| 1. |
|
|
| 2. |
- Audet, Joachim, et al.
(författare)
-
Nitrous oxide emissions from streams in a Swedish agricultural catchment
- 2017
-
Ingår i: Agriculture, Ecosystems & Environment. - : Elsevier BV. - 0167-8809 .- 1873-2305. ; 236, s. 295-303
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Excess nitrogen fertiliser in agricultural soils might be leached to streams and converted to the greenhouse gas nitrous oxide (N2O). To assess the importance of N2O emissions from agricultural streams, concentration dynamics and emissions N2O emissions in streams were investigated in a 32 km2 lowland agricultural catchment located in Sweden. Dissolved N2O concentration was measured at nine occasions between December 2014 and August 2015 at nine stream stations. The stream stations represented sub-catchments with different land use characteristics with agricultural land use ranging from 0 to 63% of the area. Stream N2O percentage saturation ranged 40-2701% and showed large spatial and temporal variations. Statistical analysis using mixed models revealed that N2O concentration was significantly linked to nitrate concentration in the stream water, to the percentage arable land in the sub catchments as well as to the stream water discharge. Using two empirical equations to estimate the N2O emissions showed that streams were generally a source of N2O to the atmosphere (mean 108 and 175 mu g N m(-2) h(-1) with first and second equation). The catchment scale estimate of N2O stream emissions was compared to the estimate obtained using IPCC guidelines linking N fertilisation inputs and leaching to N2O emissions. The comparison suggested that N2O stream emission calculated using the IPCC methodology might be underestimated. A coarse estimate suggests that N2O stream emissions represent about 4% of the total N2O emissions from N-fertiliser at the catchment scale. Hence while streams covered only 0.1% of the catchment area they were of disproportionate importance as a source of N2O to the atmosphere.
|
|
| 3. |
- Bergström, Lars, et al.
(författare)
-
Turnover and Losses of Phosphorus in Swedish Agricultural Soils: Long-Term Changes, Leaching Trends, and Mitigation Measures
- 2015
-
Ingår i: Journal of Environmental Quality. - : Wiley. - 0047-2425 .- 1537-2537. ; 44, s. 512-523
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Transport of phosphorus (P) from agricultural fields to water bodies deteriorates water quality and causes eutrophication. To reduce P losses and optimize P use efficiency by crops, better knowledge is needed of P turnover in soil and the efficiency of best management practices (BMPs). In this review, we examined these issues using results from 10 Swedish long-term soil fertility trials and various studies on subsurface losses of P. The fertility trials are more than 50 years old and consist of two cropping systems with farmyard manure and mineral fertilizer. One major finding was that replacement of P removed by crops with fertilizer P was not sufficient to maintain soil P concentrations, determined with acid ammonium lactate extraction. The BMPs for reducing P leaching losses reviewed here included catch crops, constructed wetlands, structure liming of clay soils, and various manure application strategies. None of the eight catch crops tested reduced P leaching significantly, whereas total P loads were reduced by 36% by wetland installation, by 39 to 55% by structure liming (tested at two sites), and by 50% by incorporation of pig slurry into a clay soil instead of surface application. Trend analysis of P monitoring data since the 1980s for a number of small Swedish catchments in which various BMPs have been implemented showed no clear pattern, and both upward and downward trends were observed. However, other factors, such as weather conditions and soil type, have profound effects on P losses, which can mask the effects of BMPs.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Bieroza, Magdalena, et al.
(författare)
-
The concentration-discharge slope as a tool for water quality management
- 2018
-
Ingår i: Science of the Total Environment. - : Elsevier BV. - 0048-9697 .- 1879-1026. ; 630, s. 738-749
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Recent technological breakthroughs of optical sensors and analysers have enabled matching the water quality measurement interval to the time scales of stream flow changes and led to an improved understanding of spatially and temporally heterogeneous sources and delivery pathways for many solutes and particulates. This new ability to match the chemograph with the hydrograph has promoted renewed interest in the concentration-discharge (c-q) relationship and its value in characterizing catchment storage, time lags and legacy effects for both weathering products and anthropogenic pollutants. In this paper we evaluated the stream c-q relationships for a number of water quality determinands (phosphorus, suspended sediments, nitrogen) in intensively managed agricultural catchments based on both high frequency (sub-hourly) and long-term low-frequency (fortnightly-monthly) routine monitoring data. We used resampled high-frequency data to test the uncertainty in water quality parameters (e.g. mean, 95th percentile and load) derived from low-frequency sub-datasets. We showed that the uncertainty in water quality parameters increases with reduced sampling frequency as a function of the c-q slope. We also showed that different sources and delivery pathways control c-q relationship for different solutes and particulates. Secondly, we evaluated the variation in c-q slopes derived from the long-term low frequency data for different determinands and catchments and showed strong chemostatic behaviour for phosphorus and nitrogen due to saturation and agricultural legacy effects. The c-q slope analysis can provide an effective tool to evaluate the current monitoring networks and the effectiveness of water management interventions. This research highlights how improved understanding of solute and particulate dynamics obtained with optical sensors and analysers can be used to understand patterns in long-term water quality time series, reduce the uncertainty in the monitoring data and to manage eutrophication in agricultural catchments. (C) 2018 Elsevier B.V. rights reserved.
