| 1. |
- Bartosch, Patrik, et al.
(författare)
-
A “snap-shot” visual estimation of health and objectively measured frailty : capturing general health in aging older women
- 2022
-
Ingår i: Aging clinical and experimental research. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1594-0667 .- 1720-8319. ; 34:7, s. 1663-1671
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: In clinic, a subjective visual estimation of a patient’s general health often guides interventions, yet little is known of how this assessment relates to objectively measured frailty. Aims: To characterize the relationship between these two assessments and explore the implication of discordance. Methods: The study was performed in the OPRA cohort of 75-year old community-dwelling women (n = 1044). Visual perception of health (VPH) was estimated within 15 s from first sight and stratified into tertiles (poor/intermediate/good health). Frailty was measured using a frailty index (FI) (scored 0.0–1.0) and stratified into tertiles: ‘frail’ (≥ 0.22), ‘pre-frail’ (0.13–0-21) and ‘non-frail’ (≤ 0.12). Association between VPH and FI and with 10-year mortality was evaluated using Kaplan Meier curves and Cox proportional hazard models. Results: VPH and FI correlated, but was strongest in those perceived to be in poor health (rs = 0.424, p < 0.001). Approximately half of these women were also objectively frail (53.7%). Similarly, 50.7% perceived to be in good health were also objectively non-frail. However, for one in ten, perceived health was discordant with measured frailty. Subjective and objective measures were associated with mortality, but VPH lacked discrimination in healthier looking women (p = 0.372) compared to FI (p = 0.002). Discussion: Detecting pre-frailty is important to prevent or slow the transition into a frail state. The frailest can be identified with a visual estimation, but only objective frailty assessments can reliably identity pre-frailty. Conclusions: A visual estimation of health provides valuable complementary information on health, whereas objective assessment of frailty has a broader applicability for health in aging.
|
|
| 2. |
- Björquist, E, et al.
(författare)
-
Transitioning to Adulthood in Sweden: Comparing the Priorities of Immigrant Youths with Disabilities and Caregivers, from Middle-Eastern Countries
- 2018
-
Ingår i: Research in Health Science. - : Scholink Co, Ltd.. - 2470-6205 .- 2470-6213. ; 3:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: There is limited knowledge about perceived challenges during the transition to adulthood among immigrant youths who are originally from Arabic-speaking countries but now residing in Sweden. Aim: The aim of this study was to describe self-identified problems encountered by immigrant youths with disabilities from Middle Eastern countries who were living in Sweden during their transition to adulthood and to compare these descriptions to the problems identified by their caregivers.Methods: Seventeen semi-structured interviews using the Canadian Occupational Performance Measure were conducted with 17 immigrant youths with intellectual disabilities aged 13-24 years and 16 caregivers, originally from Middle Eastern countries. The participants’ prioritized problems were categorized using the International Classification of Functioning, Disability and Health-Children & Youth Version, focusing on Activity and Participation.Results: A difference in priorities during transition was found when comparing the youths’ and the caregivers’ views. Most of the youths’ priorities were identified in the chapter “Major Life Area” about basic economic transactions and seeking employment, whilst the caregivers thought their youths’ prioritized “self-care”.Conclusion and implications for practice: Planning the best transition for immigrant youths with disabilities involves enabling them to identify their own preferences and needs while collaborating with caregivers and taking into consideration the cultural norms and traditions of collective caregiving.
|
|
| 3. |
- Björquist, Elisabet, et al.
(författare)
-
Immigrant Youths with Disabilities and Caregivers from the Middle-East—Challenges and Needs During Transition to Adulthood
- 2017
-
Ingår i: Research in Health Science. - : Scholink Co, Ltd.. - 2470-6205 .- 2470-6213. ; 2:4, s. 363-384
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Recent years of research have increased the knowledge about how to support the transition to adulthood for youths with disabilities. In today’s multi-cultural societies knowledge about transitioning immigrant youths and their caregivers is still needed.Objective: To describe the expectations and needs of immigrant youths with disabilities residing in Sweden during their transition into adulthood as well as the expectations and needs of their caregivers, all of whom come from Arabic-speaking countries.Method: Structured interviews based on the Rotterdam Transition Profile (RTP) questionnaire were conducted with youths 16 to 24 years of age and with caregivers based on the Family Needs Survey (FNS).Results: Findings of interest were the youths´ dependence on parents for care demands and leisure activities, their need for information regarding future care and support and their concerns regarding future marriage. Caregivers’ felt unfamiliar with the term ‘intellectual disability’ and had a need for information about their youths’ condition and of available service for their children now and in the future.Conclusion: To prepare immigrant youths for future support, health care and habilitation services, it is important to enhance their autonomy. Immigrant families need culturally sensitive support and information, provided by designated professionals in their language of preference during the youths’ transition to adulthood.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Fridlund, Bengt, et al.
(författare)
-
Essentials of teamcare in randomized controlled trials of multidisciplinary or interdisciplinary interventions in somatic care : A systematic review
- 2015
-
Ingår i: Open Journal of Nursing. - : Scientific Research Publishing. - 2162-5336 .- 2162-5344. ; 5:12, s. 1089-1101
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Background: Teamcare should, like all patient care, also contribute to evidence-based practice (EBP). Randomized controlled trials (RCTs) focusing on teamcare have been performed but no study has addressed its essentials. How far this EBP has progressed in different health aspects is generally established in systematic reviews of RCTs.Aim: The aim is to determine the essentials of teamcare including the nurse profession in RCTs of multi- or interdisciplinary interventions in somatic care focusing on the stated context, goals, strategies, content as well as effectiveness of quality of care.Methods: A systematic review was performed according to Cochrane review assumptions to identify, appraise and synthesize all empirical evidence meeting pre-specified eligibility criteria. The PRISMA statement guided the data selection process of 27 articles from PubMed and CINAHL.Results: Eighty-five percent of RCTs in somatic care showed a positive effectiveness of teamcare interventions, of which interdisciplinary ones showed a greater effectiveness compared with the multidisciplinary approach (100% vs 76%). Also theory-based RCTs presented higher positive effectiveness (85%) compared with non-theory-based RCTs (79%). The RCTs with positive effectiveness showed greater levels for professional-centered ambition in terms of goals and for team-directed initiatives in terms of strategy, and a significantly higher level for patient-team interaction plans in terms of content was shown.Conclusions: Teamcare RCTs are still grounded in the multidisciplinary approach having a professional-centered ambition while interdisciplinary approaches especially those that are theory-based appear to be essential with regard to positive effectiveness and preferable when person-centered careis applied.
|
|
| 6. |
- Gunnarsson, Allan, et al.
(författare)
-
Vegetationsstyrning för ökad trygghet
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Otrygghet i parker och bostadsområden är ett stort samhällsproblem som begränsar människors möjligheter att röra sig i sin närmiljö och leva ett rikt och hälsosamt liv. Många av dagens så kallade naturlika planteringar har anlagts utan en tanke på trygghet och utebliven skötsel har skapat en tät och snårig karaktär. I den här rapporten föreslås hur vegetationsstyrande insatser kan ge ökad trygghet utan att stora skötselproblem skapas. Vinsterna med en bevarad vegetation är många, bland annat för lek och samvaro, rekreation, vindskydd, luftrening och biologisk mångfald. Ofta varierar upplevd otrygghet mellan individer samt mellan sociala grupper, åldrar och kön. Men forskning har lyft fram egenskaper hos vegetationen som många ser som trygghetsfrämjande. Det handlar om hur vegetationen är utformad i förhållande till utemiljön i stort, möjligheter att överblicka och kontrollera miljön, vegetationens täthet och genomsiktlighet samt karaktär och skötselnivå. Genom två studier genomförda i Lund 2009-2011 undersöktes boendes trygghetsupplevelser längs två gång- och cykelstråk före och efter trygghetsfrämjande vegetationsstyrning. Resultaten visade att insatserna var uppskattade. Avståndet till vegetationen, vad som fanns på olika sidor samt vegetationens samspel med belysning var viktigt för tryggheten, liksom att ha översikt, att se in i vegetationen och ett välskött intryck. Många av de önskade egenskaperna hos vegetationen uppnåddes genom röjningar av buskskiktet. Vid trygghetsfrämjande vegetationsstyrning bör man först välja ut ett lämpligt stråk eller plats, där resultatet har förutsättning att bli positivt för tryggheten och samtidigt hållbart ur ett skötselperspektiv. Därefter väljs en lämplig röjningsmodell där öppenhet nås samtidigt som uppslag av rot- och stubbskott samt fröplantor dämpas av sparad vegetation. I ett tredje steg väljs träd och buskar som ska sparas ut med tanke på långsiktighet, innan slutligen röjningen genomförs. Föreslagna röjningsmodeller handlar om att vidga trånga passager, glesa ut täta partier, underröjning på en eller två sidor i olika stor omfattning samt för att framhäva belysning. Grundprincipen för att få hållbara resultat utan alltför stora skötselbehov är att spara skuggande träd- och buskarter som bildar ett stabiliserande tak. Det är viktigt att ta hänsyn till vilka ljus- och skuggegenskaper olika arter har vid röjningen. I vissa fall kan det vara relevant att fräsa bort stubbar, särskilt från arter som skjuter mycket stubbskott. Uppslag av vegetation kan också hindras genom att etablera marktäckande växter.
|
|
| 7. |
- Hedström, Brita, et al.
(författare)
-
Visby Innerstad : En användningsplan
- 1973
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Sedan lång tid föreligger i stort sett enighet om att bevara innerstadens bebyggelse och att anpassa eventuella nytillskott till det redan bestående. Med den inställningen har förändringsprocessen både dämpats och mildrats men ändå inte bragts att avstanna. Förändringar sker ständigt om det också huvudsakligen i smått: de många synbart så anspråkslösa byggnadsåtgärderna adderar efterhand ihop sig till något större och mer genomgripande. Långsamt, nästan omärkligt, ändrar innerstaden sitt ansikte.Ändå är det inte själva husen som förändrats mest utan användningen av dem. Ur funktionell synpunkt har 1950 - och 60-talen har varit något av en omstörtning i innerstadens historia: den har förlorat nästan hälften av de boende, en stor del av detaljhandeln och praktiskt taget helt sin gamla roll som skolcentrum. I gengäld har ytterstaden vuxit ut till ett sammanhängande kilometerbrett bälte. Till stor del av denna funktionella förändring en följd av beslutet att bevara innerstadens bebyggelse. Vad som inte fått plats inom den gamla ramen har etablerats utandör den.Föreliggande arbete vill ge en översiktlig bild av förändringsförloppen, sedda i ett långt tidsperspektiv men med tonvikt på dagsläget. Bebyggelsen tas upp till utförlig granskning men också användningen av den. Det är just samspelet mellan husen och de funtkioner, de fyller, som kan sägas utgöra bokens huvudtema. I de flesta fall är detta sammanhang hus-användning alldeles konfliktfritt och föranleder därför inte heller någon diskussion. Vad som behandlas är de relativt få problematiska fallen, hus som borde rustas upp för att fylla sin uppgift, hus som är olämpligt nyttjade eller inte använda alls. En serie sådana fall tas upp till systematisk genomgång; samtidigt berörs också de trafik - och miljömässiga konsekvenserna. Bokens syfte är alltså klart: den ger ett underlag av fakta för arbetet med att jämka samman byggnader och användningsformer. I den meningen kan skriften kallas en anvädningsplan för Visby innanför murarna.Arkitekturskolanas arbete har bedrivitis parallellt med den kommunala Innerstadskommitténs verksamhet. Något organiserat samarbete har inte förekommit med de informella kontakterna har varit både täta och goda. Att likheterna mellan Innerstadskommittén och Arkitekturskolans slutsatser blivit så pass stora, kan tillskrivas en gemensam helhetssyn.En av Arkitekturskolans elever, arkitekt Lars-Ingvar Larsson, har tidigare självständigt genomfört en undersökning av förändringar i innerstaden 1945-70- Denna studie publicerats separat och bör uppfattas som ett komplement till den hör föreliggande.Förutom de i innehållsförteckningen nämnda har ytterligare några aktivt medverkat i arbetet. Studiet av trafikfrågorna i innerstaden, i hamnen och öster om ringmuren leddes av Åke Claesson, I fältstudier och diskussioner medverkande Göran Månsson.Arkitekturskolan har fått god hjälp av ett antal initierade personer i Visby. Särskild tacksamhet är vi skyldiga byggnadsnämnden ordförande Henning Jacobson, kommunalrådet C B Stenström, stadsarkitekten Måns Hagbergm f. länsbostadsdorektören Åke Malmberg och landsantikvarien Gunnar Svahnström. I boken publiceringskostnaderna har ekonomiskt bidrag lämnats av Gotlands kommun och Riksantikvarieämbetet.Boken har redigerats av Sture Balgård och Ann Mari Westerlind med hjälp av Henrik O Andersson, Bo Ek, Göran Lindahl, Fredrik von Platen, John Sjöström Gunnar Westerlind och Hans Wetterfors.Skeppsholmen, Stockholm, sommaren 1973.Arkitekturskolans lärare och elever.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
