/l. Transporten av växtskyddsmedelfrån typområdena var i samtliga fall högre än år 2006. Det förklaras av att säsongen 2007 varovanligt nederbördsrik.Växtskyddsmedel påträffades i grunvattnet från tre av de fyra typområdena. Östergötland vardet område där inga västdkyddsmedel detekterades. Flest ämnen hittades i Skåne, vilket följersamma mönster som tidigare år. Metalaxyl påträffades i en halt över 0,1 μg/l vid ett tillfälle itypområdet i Halland. Det var det enda tillfället då EU:s kvalitetsnorm för grundvattenöverskreds.I vattenproverna från de två skånska åarna påträffades nära 50 % av de analyseradesubstanserna. Den högsta sammanlagda halten var 4,7 μg/l.Överskridanden av riktvärden skedde i 35 % av de analyserade ytvattenproverna (typområdenoch åar sammantaget). Flest överskridanden uppmättes för ämnena diflufenikan och MCPA.En av indikatorerna inom miljömålet ”Giftfri miljö” bygger på halter av bekämpningsmedel iförhållande till sitt respektive riktvärde, beräkning av indikatorn för perioden 2002-2007 finnsi rapporten.Regnvattenprovtagningen visade att 33 substanser påträffats under säsongen, vilket är någotfärre än föregående år. Prosulfokarb var den substans som oftast påvisats i förhöjda halter inederbörd under perioden 2002-2007, ämnet har påträffats i en maxhalt på 1,6 μg/l underårets provtagning.
|
|
| 5. |
- Adielsson, Stina, et al.
(författare)
-
Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) : Långtidsöversikt 2002-2008. Årssammanställning 2008
- 2009. - 2009:115
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten presenterar resultaten från övervakningen av växtskyddsmedel i ytvatten, grundvatten, sediment och regnvatten i Sverige under åren 2002-2008. Undersökningen genomförs inom ramen för den nationella miljöövervakningen på uppdrag av Naturvårdsverket (Jordbruksmark och Luft). Tidigare resultat har sammanställts i enskilda årsrapporter. Detta är första gången som resultaten har sammanställts för en längre tidsperiod (7 år), vilket ger ett underlag för att spegla utvecklingen över tiden.Övervakningen av ytvatten omfattas av provtagningar i fyra typområden (Västergötland, Figur 2; Östergötland, Figur 5; Halland, Figur 8; Skåne, Figur 11) och två åar i Skåne (Skivarpsån och Vege å). Ytvattenprovtagningen står för den största andelen av alla enskilda analyser under perioden (ca 60 000). Provtagningarna i typområdena sker tidsintegrerat med hjälp av automatiska provtagare och i åarna tas manuella momentanprov. I typområdena har även provtagning av grundvatten och sediment genomförts. Regnvatten undersöks vid en lokal på Söderåsen i Skåne.Antalet substanser som har analyserats varierar mellan provtyperna och i viss mån även mellan åren. Detta som en följd av att vissa substanser försvinner från marknaden och nya tillkommer. Även analysgränsen har förändrats under åren, främst för några substanser där den sänkts för att bättre motsvara de riktvärden som introducerats under tidsperioden.Inom varje typområde samlas det varje år in omfattande informaion om grödval och vilka växtskyddsmedel som används. Även information om nederbörd och avrinning samlas in kontinuerligt. Denna information utgör ett värdefullt underlag vid tolkningen av resultaten.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Ahrens, Lutz, et al.
(författare)
-
Characterization and Application of Passive Samplers for Monitoring of Pesticides in Water
- 2016
-
Ingår i: Journal of Visualized Experiments. - : MyJove Corporation. - 1940-087X.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Five different water passive samplers were calibrated under laboratory conditions for measurement of 124 legacy and current used pesticides. This study provides a protocol for the passive sampler preparation, calibration, extraction method and instrumental analysis. Sampling rates (RS) and passive sampler-water partition coefficients (KPW) were calculated for silicone rubber, polar organic chemical integrative sampler POCIS-A, POCIS-B, SDB-RPS and C-18 disk. The uptake of the selected compounds depended on their physicochemical properties, i.e., silicone rubber showed a better uptake for more hydrophobic compounds (log octanol-water partition coefficient (K-OW) > 5.3), whereas POCIS-A, POCIS-B and SDB-RPS disk were more suitable for hydrophilic compounds (log K-OW < 0.70).
|
|
| 8. |
- Ahrens, Lutz, et al.
(författare)
-
Characterization of five passive sampling devices for monitoring of pesticides in water
- 2015
-
Ingår i: Journal of Chromatography A. - : Elsevier BV. - 0021-9673 .- 1873-3778. ; 1405, s. 1-11
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Five different passive sampler devices were characterized under laboratory conditions for measurement of 124 legacy and current used pesticides in water. In addition, passive sampler derived time-weighted average (TWA) concentrations were compared to time-integrated active sampling in the field. Sampling rates (R-S) and passive sampler-water partition coefficients (K-PW) were calculated for individual pesticides using silicone rubber (SR), polar organic chemical integrative sampler (POCIS)-A, POCIS-B, Chemcatcher (R) SDB-RPS and Chemcatcher (R) C-18. The median R-S (Lday(-1)) decreased as follows: SR (0.86) > POCIS-B (0.22) > POCIS-A (0.18) > Chemcatcher (R) SDB-RPS (0.05) > Chemcatcher (R) C-18 (0.02), while the median logK(PW) (Lkg(-1)) decreased as follows: POCIS-B (4.78)> POCIS-A (4.56) > Chemcatcher (R) SDB-RPS (3.17) >SR (3.14)> Chemcatcher (R) C-18 (2.71). The uptake of the selected compounds depended on their physicochemical properties, i.e. SR showed a better uptake for more hydrophobic compounds (log octanol-water partition coefficient (K-OW) > 5.3), whereas POCIS-A, POCIS-B and Chemcatcher (R) SDB-RPS were more suitable for hydrophilic compounds (logK(OW) < 0.70). Overall, the comparison between passive sampler and time-integrated active sampler concentrations showed a good agreement and the tested passive samplers were suitable for capturing compounds with a wide range of K-OW's in water. (C) 2015 Elsevier B.V. All rights reserved.
|
|
| 9. |
- Ahrens, Lutz, et al.
(författare)
-
Concentrations, fluxes and field calibration of passive water samplers for pesticides and hazard-based risk assessment
- 2018
-
Ingår i: Science of the Total Environment. - : Elsevier BV. - 0048-9697 .- 1879-1026. ; 637, s. 835-843
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Three passive sampler types including Chemcatcher (R) C-18, polar organic chemical integrative sampler-hydrophilic-lipophilic balance (POCIS-HLB) and silicone rubber (SR) based on polydimethylsiloxane (PDMS) were evaluated for 124 legacy and current used pesticides at two sampling locations in southern Sweden over a period of 6weeks and compared to time-proportional composite active sampling. In addition, an in situ calibration was performed resulting in median in situ sampling rates (R-S, Lday(-1)) of 0.01 for Chemcatcher (R) C-18, 0.03 for POCIS-HLB, and 0.18 for SR, and median in situ passive sampler-water partition coefficients (log K-PW, Lkg(-1)) of 2.76 for Chemcatcher (R) C-18, 3.87 for POCIS-HLB, and 2.64 for SR. Deisopropylatrazine D-5 showed to be suitable as a performance reference compound (PRC) for SR. There was a good agreement between the pesticide concentrations using passive and active sampling. However, the three passive samplers detected 38 pesticides (including 9 priority substances from the EU Water Framework Directive (WFD) and 2 pyrethriods) which were not detected by the active sampler. The most frequently detected pesticides with a detection frequency of >90% for both sites were atrazine, 2,6-dichlorobenzamide, bentazone, chloridazon, isoproturon, and propiconazole. The annual average environmental quality standard (AA-EQS) for inland surface waters of the EU WFD and the risk quotient (RQ) of 1 was exceeded on a number of occasions indicating potential risk for the aquatic environment. (C) 2018 Elsevier B.V. All rights reserved.
|
|
| 10. |
|
|