|
|
| 6. |
- Björck, Lennart, et al.
(författare)
-
Tveksam vinst med ekolantbruk
- 2009
-
Ingår i: Svenska dagbladet. - 1101-2412. ; -
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 7. |
- Carlsson, Anna Lena, et al.
(författare)
-
"Typområde på jordbruksmark", Barlingbo avrinningsområde : Årsredovisning 1994/95
- 1996
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Miljöövervakningsprogrammet "Typområden för jordbruksmark" har till syfte att i små jordbruksdominerade avrinningsområden undersöka jordbrukets påverkan på yt- och grundvattenkvalitén. Programmet gick tidigare under namnet Jordbrukets recipientkontroll, JRK. Områden som ingår i programmet finns i ett flertal län i landet och länsstyrelserna är ansvariga för undersökningarna. De områden som väljs ut skall vara representativa för länet. I denna årsredovisning ges en sammanställning av data för typområdet Barlingbo i Gotlands län för det agrohydrologiska året 1994/95. Undersökningarna i området startade 1989. Länsstyrelsen i Gotlands län ansvarar för undersökningarna och avdelningen för vattenvårdslära vis Sveriges landbruksuniversitet har anlitats för sammanställning och redovisning av insamlade data. Denna årsredovisning innefattar bl a årets nederbörd, vattenföring, halter i avrinnande vatten och ämnestransporter. Resultaten kommenteras dessutom översiktligt.
|
|
| 8. |
- Carlsson, Carina, et al.
(författare)
-
Typområden på jordbruksmark : Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2001/2002
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I det regionala miljöövervakningsprogrammet ”Typområden på jordbruksmark” undersöks för närvarande 28 stycken små jordbruksdominerade avrinningsområden. Syftet är att följa odlingens inverkan på vattenkvalitén i avrinnande vatten till bäck eller å. I denna sammanställning redovisas resultat från det agrohydrologiska året 2001/2002, bl a flödesvägda halter, transporter,klimat och hur odlingsförutsättningarna har varit.Åkermarkens nettoarealförlust (utlakning till rotzonen minus retentionsförluster och förluster till djupare grundvatten) har inte skattats i årets rapport. Detta innebär att det är den totala transporten som redovisas och i den ingår inte bara läckage från åkermark utan även t ex förluster från punktkällor.Hösten 2001 och vintern 2001/2002 var mild och på många håll nederbördsrik. Den rikliga nederbörden ledde till stora oskördade arealer hösten 2001 och även till att den höstsådda arealen blev liten. Trots riklig nederbörd blev avrinningen för områdena i Svealand måttlig. Halterna av kväve för typområdena i Svealand var däremot medel till över medel för perioden medan halterna av fosfor var i nivå med tidigare år. Den högre avrinningen som förekom i områdena i Skåne, Blekinge och Hallands län gav däremot inte upphov till några höga halter i jämförelse med långtidsmedel, varken av kväve eller fosfor. Däremot gjorde en hög avrinning att transporterna blev relativt höga och medel för produktionsområdena Götalands slätt- och mellanbygder översteg långtidsmedel betydligt för både kväve och fosfor.I januari 2002 förändrades programmet typområden på jordbruksmark i och med att åtta områden överfördes till ett nationellt, så kallat intensivprogram. Detta innebär bl a att vattenprover tas med tätare intervall i områdena och både i ytoch grundvatten. Som en kvalitetskontroll av analyser gjordes en jämförelse med laboratoriet på avdelningen för vattenvårdslära och två andra laboratorier som användes för två områden. Resultaten pekar på en del skillnader mellan laboratorierna t ex i metoden för analys av suspenderat material. För de laboratorier som analyserar recipientvatten från jordbruksmark skulle analys av suspenderat material, förfiltrering för fosfatanalys och bestämningen av fosfor behöva interkalibreras.
|
|
| 9. |
- Carlsson, Carina, et al.
