| 1. |
- Bosch, Carme, et al.
(författare)
-
Source Apportionment of Polycyclic Aromatic Hydrocarbons in Central European Soils with Compound-Specific Triple Isotopes (delta C-13, Delta C-14, and delta H-2)
- 2015
-
Ingår i: Environmental Science and Technology. - : American Chemical Society (ACS). - 0013-936X .- 1520-5851. ; 49:13, s. 7657-7665
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper reports the first study applying a triple-isotope approach for source apportionment of polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs). The C-13/C-12, and H-2/H-1 isotope ratios of PAHs were determined in forest soils from mountainous areas of the Czech Republic, European Union. Statistical modeling applying a Bayesian Markov chain Monte Carlo (MCMC) framework to the environmental triple isotope PAR data and an end-member PAR isotope database allowed comprehensive accounting of uncertainties and quantitative constraints on the PAR sources among biomass combustion, liquid fossil fuel combustion, and coal combustion at low and high temperatures. The results suggest that PAHs in this central European region had a clear predominance of coal combustion sources (75 +/- 6%; uncertainties represent 1 SD), mainly coal pyrolysis at low temperature (similar to 650 degrees C; 61 +/- 8%). Combustion of liquid fossil fuels and biomass represented 16 +/- 3 and 9 + 3% of the total PAR burden (Sigma PAH(14)), respectively. Although some soils were located close to potential PAR point sources, the source distribution was within a narrow range throughout the region. These observation-based top-down constraints on sources of environmental PARS provide a reference for both improved bottom-up emission inventories and guidance for efforts to mitigate PAR emissions.
|
|
| 2. |
- Budhavant, Krishnakant, et al.
(författare)
-
Apportioned contributions of PM2.5 fine aerosol particles over the Maldives (northern Indian Ocean) from local sources vs long-range transport
- 2015
-
Ingår i: Science of the Total Environment. - : Elsevier BV. - 0048-9697 .- 1879-1026. ; 536, s. 72-78
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Urban-like plumes of gases and particulate matter originating from the South Asian region are frequently observed over the Indian Ocean, especially during the dry winter period. However, in addition to the strong sources on main-land South Asia, there are also local Maldivian emissions. The local contributions to the load of fine particulate matter (PM2.5) in the Maldivian capital Male was assessed using the well-established Maldives Climate Observatory at Hanimaadhoo (MCOH) to represent local background, recording the long-range transported component for a full-year synoptic campaign at both sites in 2013. The year-round levels in both Male and MCOH are strongly influenced by the seasonality of the monsoon cycle, including precipitation patterns and air-mass transport pathways, with lower levels during the wet summer season. The annual-average PM2.5 levels in Male are higher (avg. 19 mu g/m(3)) than at MCOH (avg. 13 mu g/m(3)) with the difference being the largest during the summer, when local emissions play a larger role. The 24-hWorld Health Organization (WHO) PM2.5 health guideline was surpassed for the week-long collections in 71% of the cases in Male and in 74% of the cases for Hanimaadhoo. This study shows that in the dry/winter season 90 +/- 11% of PM2.5 levels in Male could be from long-range transport with only 8 +/- 11% from local emissions while in the wet/monsoon season the relative contributions are about equal. The concentrations of organic carbon (OC) and elemental carbon (EC) showed similar seasonal patterns as bulk mass PM2.5. The relative contribution of total carbonaceous matter to bulk mass PM2.5 was 17% in Male and 13% at MCOH, suggesting larger contributions from incomplete combustion practices in the Male local region.
|
|
| 3. |
- Budhavant, Krishnakant, et al.
(författare)
-
Radiocarbon-based source apportionment of elemental carbon aerosols at two South Asian receptor observatories over a full annual cycle
- 2015
-
Ingår i: Environmental Research Letters. - : IOP Publishing. - 1748-9326. ; 10:6
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Black carbon (BC) aerosols impact climate and air quality. Since BC from fossil versus biomass combustion have different optical properties and different abilities to penetrate the lungs, it is important to better understand their relative contributions in strongly affected regions such as South Asia. This study reports the first year-round C-14-based source apportionment of elemental carbon (EC), the mass-based correspondent to BC, using as regional receptor sites the international Maldives Climate Observatory in Hanimaadhoo (MCOH) and the mountaintop observatory of the Indian Institute of Tropical Meteorology in Sinhagad, India (SINH). For the highly-polluted winter season (December-March), the fractional contribution to EC from biomass burning (f(bio)) was 53 +/- 5% (n = 6) atMCOHand 56 +/- 3% at SINH (n = 5). The f(bio) for the non-winter remainder was 53 +/- 11% (n = 6) atMCOHand 48 +/- 8%(n = 7) at SINH. This observation-based constraint on near-equal contributions from biomass burning and fossil fuel combustion at both sites compare with predictions from eight technology-based emission inventory (EI) models for India of (f(bio)) EI spanning 55-88%, suggesting that most current EI for Indian BC systematically under predict the relative contribution of fossil fuel combustion. Acontinued iterative testing of bottom-up EI with top-down observational source constraints has the potential to lead to reduced uncertainties regarding EC sources and emissions to the benefit of both models of climate and air quality as well as guide efficient policies to mitigate emissions.
|
|
| 4. |
- Chen, Bing, et al.
(författare)
-
Source Forensics of Black Carbon Aerosols from China
- 2013
-
Ingår i: Environmental Science and Technology. - : American Chemical Society (ACS). - 0013-936X .- 1520-5851. ; 47:16, s. 9102-9108
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The limited understanding of black carbon (BC) aerosol emissions from incomplete combustion causes a poorly constrained anthropogenic climate warming that globally may be second only to CO2 and regionally, such as over East Asia, the dominant driver of climate change. The relative contribution to atmospheric BC from fossil fuel versus biomass combustion is important to constrain as fossil BC is a stronger climate forcer. The source apportionment is the underpinning for targeted mitigation actions. However, technology-based bottom-up emission inventories are inconclusive, largely due to uncertain BC emission factors from small-scale/household combustion and open burning. We use top-down radiocarbon measurements of atmospheric BC from five sites including three city sites and two regional sites to determine that fossil fuel combustion produces 80 +/- 6% of the BC emitted from China. This source-diagnostic radiocarbon signal in the ambient aerosol over East Asia establishes a much larger role for fossil fuel combustion than suggested by all 15 BC emission inventory models, including one with monthly resolution. Our results suggest that current climate modeling should refine both BC emission strength and consider the stronger radiative absorption associated with fossil-fuel-derived BC. To mitigate near-term climate effects and improve air quality in East Asia, activities such as residential coal combustion and city traffic should be targeted.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Gustafsson, Örjan, et al.
(författare)
-
Brown clouds over South Asia: Biomass or fossil fuel combustion?
- 2009
-
Ingår i: Science. - : American Association for the Advancement of Science (AAAS). - 0036-8075 .- 1095-9203. ; 323:23 January, s. 495-498
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Carbonaceous aerosols cause strong atmospheric heating and large surface cooling that is as important to South Asian climate forcing as greenhouse gases, yet the aerosol sources are poorly understood. Emission inventory models suggest that biofuel burning accounts for 50 to 90% of emissions, whereas the elemental composition of ambient aerosols points to fossil fuel combustion. We used radiocarbon measurements of winter monsoon aerosols from western India and the Indian Ocean to determine that biomass combustion produced two-thirds of the bulk carbonaceous aerosols, as well as one-half and two-thirds of two black carbon subfractions, respectively. These constraints show that both biomass combustion (such as residential cooking and agricultural burning) and fossil fuel combustion should be targeted to mitigate climate effects and improve air quality.
|
|
| 8. |
- Gyllenhammar, Irina, et al.
(författare)
-
Levels of poly- and perfluoroalkyl substances (PFAS) in individual serum samples from first-time mothers in Uppsala, Sweden: results from year 2020-2022, and temporal trends for the time period 1996-2022
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in blodprover från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta organiska miljöföroreningar (POP). Poly- och perfluorerade alkylsyror (PFAS) är en sådan substansgrupp. I följande rapport redovisas halter av PFAS i serum från förstföderskor provtagna 2020-2022 samt tidstrender för perioden 1996-2022. PFOS förekommer i högst halt i serum följt av PFHxS och PFOA. Ca 60 % av förstföderskorna, provtagna 2020-2022, hade serumhalter över den nivå som är önskvärd hos mammor för att skydda barnet mot hög exponering under foster- och amningsperioden. Resultaten visar att storskalig utfasning runt millenniumskiftet av PFOS och PFOA internationellt har resulterat i minskande exponering i befolkningen. Från 2000/2001 minskade halterna först årligen med 13 % för PFOS och 7 % för PFOA fram till år 2010, därefter har minskningen gått långsammare, i medeltal 5 % under perioden 2011-2022. På grund av dricksvattenföroreningar av PFAS i Uppsala har serumhalterna av PFHxS ökat i början av studien hos förstföderskorna. Halterna låg som högst 2004-2011. Efter 2012, då åtgärder sattes in för att sänka halten PFAS i dricksvattnet har halterna i serum minskat med i medeltal 10 % per år. För PFNA, PFDA och PFUnDA sågs en ökande trend av serumhalter i början av studien fram till 2006-2008 men därefter sjunker halterna med i medeltal 2-4 % per år. Kvinnor med högst utbildning (mer än 3 år eftergymnasial utbildning) hade högre PFAS-halter än kvinnor med lägst utbildning (gymnasieskola). Störst skillnad observerades för PFHxS som till viss del sannolikt beror på att kvinnor med högst utbildning i högre grad bott inne i Uppsala stad och därigenom fått högre exponering via dricksvattnet, än kvinnor med lägst utbildning som bott längre från stadskärnan. Serumhalterna ökade med 1-2 % per år i ökande ålder för alla PFAS utom PFOA och PFDA, vilket antyder att äldre kvinnor hade något högre halter av dessa PFAS än yngre kvinnor. Det är viktigt att fortsätta följa trender av PFAS i POPUP för att se om exponeringen fortsätter att minska,
|
|
| 9. |
- Kirillova, Elena N., et al.
(författare)
-
C-13- and C-14-based study of sources and atmospheric processing of water-soluble organic carbon (WSOC) in South Asian aerosols
- 2013
-
Ingår i: Journal of Geophysical Research - Atmospheres. - : American Geophysical Union (AGU). - 2169-897X .- 2169-8996. ; 118:2, s. 614-626
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Water-soluble organic carbon (WSOC) is typically a large component of carbonaceous aerosols with a high propensity for inducing cloud formation. The sources of WSOC, which may be both of primary and secondary origins, are in general poorly constrained. This study assesses the concentrations and dual-carbon isotope (14C and 13C) signatures of South Asian WSOC during a 15-month continuous campaign in 2008-2009. Total suspended particulate matter samples were collected at Sinhagad (SINH) India and at the Maldives Climate Observatory at Hanimaadhoo (MCOH). Monsoon-driven meteorology yields significant WSOC concentration differences between the dry winter season (0.94±0.43 μg m-3 MCOH and 3.6±2.3 μg m-3 SINH) and the summer monsoon season (0.10±0.04 μg m-3 MCOH and 0.35±0.21 μg m-3 SINH). Radiocarbon-based source apportionment of WSOC shows the dominance of biogenic/biomass combustion sources but also a substantial anthropogenic fossil-fuel contribution (17±4% MCOH and 23±4% SINH). Aerosols reaching MCOH after long-range over-ocean transport were enriched by 3-4‰ in δ13C-WSOC relative to SINH. This is consistent with particle-phase aging processes influencing the δ13C-WSOC signal in the South Asian regional receptor atmosphere.
|
|
| 10. |
- Kruså, Martin, et al.
(författare)
-
Cancerframkallande ämnen i tätortsluft Stockholm 2002/2003
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mätningar av flera cancerframkallande ämnen och kvävedioxid har utförts i Stockholmmed avsikt att skatta befolkningens exponeringsnivå för dessa ämnen. Fyrtio försökspersoneri åldern 20 –50 boende i församlingar med geografisk tyngdpunkt inom 10 km frånKungliga Slottet i Stockholms City valdes slumpmässigt ut. Varje försöksperson frånslumpurvalet bar tre passiva provtagare i en vecka för mätning av kvävedioxid, bensen,1,3-butadien, formaldehyd samt acetaldehyd. Under provveckan fick varje försökspersonsvara på frågor i en dagbok samt frågor i ett formulär om faktorer relevanta för deras exponeringför luftföroreningar. Tjugo försökspersoner av de fyrtio slumpvis utvalda fick bäraprovtagare i ytterligare en vecka och tio av dessa tjugo hade under ett dygn även en pumpoch en provtagare för mätning av PAH (polyaromatiska kolväten) hemma i sitt sovrum. Tioförsökspersoner anställda vid Arbets- och miljömedicin i Stockholm bar en pump och enprovtagare för PAH under ett dygn, samma dygn hade de även utrustning för mätning avPAH hemma i sovrummet. Parallellt med de personburna mätningarna genomfördes mätningar,av samma ämnen som för de personburna mätningarna, vid tre stationära platser iStockholm:1. På Miljöförvaltningens tak på Rosenlundsgatan2. I gatunivå på Hornsgatan3. På en tomt i ett villaområde i Huddinge, 10 km sydost från Stockholms City.Medianvärdet från den personburna provtagningen av bensen för de 40 mätningar i denförsta mätomgången var 3,0 μg/m3, vilket kan jämföras med resultaten från motsvarandestudier i Göteborg (år 2000, 1,0 μg/m3) och Umeå (år 2001, 1,5 μg/m3) och den av Institutetför miljömedicin (IMM) föreslagna lågrisknivån 1,3 μg/m3. Exponeringen för benseni den aktuella studien var signifikant associerad till tid i rökigt rum, tankning av bensinsamt för tid utomhus annat än i trafik eller på arbetsplatser. Halterna uppmätta på Hornsgatan,Rosenlundsgatan och Huddinge var 4,5, 1,4 samt 1,2 μg/m3 respektive.Medianvärdet för de personburna mätningarna av 1,3-butadien för de 40 mätningarna i denförsta mätomgången var 0,5 μg/m3, vilket kan jämföras med 0,4 μg/m3 som uppmättes iUmeå. Halten uppmätt på Hornsgatan var densamma som för de personburna mätningarnamedan halterna på Rosenlundsgatan och i Huddinge var betydligt lägre, 0,07 samt 0,04μg/m3. Tid som tillbringats i rökigt rum samt tankning av bensin var signifikant förknippatmed ökad exponering för 1,3-butadien.Medianvärdet för formaldehyd för de personburna mätningarna för de 40 mätningarna i denförsta mätomgången var 12 μg/m3 vilket är något lägre än vad som uppmättes i Göteborg år2000 (19 μg/m3) och Umeå år 2001 (15 μg/m3). Skillnaden mellan de tre städerna kan delvisbero på boendeformen. I Göteborg, Umeå och även i den aktuella studien uppvisadessignifikant högre halter formaldehyd för försökspersoner boende i villa/radhus jämfört medförsökspersoner boende i lägenheter. Andelen försökspersoner som bodde i villa/radhus varhögre i Göteborg och Umeå jämfört med Stockholm. IMM har angivit 12-60 μg/m3 somlågrisknivå. Utöver ”typ av bostad” var variablerna ”tid utomhus annat än i trafik eller påarbetsplats” och ”tid i rökigt rum” signifikant associerat till personliga exponeringen förformaldehyd. Halterna uppmätta på Hornsgatan, Rosenlundsgatan och Huddinge var 3,2,2,5 samt 1,8 μg/m3 respektive.Medianvärdet av acetaldehyd för de 40 personburna mätningarna i den första mätomgångenvar 13 μg/m3. Halterna uppmätta vid de stationära mätningarna var låga och flera låg underdetektionsgränsen. De högsta värdena uppmättes som för övriga ämnen på Hornsgatan: 2,4μg/m3. För acetaldehyd finns ingen lågrisknivå angiven. Variablerna "tid i rökigt rum" samt"tankat bensin" var signifikant positivt associerade till halten acetaldehyd.Medianvärdet för bens(a)pyren personburet var 0,09 ng/m3 och halterna vid sovrumsmätningarnavar 0,10 för försökspersoner ur slumpurvalet respektive 0,12 ng/m3 för försökspersoneranställda vid Arbets- och miljömedicin. WHO har angett ett riktvärde för Europapå 0,1 ng/m3 bens(a)pyren. I Göteborg och Umeå uppmättes liknande värden. Vid Hornsgatanuppmättes 0,28 ng/m3 bens(a)pyren och på Rosenlundsgatan och i Huddinge 0,16respektive 0,08 ng/m3 bens(a)pyren.Medianvärdet av kvävedioxid för de 40 personburna mätningarna i den första mätomgångenvar 19 μg/m3, vilket är betydligt högre än det som uppmättes i Umeå (8 μg/m3). Bakgrundshaltenkvävedioxid var dock högre i Umeå (median 28 μg/m3) jämfört med i Stockholm(median 21 μg/m3), vilket kan bero på skillnader i provplatsernas placering. I Indexstudiensom genomfördes juni 1999 – juni 2000 mättes kvävedioxid personburet på 247försökspersoner boende i Stockholms län. Den personliga kvävedioxidexponeringen skattadesi Index-studien till 12,5 μg/m3. Det högre värdet uppmätt i denna studie beror troligenpå att de flesta försökspersonerna bodde i innerstan eller dess närhet. Variablerna "tid irökigt rum", "tid i trafik" samt "inomhus på arbete" var signifikant positivt associerade tillkvävedioxidhalten. Försökspersoner boende i flerfamiljshus visade signifikant högre exponeringför kvävedioxid än de boende i enfamiljshus. Detta beror antagligen på att de boendei flerfamiljshus i större utsträckning bodde i innerstaden där kvävedioxidhalterna är högre.Flera av dessa hade även gasspis. Halterna uppmätta stationärt var de följande: Hornsgatan71 μg/m3, Rosenlundsgatan 21μg/m3 och Huddinge 10μg/m3.För samtliga ämnen, utom för kvävedioxid, hade rökare i genomsnitt högre exponering. Pågrund av det ringa antalet rökare (4 st) kan dessa skillnader inte skattas med god precision idenna studie.
|
|
