| 1. |
- Kyrkander, Örnborg, et al.
(författare)
-
Makrofyter i Mälaren 2011
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten redovisar inventeringar av makrofyter i Mälaren 2011. Inventering av undervattensväxter är genomförd i tio geografiskt avgränsade delområden i Mälaren, dels för att lokalisera lämpliga miljöövervakningsområden men också för att göra en bedömning av vattenförekomsternas ekologiska status utifrån förekommande vattenväxter. Fem av dessa delområden har till viss del inventerats 2006; Blacken, Asköviken, Gisselfjärden, Granfjärden och Sörfjärden. Metodiken vid inventeringen av Mälaren har i huvudsak följt Naturvårdsverkets undersökningstyp makrofyter i sjöar 2010. Sammanlagt gjordes fynd av 48 arter vattenväxter vid de undersökta delområdena. Södra Björkfärden bedöms ha God ekologis status enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Resterande inventerade områden bedöms ha Måttlig ekologisk status enligt samma bedömningsgrunder. I många delområden är siktdjupet begränsat och man kan anta att vattnet har en hög näringshalt. Detta räcker dock inte för att förklara den generellt låga bedömning flertalet inventerade delområden i Mälaren får. Tyvärr är inte det verktyg som finns till hands för att utvärdera ekologisk status, med avseende på artfynd av makrofyter, helt optimala för sjöar av mer naturligt näringsrik karaktär. Bedömningen för dessa sjöar/delområden blir därmed generellt sämre än vad som möjligen är rimligt. I rapporten görs därför en kompletterande bedömning som helt bygger på rapportförfattarnas egna erfarenheter och synpunkter. Denna bedömning bygger på siktdjupet vid inventerat delområde, maximala djuputbredningen samt fördelningen mellan olika arter. Utifrån denna kompletterande bedömning anses Gripsholmsfjärden samt Brofjärden och Näsfjärden (enligt författarna) ha egenskaper som skulle kunna ge den något bättre bedömning än måttlig ekologisk status. Just nu pågår en utvärdering av bedömningsgrunderna, vilket förhoppningsvis leder till en ny mer rättvisande statusbedömning i framtiden. I denna rapport bygger dock statusklassningen helt på Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, även om det möjligen inte är helt lämpliga för en utvärdering av Mälaren. Anledningen till detta är att rapportförfattarna anser att en ”ny bedömning” gjord enligt våra värderingar skulle vara vansklig och resultatet svårt för någon annan att följa upp. Inventeringen 2011 utfördes under augusti månad då månadsmedel för vattenståndet i Mälaren låg på 0,26 möh, samma medelvattenstånd som augusti 2006. Lämpliga lokaler för miljöövervakning är Brofjärden/Näsfjärden, Blacken, Asköviken, Gisselfjärden,Granfjärden, Sörfjärden, Södra Björkfjärden och Gripsholmsfjärden.
|
|
| 2. |
- Drotz, Marcus, et al.
(författare)
-
Främmande arter invaderar våra sötvatten
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På senare år har allt fler främmande, invasiva arter börjat breda ut sig i våra sötvatten. En främmande art är en organism som har spridits utanför sitt naturliga utbredningsområde med människans hjälp. Detta kan ha skett avsiktligt eller av misstag. En del av dessa nya arter ställer till problem, andra gör det inte. Här beskrivs övervakningen av några invasiva arter samt hur man kan arbeta för att begränsa dem. Ullhandskrabba, vandrarmussla och sjögull kommer av allt att döma att öka sin utbredning i Sverige de närmaste åren. Det finns idag ett stort antal främmande arter rapporterade från svenska sötvatten och i vår närhet finns ett femtiotal nya arter som kan tänkas etablera sig här. Alla dessa arter kommer inte nödvändigtvis att skapa problem men kunskap om deras biologi och observationer från allmänheten kommer att betyda mycket även i det framtida övervakningsarbetet.
|
|
| 3. |
- Kyrkander, Tina, et al.
(författare)
-
Inventering av makrofyter (vattenväxter) i Västra Götalands län 2016
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Följande rapport redovisar inventering av makrofyter (vattenväxter) i Västra Göta-lands län utförd 2016. Inventeringen ingår i Länsstyrelsens Regionala övervak-ningsprogram för sjöar och vattendrag för programperioden 2015-2020.Inventeringen av undervattensväxter är gjord i de sju sjöarna Mullsjön, Furusjön, Grytteredssjön, Hullsjön, Öresjö, Nolhagaviken och Kolungen. Samtliga sjöar är inventerade enligt den standardiserade undersökningstypen Makrofyter i sjöar (Havs- och Vattenmyndigheten 2015). Denna inventeringsmetodik tillåter bedöm-ning av ekologisk status med avseende på makrofyter.Furusjön, Mullsjön, Nolhagaviken och Öresjö bedöms ha Hög ekologisk status med avseende på makrofyter. Enligt TMI (trofiskt makrofytindex) har Mullsjön God ekologisk status men flera arter som noterades vid inventeringen gör att statu-sen höjs till Hög vid en expertbedömning. Grytteredssjön bedöms ha God ekolo-gisk status medan Hullsjön och Kolungen har Måttlig ekologisk status.I Öresjö noterades rikliga mängder äkta målarmussla (Unio pictorum) vid invente-ringen.
|
|
| 4. |
- Kyrkander, Tina
(författare)
-
Kransalger i Norrtälje : Inventering av nio sjöar i Norrtälje kommun 2008
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inventeringen av kransalger i Stockholms län är en fortsättning på ett arbete som påbörjades 2007. Arbetet ingår som en del av det nationella arbetet med Åtgärdsprogram för hotade kransalger i Sverige. Inventeringen har skett på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län.Syftet med inventeringarna är att få information om förekomst och utbredning av kransalger samt identifiera eventuella hot mot kransalgsbestånden.Årets inventering omfattar nio sjöar i Norrtälje kommun och utfördes under augusti månad. Endast från en av sjöarna, Utålsviken, finns uppgifter om tidigare kransalgsfynd. Där hittades Nitellopsis obtusa, stjärnslinke, 1956. Vid årets inventering gjordes inga återfynd av Nitellopsis obtusa i Utålsviken, däremot hittades flera andra arter kransalger i sju av de inventerade sjöarna.Vid inventeringen gjordes fynd av fyra arter kransalger varav en, Nitella mucronata, uddslinke, ingåri Åtgärdsprogrammet för hotade Kransalger.Nitella mucronata hittades i omfattande bestånd i de fyra sjöarna Lingonsjön, Björkarn, Vaxtunasjön och Skogsviken.Andra, mer allmänna, kransalger som hittades vid inventeringen var Chara globularis, skörsträfse, Chara virgata, papillsträfse, och Nitella flexilis/opaca, glans-/mattslinke.Potamogeton compressus, bandnate som ingår i Åtgärdsprogram för hotade natearter hittades i Lingonsjön, Vaxtunasjön och Jälnan.
|
|
| 5. |
- Kyrkander, Tina
(författare)
-
Kransalger i Valle
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inventering av kransalger i ca 20 sjöar i Valle. Förekomsten var god och 9 olika arter av kransalger påträffades. Även stormusslor samlades in.
|
|
| 6. |
- Kyrkander, Tina
(författare)
-
Makrofyter i Kronobergs län 2019
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inventeringen av de fem sjöarna Vidöstern, Möckeln, Örsjön, Sandsjön samt Västra och Östra Åsnen med avseende på makrofyter (undervattensväxter) ingår i länets (kronobergs läns)miljöövervakningsprogram ”Sötvatten”. Sjöarna ingår helt eller delvis i områden som är skyddade som Naturreservat och/eller Natura 2000-område.2019 års inventeringar, som redovisas i föreliggande rapport, är en uppföljning av en inventering som genomfördes i sjöarna 2007.I rapporten beskrivs resultatet från varje inventerad och bedömd sjö med tabeller, kartor, fotografier och figurer.
|
|
| 7. |
- Kyrkander, Tina, et al.
(författare)
-
Makrofytinventering i Västra Götalands län 2015
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Följande rapport redovisar inventeringar av makrofyter (vattenväxter) i Västra Götalands län utförda 2015. Inventeringen ingår i Länsstyrelsens Regionala över-vakningsprogram för sjöar och vattendrag för programperioden 2015-2020Inventeringen av undervattensväxter är gjord i de åtta sjöarna Eggbysjön, Stora Hästefjorden, Ämten, Kärnsjön, Kollungeröd vatten, Strömsvattnet, Mogden och Store Nären. Vissa av sjöarna har inventerats tidigare men aldrig enligt den stan-dardiserade undersökningstypen Makrofyter i sjöar (Naturvårdsverket 2010). Denna inventeringsmetodik tillåter bedömning av ekologisk status med avseende på makrofyter.Store Nären och Stora Hästefjorden bedöms ha Hög ekologisk status med avseende på trofiindex för makrofyter. I Store Nären noterades även den rödlistade (VU) arten klotgräs (Pilularia globulifera) och i Stora Hästefjorden påträffades den röd-listade (EN) skaftslamkrypa (Elatine hexandra). Kärnsjön och Mogden bedöms ha God ekologisk status medan övriga sjöar har Måttlig ekologisk status med avse-ende på makrofyter. Bedömningen av Eggbysjön, Stora Hästefjorden och Ämten anses dock vara något missvisande. I Eggbysjön påträffades ett begränsat antal arter vilket i vissa fall kan leda till en felaktig bedömning. I Ämten påträffades den rödlistade (VU) kransalgen spretsträfse (Chara rudis) samt två andra kransalger, mellansträfse (Chara intermedia) och rödsträfse (Chara tomentosa), som inte på-träffas särskilt ofta i våra svenska sjöar. I Stora Hästefjorden påträffades många arter som bidrar till ett högt trofiindex, dock i generellt låg frekvens och på ringa djup. Författarna anser att den ekologiska statusen för Eggbysjön, Stora Hästefjor-den och Ämten är felaktig och en egen bedömning görs som innebär att dessa tre sjöar bedöms ha God ekologisk status.
|
|
| 8. |
- Kyrkander, Tina
(författare)
-
Utredning av bedömningsgrunder för makrofyter 2019
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan 2009 har ett antal länsstyrelser skapat ett samarbete avseende inventeringar av vattenväxter (makrofyter) som ingår i den regionala miljöövervakningen. Inventeringarna samordnas av Länsstyrelsen i Stockholm med ett gemensamt delprogram.Länsstyrelsen i Stockholm har gett Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB i uppdrag att utvärdera det gemensamma delprogrammet genom att undersöka hur nya indikatorvärden och viktfaktorer för makrofyter skulle kunna tas fram samt vilka begränsningar som finns idag. Detta har gjorts genom analys av data avseende makrofyter och vattenkemi.
|
|
| 9. |
- Nilsson, Carin, et al.
(författare)
-
Utvärdering av gynnsam bevarandestatus i sjöar : Vattenväxtinventering av tio sjöar i södra och mellersta Sverige 2016
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Havs- och vattenmyndigheten har gett Medins havs- och vattenkonsulter AB i uppdrag att inventera tio sjöar med avseende på vattenväxter. Undersökningen omfattade även siktdjup och vattenkemiska analyser. Sjöarna som är fördelade från Skåne till Dalarna är naturtypsklassade enligt art- och habitatdirektivet (Ecke 2012). Sex av sjöarna är klassade som naturtypen näringsfattiga slättsjöar (3110) eller ävjestrandssjöar (3130), en är klassad som kransalgssjö (3140) och tre är klassade som naturligt näringsrika sjöar (3150). Naturtyp 3110 och 3130 har inte separerats då de inte har bedömts vara möjliga att skilja åt i det tillgängliga underlagsmaterialet. Syftet med undersökningen var att ge underlag för en bedömning av naturtypernas bevarandestatus.Inventeringen har utförts av Medins havs- och vattenkonsulter och Örnborg Kyrkander biologi & miljö under juli och augusti 2016. Resultatet av undersökningen visade att kransalgssjön (3140) och de tre naturligt näringsrika sjöarna (3150) hade en vattenvegetation som visade på en gynnsam bevarandestatus för naturtypen. När det gäller de näringsfattiga slättsjöarna (3110) eller ävjestrandsjöarna (3130) var det endast två sjöar vars vattenvegetation indikerade gynnsam bevarandestatus. För naturtypens övriga sjöar var det tveksamt om de hade en gynnsam bevarandestatus med avseende på vegetationen. Flertalet av naturtypen 3110/3130 bedömdes snarare utgöra naturtyp 3130 ävjestrandsjöar än naturtyp 3110 näringsfattiga sjöar. I flera av sjöarna var sannolikt branta stränder och brist på lämpligt bottensubstrat, i kombination med ett begränsat siktdjup, begränsande för naturtypernas karaktäristiska kortskottsvegetation. I ett fall var förekomst av en främmande art- och regleringspåverkan bidragande till att bevarandestatusen inte bedömdes som gynnsam.
|
|
| 10. |
- Zinko, Ursula, et al.
(författare)
-
Inventering av makrofyter i Södermanlands län 2005-2010
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Länsstyrelsen i Södermanlands län har under åren 2005 – 2010 genomfört ett antal inventeringar av makrofyter, vattenväxter, i olika syften och därför också med olika metodik. Totalt ingår 50 sjöar och delar av 8 vattendrag i de genomförda inventeringarna. Vissa sjöar är inventerade mer än en gång under dessa år eftersom inventeringarna har haft olika syften.Syftet med denna rapport är främst att sammanställa data över hotade natearter. Det finns ettåtgärdsprogram för hotade natearter framtaget i vilka 5 natearter är upptagna (Jacobson 2009). Av dessa finns 4 i Södermanlands län; uddnate, bandnate, spetsnate och styvnate. Vissa av inventeringarna har också gjorts för att kunna fastställa ekologisk status, baserat på makrofyter. Därför redovisas också den ekologiska statusen för de sjöar där sådana data finns. De ovan nämnda natearterna har tidigare rapporterats från 28 av de aktuella sjöarna och vattendragen.Dessa artfynd är från 1800-tal till 1980-tal. Av dessa återfanns hotade natearter i 12 sjöar.I tre av dessa sjöar återfanns två hotade natearter i samma sjö. Dessutom gjordes tre nyfynd, vilket innebär att det totaltgjordes 18 fynd av de hotade natearterna. Nyfynden var ett fynd av styvnate och två av uddnate. Ett av dessa uddnatefynd gjordes i en sjö där även återfynd av bandnate gjordes. De hotade natearterna kan vara oregelbundna i sin förekomst och kan ett ogynnsamt år ligga vilande påsjöbotten. Det går därför inte att genom ett enda återinventeringstillfälle konstatera om en art finns kvar påen lokal eller inte. Data från dessa inventeringar indikerar dock att det finns en negativ trend för bandnatesom endast återfanns på 4 lokaler av 14. Inga av återfynden gjordes i något vattendrag vilket kan bero påatt vattendrag har rensats, rätats samt varit utsatta för eutrofiering under 1900-talet. För de andra arternafinns ingen tydlig trend.Ekologisk statusbedömning kunde göras på 22 sjöar. Av dessa hade över hälften (14 st) God Status eller Hög Status.Det finns dock vissa problem med bedömningsmetodiken. Till exempel får naturligtnäringsrika klarvattensjöar ofta som högst Måttlig status, trots att dessa av erfarna inventerare inte ansesvara sjöar med problematisk eutrofiering.Ett antal sjöar var dock så pass eutrofa att siktdjupet och därmed även artrikedomen var mycketbegränsad. En stor mängd växtplankton leder till grumlighet av vattnet och minskat siktdjup. Här behövsinsatser för att minska övergödningen. Övergödning kan leda till igenväxning, men i vissa fall ärförändrad hydrologi, ofta sjösänkning, den främsta orsaken till igenväxning.
|
|
