SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Lärkner Bengt 1946 ) "

Sökning: WFRF:(Lärkner Bengt 1946 )

  • Resultat 1-10 av 25
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Framtid och identitet : Konstvetenskaplig ämneskonferens 2010
  • 2011
  • Proceedings (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • 2010 års nationella ämneskonferens i konstvetenskap, som hölls i Linköping den 28 - 29 maj och som samlade ett femtiotal forskare och lärare från hela landet, hade som huvudtema ämnets framtid och identitet. Under konferensens båda dagar fördes många intressanta och viktiga diskussioner kring forskning och utbildning.Mer än hundra år har gått sedan den förstasvenskaämnesprofessuren inrättades och ämnet har under årens lopp flera gånger ändrat namn: Konsthistoria med konstteori ersattes av Konstvetenskap och under de senaste decennierna har ytterligare namnförändringar skett på de olika ämnesinstitutionerna.I Göteborg heter ämnet numera Konst- och bildvetenskap, i Lund Konsthistoria och visuella studier och i Linköping Konstvetenskap och visuell kommunikation. Hur de kommande hundra åren kommer att se ut vet vi inget om, men dessa namnbyten speglar naturligtvis den utvidgning av ämnets intresseområde som har skett och antyder den inriktning mot visuella studier i en vidare bemärkelse som av allt att döma kommer att stärkas ytterligare framöver.En ämneskonferens kräver både noggranna förberedelser och mångas engagemang. Vi vill här passa på att tacka alla ni som gjort att våra två dagar i maj blev väldigt givande på många sätt. Vi vet att många ute på de olika institutionerna har lagt ner tid på att ta fram rapporter och ämnen för diskussion. Vi är mycket tacksamma för ert arbete.Det finns några personer som vi här särskilt villlyfta fram: Martina Andersson (grafisk design); PernillaAhren (administration); Mattias Frisk, Jenny Hellström, Linnea Lundell (dokumentation och transkribering), Caroline Petersson (foto); Karin Ström Lehander (koordinator); Dennis Netzell (tryck). Ett stort tack till er.Ämneskonferensen 2010 genomfördes genom generöst finansiellt stöd från Kungl. Vitterhetsakademien samt från Filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet.Linköping 2010-12-01Bengt Lärkner Gary Svensson
  •  
2.
  • Images, Science & Knowledges
  • 2008
  • Proceedings (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • At the instigation of Professor Bengt-Erik Eriksson and the Faculty of Arts and Sciences at Linköping University, researchers from three faculties and several disciplines gathered for a seminar in November 2004 with the commission to discuss the possibility offorming a common research p latform for studies of visualization, visuality and visual culture.The outcome of this meeting between technologists, medical researchers, social scientists and humanities scholars was the founding of a permanent seminar group that was to meet regularly in order to make an inventory of  and to present ongoing research wirhin the given field and to write applications for research grants. Visual accessibility, Visualization of dynamiccourses, Remediation and Yisualization and learning are some of the possible common projects that the group called VVV has identified over the three years of its existence.Chaired by Dr Anna Sparrman, a senior researeher at the department of Child Studies at the Tema Institute, the VVVgroup arranged a two-day Iong workshop under the heading Images, Science and Knowledge at Villa Fridhem south of Norrkö ping in October 2007.The aim of the workshop was to discuss the use of images in various scientific practices, focusing not only on the usage bur also on the different ways of defining visualization and on the various theoretical approaches to the concept image. Four key-note leetures and eight shorter presentations of current projects showed clearly the diversity of the use of images in scientific practices and need for a continuous discussion about scientific imagery and the prospeers of a common understanding of what an image really is.The invited key-note speakers were Professor W.]. T. Mitchell, university of Chicago and Dr Thomas Parathe and Dr Yvonne Eriksson, both from Mälardalen University College. White Professor Mitchells two leetures circled around the general problem of defining an image and the contemporary use of images to comment on and form political opinions instantly, Dr Parathe and Dr Eriksson had more specific approaches, pictures as tools for navigation and tactile perception and tactile understanding of images. The shorter presentations ranged from Haptic visualization of proteins to nations of visuality in a Swedish campaign against food advertising to children.All leetures and presentations of the workshop were thoroughly documented. The speakers' manuscripts, notes made during the proceedings and interviews with the key-note speakers eonstirute the basis for this publication which hopefully will function as a point of departure for further discussion. Accordingly we want to thank Anna Öst, Marcus Mattsson, Christina Lagneby and Alexandra Uhrefalk who with accuracy and zeal carried out their tasks as secretaries.Linköping, April 2008Bengt Lärkner and Gary Svensson
  •  
3.
  •  
4.
  •  
5.
  •  
6.
  •  
7.
  •  
8.
  •  
9.
  • Lärkner, Bengt, 1946-, et al. (författare)
  • Det visuella fältet : studier i visuell kultur
  • 2005
  • Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Artiklarna i boken är bearbetningar av några av de fempoängsuppsatser som lades fram inom ramen for kursen Visuell kultur under vårterminen 2005. Visuell kultur är en icke nivåbestämd kurs öppen får studenter med bakgrund i olika utbildningar, sålunda representerar artikelfårfattama skilda erfarenheter och teoretiska ingångar till "Det visuella fåltet".Med ett avstamp i de senaste årens forskning och mediebevakning kring hur män respektive kvinnor med hjärt- och kärlsjukdomar behandlas inom vården beskriver Anna-Carina Björklund och Karin Johansson hur hjärt- och kärlsjukdomar visualiseras i populärvetenskapliga läkarböcker, här representerade av familjeläkarböcker.Margareta Petre har studerat ett specifikt konstnärligt uttryck: Butö som är en avantgardistisk dansform. Författaren fokuserar på vad som kommuniceras genom hutedansarens specifika visuella uttryck.Lisa Eklöf och Tomas Kubowicz har i sin text undersökt hur kvinnor och män har framställts i skräckfilmaffischer från 1900-talets andra hälft. Olika aspekter som offer- och fårövarroller, blickar, kläder och fårger behandlas.I Jana Brandons och Lena Malmbergs artikel foljer vi processen vid skapandet av ett skivomslag. Artikeln behandlar överväganden och kreativa beslut, exemplevis "Kill your darling"- foreteelsen. Författama har i studien beskrivit hur teorin har inforlivats i ett praktiskt arbete när de tagit fram ettskivomslag.Marina Davidsson och Sara Lagre har i sin artikel undersökt tre bokomslag och diskuterar orsakerna till att en forfattare figurerar med foto på framsidan av sin bok samt hur processen att välja ut ett omslag kan se ut.Anna Wahlberg och Sofia Nygren har i sin artikel jämTört hur olika smink- och hudvårdsföretag utformar förpackningar utifrån vilken målgrupp de riktar sig till. De behandlar också skillnaden mellan hudvårdsförpackningar avsedda för män respektive kvinnor.Martin Blad har problematiserat hur filmen har använts som ett dokumentationsmedium för aktionskonst Med utgångspunkt från fYra filmer som baserats på konstnärens Otto Muehls ökända aktionsverk från 1960-talet och början på 1970-talet har Blad exemplifierat och analyserat olika resultat.Bengt Anderssons och Gustav Bolins artikel, slutligen, undersöker Nya polishuset i Norrköping och kartlägger byggnadens roll i det offentliga rummet samt i den dagliga interaktionen med de människor som rör sig där.Artiklarna i denna skriftseries första volym förenas inte av ett gemensam tema, istället påvisar de områdets empiriska och teoretiska bredd.Juni 2005Bengt Lärkner och Gary SvenssonAvdelningen för konstvetenskap och visuell kommunikation, institutionen för Tema
  •  
10.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 25

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy