| 1. |
- Fredriksson, Martin, 1973-
(författare)
-
Skapandets rätt : ett kulturvetenskapligt perspektiv på den svenska upphovsrättens historia
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Rights of Creativity is a study of Swedish copyright history from the birth of Sweden’s first copyright legislation in the early 19th century to the passing of the current law in 1960. As the title suggests, the law is regarded as part of a wider cultural context and the dissertation moves beyond the borders of legal history and analyses the law in relation to the history of literature, film, television and other media that partly reflect and partly intersect with the legislative process. The main object of the study is to see how the author is constructed in legal and cultural discourses during the 19th and 20th century.The dissertation focuses on three Swedish copyright laws from 1877, 1919 and 1960, but these laws and their preambles are also related to a few contemporary cultural intertexts, namely: August Strindberg’s novel Röda rummet [The Red Room] from 1879; the director Mauritz Stiller’s films Gunnar Hedes Saga [The Blizzard] and Gösta Berlings saga [The Saga of Gösta Berling] from 1923 and 1924, and finally the television shows Hylands hörna and Skäggen from 1962 and 1963. Apart from this it also pays some attention to the Freedom of the Press Act from 1810 that came to include Sweden’s first copyright statement, as well as to the development after 1960. Eventually it aims to show how the historical legacy has affected the copyright legislation and debates of today.
|
|
| 2. |
- Holt, Kristoffer, 1976-
(författare)
-
Publicisten Ivar Harrie : ideologi, offentlighetsdebatt och idékritik i Expressen 1944-1960
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avhandlingen är en pionjärstudie om publicisten Ivar Harrie (1899-1973) och hans deltagande i det offentliga samtalet under främst sin tid som chefredaktör på Expressen (1944-1960). Genom att studera de första decennierna under efterkrigstidens offentliga samtal genom att framträdande debattörs texter, belyser avhandlingen central tematik från dåtidens aktuella ideologiska, politiska och kulturella problemställningar, ur ett inifrånperspektiv: Kalla kriget, synen på sexualiteten, kristendom och humansim samt bildningsfrågan. Fokus har även riktats mot Harries syn på sin roll som publicist i efterkrigstiden och hans engagemang i publicistiska frågor, framför allt yttrandefriheten.Harrie var ett viktigt inslag i dåtidens offentliga samtal men hans deltagande i debatten har inte tidigare studerats i någon vetenskaplig studie. Avhandlingen bidrar på så sätt med nya perspektiv på efterkrigstidens politiska, ideologiska och kulturella historia. I studien ingår även en tillbakablick på mellankrigstidens debatt, med särskilt fokus på Harries förhållande till de totalitära ideologierna. Materialet består huvudsakligen av Harries artiklar från Expressen-tiden, men hans övriga procuktion (essäer, böcker, översättningar osv.) har också använts.
|
|
| 3. |
- Marcus, Gustaf, 1987-
(författare)
-
Paria : Brottslingen och normaliseringen av människan i Strindbergs, Hanssons och Geijerstams författarskap
- 2018
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här studien handlar om gestaltningar av brottslingar och den större kulturella frågan om normaliseringen av människan sedd genom tre svenska författarskap från sekelskiftet 1900: August Strindberg, Ola Hansson och Gustaf af Geijerstam. Frågan om brottslingens identitet blev aktuell vid den här tiden. Den studerades inom nya, prestigefulla vetenskapliga fält som använde sig av uppmärksammade fotografiska tekniker och statistiska metoder för att övervaka och kartlägga både det yttre stadsrummet och det inre rummet i själen. I de skönlitterära texterna framträder brottslingen som en central tematik som aktualiserar föreställningar om avvikelse, förfall och degeneration. Men brottslingen är en komplex figur som på en och samma gång betraktades som en avvikande individ som behöver normaliseras och som en överlägsen individ som ger uttryck för sin egen frihet och individualitet.De första kapitlen handlar om Strindbergs konfrontation med kriminalantropologin och framför allt sekelskiftets fotografiska gestaltningar av abnormitet. Det visar sig att Strindberg både använder sig av och tar avstånd från dessa moderna tekniker för att gestalta det avvikande. I de följande kapitlen spåras samma ambivalens i förhållande till vetenskapens kartläggande av det avvikande i Hanssons och Geijerstams författarskap. Först studeras Hanssons noveller från Sensitiva amorosa till den ofullbordade Tidens män. Hanssons sätt att förhålla sig till den abnorma individen går från intim identifikation till våldsamt avståndstagande, samtidigt som han tydligare börjar identifierar sig med projektet att normalisera människan. I de sista kapitlen studeras hur Geijerstams skönlitterära texter både utgör en förlängning av och en kritisk kommentar till hans egna socialvetenskapliga undersökningar av det avvikande hemmet i den moderna staden.Konfrontationen med det avvikande i de skönlitterära texterna kännetecknas av ambivalens på flera nivåer: i seendet (i diskussionerna av de samtida formerna av övervakning), i de typer av vetande som behövs för att säga sanningen om människan och i betraktarens identitet (det konstnärliga geniet gentemot vetenskapsmannen). I skärningspunkten mellan normaliseringen och idealiseringen av det avvikande uppträder den problematiska individualiteten. Individualiteten framträder paradoxalt både som normaliseringens mål och som utgångspunkten för en kritik mot normaliseringen. Den här ambivalenta processen, kallad ett ”normalitetsspel”, som utspelar sig i texterna studeras i sin tur med hjälp av Foucaults begrepp ”governmentalitet” som ett pågående formande av frihet och individualitet.
|
|
| 4. |
- Petersson, Erik, 1985-
(författare)
-
Vadstena krigsmanshus : En studie av den svenska kronans inrättning för sårade och gamla soldater cirka 1640–1780
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här avhandlingen handlar det underhåll till sårade och gamla soldater som den svenskastatsmakten organiserade under tidigmodern tid. Undersökningen tar sin utgångspunkt i den tid närstatsmakten började organisera mer omfattande hjälp för soldater, vilket var slutet på Gustav Vasasoch under Erik XIV:s regeringstid i mitten av 1500-talet. Motiven till att statsmakten organiseradehjälp för en del soldater var att dessa skulle ha offrat sin hälsa och arbetsförmåga i kronans tjänst, menså länge statsmakten fortsatte att vara relativt löst organiserad var även hjälpen till soldaterna avganska liten omfattning. Det ändrades under Gustav II Adolfs regering då planerna på att skapa ettkrigsmanshus i Vadstena etablerades, vilka senare genomfördes efter hans död och institutionen kundeta emot de första soldaterna senast 1640. I krigsmanshuset fick ett trettiotal soldater med familjeruppehälle, samtidigt som soldater boende i andra delar av landet fick stöd från krigsmanshuskassansom också administrerades från Vadstena. Mot slutet av 1600-talet blev kassan proportionellt merbetydelsefull än krigsmanshuset och runt år 1700 försörjde kassan flera tusen soldater runtom i riket.1700-talet innebar stora förändringar, bland annat genom att krigen blev färre, att krigaryrket intelängre var lika attraktivt som karriärväg för adelsmän och att statsmakten utvecklade andra mer civiladelar. Behovet av ett krigsmanshus fanns till sist inte längre och institutionen i Vadstena stängde förboende våren 1784, men kassan fanns kvar in på 1970-talet.
|
|
| 5. |
- Rindzeviciute, Egle, 1978-
(författare)
-
Constructing Soviet Cultural Policy : Cybernetics and Governance in Lithuania after World War II
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Efter första världskriget var Sovjetunionen en av de första moderna stater som uttryckligen ägnade sig åt att övervaka och styra kulturen, vilket tog sig formen av en formaliserad och institutionaliserad statlig kulturpolitik. I denna övervakningsoch styrningsprocess försåg vetenskap och teknologi staten med konceptuella och materiella resurser vilka användes för att definiera såväl själva processen som föremålet för den. Efter andra världskriget gav utvecklingen inom naturvetenskap och teknik upphov till en ny vetenskap som behandlade frågor kring kontroll och kommunikation, Norbert Wieners cybernetik, vilken fick en bred tillämpning inte enbart inom ingenjörsvetenskapen utan även i frågor som rörde förståelsen av människor, maskiner och samhällen. Denna avhandling undersöker hur cybernetiken påverkade utformningen av den sovjetiska kulturpolitiken. Fokus ligger särskilt på sovjetiska Litauen. Det huvudsakliga argumentet är att en särskilt inflytelserik diskurs rörande cybernetisk styrning och övervakning utformades i Sovjetunionen från 50-talet och framåt. Som ett resultat av en överföring från tekniska och vetenskapliga diskurser var denna diskurs användbar inte bara som ett verktyg för att tjäna staten utan kunde även användas av kulturella aktörer för att kritisera själva sovjetsystemet. Genom att analysera organisatoriska praktiker och officiella och samhälleliga diskurser avslöjar denna studie komplexiteten i förhållandet mellan styrning och övervakning, kultur och vetenskap och teknologi.
|
|
| 6. |
- Wänström, Johan, 1970-
(författare)
-
Samråd om Ostlänken : Raka spåret mot en bättre demokrati?
