SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Löfvendahl Runo) "

Sökning: WFRF:(Löfvendahl Runo)

  • Resultat 1-9 av 9
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Ingri, Johan, et al. (författare)
  • Chemistry of suspended particles in the southern Baltic Sea
  • 1991
  • Ingår i: Marine Chemistry. - 0304-4203 .- 1872-7581. ; 32:1, s. 73-87
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Dissolved and suspended concentrations of Al, Ba, Fe, Mn, and Si and suspended P and Ti have been studied in the Baltic proper, the Belt Sea-Kattegat and the Åland Sea. Approximately 20% of total Al, Fe and Mn, 75% of total Si and 99% of total Ba passed a 0.45-μm filter in subsurface water from the Baltic proper. The suspended phase can be divided into three major components, a detrital, a Mn rich and an organic phase. Suspended Al, Ti and most Fe were present in detrital particles. Approximately 50% of suspended Si was detrital while the amount of P in the detrital component was negligible. Suspended P showed a positive correlation to the non-detrital Fe concentration. Non-detrital Mn was strongly enriched in the suspended phase. In some samples 50% of the ashed suspended load was Mn. The Mn-rich particles originate from seasonally anoxic waters within the Baltic proper. During an anoxic episode in the Landsort Deep high dissolved concentrations of Mn were built up in the oxygen-free zone. A concentration of 700 μg l-1 was measured in the bottom water. Dissolved Mn concentrations dropped to values below 1 μg l-1, when the whole water column was oxygenated. Mn-rich particles, 40-80 μg l-1 suspended Mn, were found in the former reduced zone. Large temporal variations in the dissolved and suspended Mn concentrations were observed in the oxidized water column during the studied period. Both Ba and P were scavenged by the Mn-rich phase.
  •  
2.
  • Ingri, Johan, et al. (författare)
  • Environmental monitoring with river suspended matter : case study in the River Dalälven, central Sweden
  • 1993
  • Ingår i: Applied Geochemistry. - 0883-2927 .- 1872-9134. ; 8:Suppl. 2, s. 125-130
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Heavy metal concentrations are presented for suspended sediment from the River Dalälven, central Sweden. The river is contaminated by acid mine drainage and data from the most polluted tributary, Garpenbergsån, are also presented. Element/Al ratios in the suspended phase showed that K, Mg and Ti were mainly hosted in detrital particles together with a large fraction of Si. Between 50 and 60% of the load of Fe, Ca and Na were in non-detrital form. Less than 10% of the total load of suspended Mn and P were in a detrital form. The sediment in the River Dalälven is polluted by As, Cr, Cu, Hg, Ni, Pb and Zn. These elements, except Pb, showed an even stronger enrichment in the suspended phase. This indicated that between one third and one half of the suspended load was recirculated to the water column during sedimentation. Arsenic, Cr, Cu, Hg, Ni, Pb and Zn showed linear correlations with non-detrital Fe, close to the inflow of the polluted stream Garpenbergsån. Deposition of non-detrital Fe, Na, Cr, Cu and Ni in the sedimentation basins close to the river mouth reduced the suspended discharge of these elements to the Baltic Sea. However, the basins acted as sources for non-detrital suspended As, Hg, Pb, and Zn during the studied period. The calculated net export, in a non-detrital form, for these elements was 141, 3.7, 1100 and 7000 kg, respectively as measured between May and October.
  •  
3.
  •  
4.
  •  
5.
  • Löfvendahl, Runo, et al. (författare)
  • Natursten i byggnader. Svensk byggnadssten & Skadebilder
  • 1994
  • Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Denna kombinerade byggnadsstens-och skadebildsatlas ingår i en riksomfattande inventering av stenmaterial och skador på kulturhistoriskt viktiga byggnader med exponerad och bearbetad natursten. När nordiskt samarbete kring luftföroreningarnas inverkan på kulturföremål inleddes 1987 utsågs natursten till ett av fyra delområden som skulle prioriteras. Vid ett första möte i Stockholm, med senare uppföljning i Raadvad utanför Köpenhamn, diskuterades en delvis gemensam nordisk aktionsplan för att restaurera och vårda natursten i byggnader och skulptural utsmyckning. Det visade sig finnas både likheter och skillnader beträffande material och åtgärder mellan länderna. Då vi i Sverige just påbörjat en landsomfattande inventerings-och konserveringskampanj, föll det sig naturligt att Sverige skulle utarbeta en skadebildsatlas med hänsyn till svenska bergarter. En samnordisk kommitté bildades i maj 1991 i Trondheim. Den svenska skadebildsatlasen skall ligga till grund för en integrerad nordisk atlas. Utgångspunkten har varit tidigare relativt rudimentär praxis i Sverige samt den nomenklatur och de system som byggts upp utomlands, framför allt i Tyskland, Italien och de anglosaxiska länderna.
  •  
6.
  • Löfvendahl, Runo, 1944- (författare)
  • Runinskrifter som kulturmiljö- och miljömålsindikatorer
  • 2006
  • Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Man kan fråga sig vad runstenar har betytt för vår kunskap om vikingatiden och vår förhistoria. Runinskrifter har tillverkats under minst tre epoker, nämligen under folkvandrings- och Vendeltid, 500-800 AD, under vikingatid, 800-1100 AD, och under Medeltiden, 1100-1550 AD. Den tidigaste gruppen är ganska fåtalig, och dess budskap är långt från färdigtolkade.
  •  
7.
  •  
8.
  • Löfvendahl, Runo (författare)
  • Runstensvittring under de senaste 400 åren
  • 2001
  • Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • De första dokumentationerna av runstenar i text och bild utfördes i slutet av 1500-talet och början av 1600-talet. I en undersökning jämfördes dessa 400 år gamla beskrivningar med hur samma runstenar ser ut i dag. På det sättet fick forskarna fram ett unikt material som visar hur 22 utvalda runstenar påverkats av bland annat miljöföroreningar.
  •  
9.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-9 av 9

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy