| 1. |
- Ahlgren, Erik, 1962, et al.
(författare)
-
Biokombi Rya - slutrapporter från ingående delprojekt
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom projektet Biokombi Rya har ett flertal olika forskargrupper samarbetat för att studera system¬effekterna av förgasning av biobränsle ur olika aspekter. Syftet med projektet är att öka kunskapen om biobränsleförgasning i Sverige samt att utreda förutsättningar för att sådana anläggningar ska vara ekonomiskt och miljömässigt intressanta. En referensgrupp har varit kopplad till projektet där förutsättningar, resultat och slutsatser har behandlats.I denna underlagsrapport har slutrapporterna från projektets delprojekt samlats. De beskriver förutsättningar, metodansatser, använda data och resultat utförligt och utgör på så sätt ett viktigt komplement till den mer övergripande beskrivningen i projektets syntesrapport. De delrapporter som ingår har valts för att täcka in samtliga delar av projektet som är av allmänt intresse. Projektresultat som publicerats på annat sätt berörs dock mer kortfattat.Projektet Biokombi Rya har pågått under två år (2005-2006) och drivits av Chalmers EnergiCentrum. Förutom de omfattande analysinsatser som författarna till denna rapport står för, har Avdelningen för kemisk teknologi vid KTH, Siemens Industrial Turbines AB och Göteborg Energi AB bidragit med expertstöd. CIT Industriell Energianalys, med undertecknad som projektledare, har stått för projektledning och koordination.Projektet har finansierats av Energimyndigheten, Göteborg Energis forsknings¬stiftelse samt Göteborg Energi AB.
|
|
| 2. |
- Berndtsson, Inger, 1957, et al.
(författare)
-
Arbetsterapeutens roll inom rehabilitering och habilitering för personer med synnedsättning
- 2011
-
Ingår i: Abstraktbok för At-forum 2011, Göteborg 6–8 april 2011. - 9186210904
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund: Arbetsterapeuter möter inom sin yrkesutövning personer med synnedsättning inom en rad olika verksamhetsfält. Syfte: Syftet är att visa på och ge en översikt över nuvarande och möjliga arbetsuppgifter för arbetsterapeuter inom rehabiliterings- och habiliteringsarbete för personer med synnedsättning i olika åldrar, dels som en separat funktionsnedsättning, dels i relation till andra funktionsnedsättningar. Ett ytterligare syfte är att visa på möjliga utbildnings- och utvecklingsvägar för att förkovra sig inom området. Metod: För att samla in och sammanställa relevant information har vi använt oss av våra egna kunskaper och erfarenheter av yrkesarbete, utbildningsinsatser och ledningsfunktioner. Därutöver har vi sammanställt och granskat befintliga utbildningsplaner, kurser vid universitet och högskolor samt övriga kurser/workshops etc. som kan vara aktuella för arbetsterapeuter som vill vidareutbilda sig inom synområdet. Resultat/förväntat resultat: Olika verksamhetsområden för arbetsterapeuter kommer att belysas och jämföras med varandra. En sammanställning kommer att göras över 1) arbetsterapeutens roll och funktion inom kommunal- och primärvård, och 2) arbetsterapeutens roll och funktion inom rehabilitering och habilitering avseende barn, unga, vuxna och äldre med synnedsättning eller blindhet. Utbud av program, kurser, workshops, etc. som idag finns tillgängliga samt möjliga utbildningsvägar för arbetsterapeuter som önskar arbeta med och/eller fördjupa sin kunskap om personer med synnedsättning kommer att presenteras. Vidare kommer framtida behov av forskning och utveckling inom synområdet att belysas. Konklusion: Vi menar att det är centralt att kunskap om personer med synnedsättning lyfts fram inom arbetsterapi.
|
|
| 3. |
- Johansson, Viktor, 1979-, et al.
(författare)
-
Introduction Fiction and truth, learning and literature : Interdisciplinary perspectives
- 2022
-
Ingår i: Policy Futures in Education. - : Sage Publications. - 1478-2103. ; 20:3, s. 257-266
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Literature and fiction, in various forms, both textual and oral, have an undeniable place in human growth and education: they are a constitutive part of our reality. This raises the question: how and what do we learn from fiction? Even when fiction does not mirror reality directly, can it still, explore, express, and teach us about the world? If so, how? In this special issue education becomes something of a link between the fictional and the real. Approaching fiction to learn from it, or learn with it, enables us to examine our experiences and to transform them in our everyday lives. The special issue, if perhaps for the most part indirectly, testifies to the various ways love of literature often expresses love of truth. Not because all the articles describe or use the notions of "truth," "fiction," "literature," and "learning" in the same way, but because they offer an extension of these concepts.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Löfgren, Ingeborg, 1980-
(författare)
-
Att teoretisera om mening genom exempel : Vardagsspråkkritik, sam-vett och verklighetens svårighet
- 2022
-
Ingår i: Tidskrift för litteraturvetenskap. - : Föreningen för utgivandet av Tidskrift för litteraturvetenskap. - 1104-0556 .- 2001-094X .- 0282-7913. ; 52:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Theorizing Meaning Through Examples: Ordinary Language Criticism, “Sam-vett” and the Difficulty of RealityIn this article I set out to exemplify how one can, from within the tradition of Ordinary Language Criticism (OLC), theorize about literary meaning through concrete interpretative work. I proceed by attending to what I take to be a particular interpretive hard case, namely, the Swedish author and activist Sara Lidman’s (1923-2004) notion of “sam-vett”. Or more precisely: I attend to one specific usage of that word, namely the male protagonist Didrik Mårtensson’s usage of the word in Lidman’s novel Järnkronan (1985). Lidman invented the word “sam-vett” in the early 1980s but never defined it; she simply put it to use in various texts and contexts. By comparing how the problematic nature of “sam-vett” presents itself for Didrik in Järnkronan, with the Wittgensteinian philosopher Cora Diamond’s notion of “the difficulty of reality”, I argue that Lidman’s “sam-vett” – in this specific usage – expresses an experience of encountering something ineffable. In my comparative reading I argue that rather than offering a road to a more-than-human communality and knowledge beyond words, however, Didrik’s usage of “sam-vett” expresses a fantasy of being able to escape a guilty conscience through the letting go of sanity and sense-making altogether. So, while Didrik encounters “a difficulty of reality” that shoulders him out (at least partially) from language his attempt at imagining a non-linguistic pan-species community in the name of “sam-vett” nevertheless fails. Instead, Didrik’s “sam-vett” becomes something of a false idol, a delirious idea that only appears to make sense.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Löfgren, Ingeborg, 1980-, et al.
(författare)
-
De pandemiska reflektionernas kranka blekhet
- 2022
-
Ingår i: Pandemiska reflektioner. - Uppsala : Uppsala universitet. - 9789198008166 ; , s. 5-10
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
- Löfgren, Ingeborg, 1980-
(författare)
-
Den postkritiska läsningen : Reflektion
- 2017
-
Ingår i: Tidskrift för litteraturvetenskap. - 1104-0556 .- 2001-094X. ; 47:1, s. 19-20
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