(författare)
-
Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2002/2003 : Årsrapport för miljöövervakningsprogrammet Typområden på Jordbruksmark
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom ett antal små, jordbruksdominerade avrinningsområden bedrivs mätningar för att undersöka jordbrukets påverkan på vattenkvaliteten. Växtnäringsförluster mäts i både yt- och grundvatten och lantbrukarnas odlingsåtgärder inventeras årligen. Programmet, Typområden på Jordbruksmark, ingår i den svenska miljöövervakningen med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet.Under det agrohydrologiska året 2002/2003 har mätningar pågått i ett 20-tal områden, varav 8 områden undersöks inom ramen för den nationella miljöövervakningen med SLU som ansvarig utförare. I övriga områden ansvarar länsstyrelsen i respektive län för undersökningarna. I följande rapport redovisas resultat från programmet för det agrohydrologiska året 1 juli 2002 till 30 juni 2003. Flödesvägda årshalter, transporter och avrinning redovisas för varje område medan klimatet redovisas översiktligt för olika delar av Sverige. En kort genomgång görs även av odlingen i ett antal typområden.Året 2002/2003 kännetecknas av låg nederbörd och en varm höst och vår. Skillnaderna i nederbördsmönster mellan södra och mellersta Sverige är tydligt med en hel del nederbörd i södra Sverige under hösten medan främst våren blev nederbördsrik i de mellersta delarna av landet. Nederbörden för 2002/2003 understeg i de flesta typområdena normalnederbörden. Detta bidrog till att avrinningen blev låg och understeg långtidsmedel för merparten av områdena. I produktionsområdet Götalands skogsbygder föll den största mängden nederbörd och avrinningen var också som högst här. Tidig snö föll i oktober i vissa områden, men låg markvattenhalt och låga grundvattennivåer gjorde att avrinningen blev liten. Även under våren föll en hel del nederbörd och i samband med det ökade även avrinningen.Halterna av både kväve och fosfor var måttliga och i kombination med en låg avrinning blev transporten för de flesta områdena under långtidsmedel. En torr och varm höst 2002 skapade gynnsamma förhållanden för skörd och höstsådd. En stor areal höstsåddes också, men etableringen blev dålig vilket gjorde att en hel del höstgrödor utvintrade och fick sås om på våren.
|
|
| 10. |
- Carlsson, Carina, et al.
(författare)
-
Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2003/2004 : Årsrapport för miljöövervakningsprogrammet Typområden på Jordbruksmark
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom programmet Typområden på Jordbruksmark bedrivs mätningar i ett antal små, jordbruksdominerade avrinningsområden. Ett av syftena är att undersöka jordbrukets påverkan på vattenkvaliteten genom att mäta växtnäringsförluster i både yt- och grundvatten och inventera lantbrukarnas odlingsåtgärder regelbundet. Programmet ingår i den svenska miljöövervakningen på Jordbruksmark med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet. I följande rapport redovisas resultat från programmet för det agrohydrologiska året 2003/2004. under året har mätningar pågått i ett 20-tal typområden, varav 8 områden undersöks inom ramen för den nationella miljöövervakningen med SLU som ansvarig utförare. I övriga typområden ansvarar länsstyrelsen i respektive län för undersökningarna. Rapporten redovisar bl a flödesvägda årshalter, transporter och avrinning för varje avrinning för varje typområde medan klimatet redovisas översiktligt för olika delar av Sverige.Den låga nederbörden hösten 2003 gav upphov till både låga markvattenhalter och grundvattennivåer, och gjorde också flödena i flertalet bäckar blev låga. Avrinningen kom inte igång förrän i slutet av året, men i samband med det uppmättes årets högsta halter av främst kväve i vissa typområden. Temperaturen under året och nederbördens fördelning har stor betydelse för variationen i utlakningen av framförallt kväve. Den varma hösten skapade gynnsamma förhållanden för kvävemineralisering, men den låga avrinningen gav inte upphov till någon betydande utlakning. Koncentrationen av fosfor i utloppet från avrinningsområdena beror däremot mera på jordarten i området, än på t ex andel åkermark eller temperatur, och en lika geografisk skillnad i fosforutlakning kunde inte ses som för kväve. Endast för ett fåtal typområden uppmättes högre årshalter av kväve och fosfor än medel för mätperioden. Den låga avrinningen i kombination med låga halter för flertalet typområden gjorde att även transporterna blev måttliga, både för kväve och fosfor. Merparten av transporten av kväve och fosfor från typområdena utgjordes av utlakning från åkermarken. Fosfor påverkades däremot till större del än kväve av andra näringskällor, t ex enskilda avlopp.
|
|