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det här är en fallstudie om planeringsprocessen för byggandet av Ostlänken. Studien beskriver och analyserar förutsättningarna för medborgarna att utöva kommunikativ demokratisk påverkan på planeringsprocessen under samrådsmöten. Banverket, huvudman för projektet, eftersträvade ett informations- och kunskapsutbyte snarare än diskussioner kring projektets öppet politiska aspekter under samrådsmötena. När medborgarna ställde politiskt laddade frågor svarade Banverkets tjänstemän och de närvarande kommunala tjänstemännen oftast med referenser till kalkyler och expertkunskaper. Kommunala och nationella politiska företrädare deltog sällan i samrådsmötena.Frånvaron av politiska beslutsfattare på samrådsmötena illustrerar oklarheterna kring de förväntningar och syften som är relaterade till samrådsmöten. Miljöbalken fokuserar på samrådets roll för informations- och kunskapsutbytet i planeringsprocessen medan samrådets begreppshistoriska och kulturella rötter är kopplade till demokratiska traditioner. I studien analyseras därför de utmaningar som är förknippade med att kombinera jämlik och lokal demokratisk påverkan med behoven av expertkunskaper och nationell samordning i planeringsprocesser.
|
|
| 7. |
- Jarlbrink, Johan, 1978-
(författare)
-
Det våras för journalisten : Symboler och handlingsmönster för den svenska pressens medarbetare från 1870-tal till 1930-tal
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna avhandling är att analysera hur den svenska pressens medarbetare representerades i olika medier från 187o-talet till 193o-talet, hur och varför representationerna förändrades, och hur tidningsrnedarbetare förhöll sig till dem. Representationerna av tidningsrnedarbetare i romaner, noveller, film, presshistoriska arbeten, debatter och karikatyrer formade bilden av yrket i offentligheten. De som var verksamma i pressen försökte kontrollera, förändra och använda dessa representationer för att framställa sig själva som legitima och ttovärdiga. Denna sttävan efter kontroll analyseras med hjälp av Erving Goffmans teori om roller. Med begrepp från Pierre Bourdieu undersöks även hur denna sttävan var en del av olika tidningsrnedarbetares försök att etablera ett journalistiskt fält med regler och kapital som stärkte de egna intressena. Avhandlingens huvudargument är att kampen om kontroll och förändring av representationerna å den ena sidan, och strävan att agera i enlighet med allmänna förväntningar på rollen å den andra, var av stor betydelse för journalisttollens och journalistikens formering och etablering. Perspektivet är kulturhistoriskt snarare än professionssociologiskt. Tidningar, romaner och filmer var arenor där journalistikens regler förhandlades och etablerades. Det som värderades i 1800-talets tidningsvärld var politiska, polemiska och litterära texter, där publicisten gavs utrymme att uttrycka sin personliga ståndpunkt. Underordnade tidningsrnedarbetare hade emellertid inte samma möjligheter att uttrycka och profilera sig. Detta förändrades successivt i 1900-talets början. Tidningarna i massupplaga försökte nu locka läsare med sensationella nyheter, stora rubriker och bilder på förstasidan. Journalisternas uppgift blev att leverera de nyheter som tidningsköparna ville läsa om. Denna marknadslogik blev samtidigt en del av det journalistiska fältets regler. Att hitta och rapportera stora nyheter var ett sätt att utmärka sig och bli erkänd som en riktig journalist som behärskade rollen.
|
|
| 8. |
- Landgraf, Svante
(författare)
-
Fångenskap och flykt : Om frihetstemat i svensk barndomsskildring, reseskildring och science fiction decennierna kring 1970
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Frihet är ett viktigt tema under nittonhundratalet, kanske särskilt decennierna omkring 1970 med allt vad den tiden innehåller av frigörelsekamp, uppror mot gamla traditioner, individualism och kollektivism. Den här avhandlingen spårar det temat genom tre genrer i den svenska litteraturen, från sextiotalet och framåt: den självbiografiska barndomsskildringen, reseskildringen och science fiction-romanen. De olika genrerna erbjuder olika möjligheter för en författare att diskutera och gestalta frihetstemat, explicit och implicit. Skilda narratologiska utgångspunkter skapar skilda förutsättningar. Genomgående frågeställningar är vilka hinder som finns för att friheten ska kunna uppnås, vilka utvägar mot friheten som ändå existerar och vilka innebörder frihetsbegreppet ges. Avslutningsvis diskuteras resultaten i förhållande till de skilda genrevillkoren men även till det som texterna har gemensamt, exempelvis utopiska drag, mötet med det obekanta och främmande, sökandet efter en subjektiv sanning eller 1968-årens tidsanda. På så sätt kan något sägas om den sköna litteraturens särart jämfört med andra slags texter.
|
|
| 9. |
- Landmark, Dan, 1961-
(författare)
-
"Vi, civilisationens ljusbärare" : orientalistiska mönster i det sena 1800-talets svenska litteratur och kultur
- 2003
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis deals with Orientalism as it occurs in the period in Swedish literary and cultural history commonly known as “nittitalet” (the nineties), roughly the last decade of the 19th century. The study explores how the interest for the so-called Orient is manifested in works of fiction and poetry as well as in works of non-fiction genres. It also seeks to relate textual features of separate works to general tendencies in European and Swedish culture at the time. A crucial part of the analysis is devoted to the early works of Verner von Heidenstam. Authors concerned are also Oscar Levertin, Sophie Elkan and Selma Lagerlöf, all belonging to the generation commonly known as “nittitalisterna” – the writers of the nineties. Furthermore, the thesis analyzes travel books of two different kinds, written by Christian pilgrims A. Nordlander, Nils Beskow and P.P. Waldenström, and by journalist and newspaper correspondent Alexis Kuylenstjerna respectively. The phenomenon of Orientalism contains problems on several levels. Most fundamentally, it is imbued by complex questions of representation. More pragmatically, it is obvious that individual authors make use of Orientalist traditions in various ways and for different purposes. While it is obvious that Swedish writers of the time adopt Orientalist conventions concerning styles and rhetorical tropes as well as ideological patterns, there is also a recurrent national theme in their work. A common feature is namely a critique of colonialism and an explicit dissociation from what one conceives of as European cynicism and overbearing manners. As a consequence, this study argues, there is an ambiguous attitude towards the all-European Orientalist tradition in which one is writing.
|
|
| 10. |
- Wulf, Matilda Torstensson, 1985-
(författare)
-
Kärlekens paradis : Konflikten mellan kärlek och konst i Henrik och Märta Tikkanens litterära dialog
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Märta Tikkanen claims that if she had not started writing she and husband Henrik would have lived happily ever after. They had the best of intentions. Still, the utopia of a lover’s paradise, where two authors could live out their life together in a home filled with happiness, intellectual discussions and children, turned into a lifelong struggle. When conflicts started to arise, they turned to writing and through their books a unique dialogue about love, life and the impossible choice between self-realisation and fulfilling the needs of loved ones emerges. In this thesis I follow the Tikkanens' literary dialogue from the publication of Märta Tikkanen’s first novel in 1970 to 2004, when she published a memoir over Henrik and their relationship as a way to mark the 20th anniversary of his passing. My empirical material mainly consists of books written by either Märta or Henrik Tikkanen about their life together. I focus on something I call the conflict between love and art, which, I argue, is the driving force in the books. This conflict is a result a collision of the discourse of love and the discourse of art, something that becomes apparent when themes and motives in works by the Tikkanens are analysed as part of a wider literary, cultural and social context. I also explore the medialisation of the conflict by analysing the Tikkanens' presence in the press. I build on feministic studies in the literary and cultural fields to discuss the gendered conditions of writing and hegemonical love. My aim is to show that the inequalities in work-life are entangled with the hegemonical heterosexual love system. When love is portrayed as a dichotomy between nurturing and self-sacrificing "female" love and grandiose, ecstatic "male" love, as it is in the Tikkanens' dialogical books, there is a ricochet effect that expands to all aspects of life and society. Through the lens of the Tikkanens these mechanisms are made visible and relatable.
|
|
