| 1. |
- Ahrné, Karin, et al.
(författare)
-
Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 2015 års upplaga av den svenska rödlistan är den fjärde i ordningen. Den är baserad på IUCN:s rödlistningskriterier och revideras vart femte år. I rödlistan bedöms risken som enskilda arter av djur, växter och svampar löper att försvinna från Sverige. Bedömningen utförs av ArtDatabankens medarbetare i samverkan med över 100 externa experter, indelade i 14 expertkommittéer för olika organismgrupper. Under arbetet med 2015 års rödlista har tillstånd och trender bedömts för 21 600 arter och 1 318 lägre taxa (apomiktiska arter, underarter och varieteter), sammanlagt ca 22 900 taxa. Av de bedömda arterna klassificerades 2 029 som hotade (kategorierna CR, EN och VU) och 4 273 som rödlistade (inkluderar även kategorierna NT, RE och DD). Förhållandet mellan antalet rödlistade och antalet bedömda arter ar 19,8 %, vilket är ungefär samma värde som 2010 och 2005. I denna rapport jämförs antalet och andelen rödlistade arter mellan olika organismgrupper, biotoper, substrat och påverkansfaktorer. Texten ar indelad i en allmän del och åtta kapitel inriktade på olika landskapstyper. Landskapstyperna utgör en grov indelning av landets miljöer enligt följande kategorier: Skog, Jordbrukslandskap, Urbana miljöer, Fjäll, Våtmarker, Sötvatten, Havsstränder och Havsmiljöer. Skogen och jordbrukslandskapet är de artrikaste landskapstyperna med 1 800 respektive 1 400 arter som har en stark anknytning dit, och ytterligare flera hundra arter som förekommer där mer sporadiskt. De faktorer som påverkar flest rödlistade arter i Sverige är skogsavverkning och igenväxning, som båda utgör ett hot mot vardera ca 30 % av de rödlistade arterna. Avverkning minskar arealen av skog där naturliga strukturer och naturlig dynamik upprätthålls, och den orsakar därmed förlust av livsmiljöer. Igenväxning orsakas av ett antal faktorer, bland annat upphörande hävd (bete och slåtter), gödsling, trädplantering och brist på naturliga störningsregimer som t.ex. regelbundna översvämningar kring vattendrag och sjöar. Andra viktiga påverkansfaktorer är fiske, torrläggning av våtmarker, tillbakagång hos värdarter (främst alm och ask som drabbats av invasiva svampsjukdomar), klimatförändringar och konkurrens från invasiva arter. IUCN:s rödlisteindex beräknas för ett urval av de bedömda organismgrupperna. Rödlisteindex visar att skillnaderna mellan rödlistorna från 2000, 2005, 2010 och 2015 är små. Ett par undantag finns dock. Groddjur och stora däggdjur har fått en något förbättrad situation sedan 2000. Totalt förefaller det ändå som att trycket mot Sveriges artstock har förblivit relativt konstant under de senaste 15 åren.
|
|
| 2. |
- Aronsson, Mora, et al.
(författare)
-
Sveriges arter och naturtyper i EU:s art- och habitatdirektiv : Resultat från rapportering 2019 till EU av bevarandestatus 2013-2018
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige har en variationsrik natur med storslagen fjällmiljö, myllrande våtmarker, vattendrag och sjöar, kust och hav, skogar och odlingslandskap, alla med ett rikt växt och djurliv. Den här fantastiska biologiska mångfalden tas ofta för given och ibland som en lyx, men oavsett vilket är det en förutsättning för vår överlevnad.2019 rapporterade Sverige statusen till EU för perioden 2013–2018 för de naturtyper och arter i Sverige som är listade i art- och habitatdirektivet. Den berättar att 20 procent av naturtyperna och 40 procent av arterna mår bra. Den biologiska mångfalden är hårt trängd i såväl Sverige som i andra EU-länder.Den här rapporten sammanfattar Sveriges rapportering och innehåller beskrivningar av status för naturtyper och arter, påverkan, hot och trender. Rapporten ger kunskap om tillståndet för den biologiska mångfalden i Sverige med hjälp av de arter och naturtyper som är listade i EU:s art- och habitatdirektiv.Rapporten visar hur naturmiljöerna i Sverige förändas, och sammanfattar den senaste kunskapen om vilka faktorer som driver dessa förändringar. Även exempel på hur vi genom restaurerings- och skötselåtgärder kan hejda förlusten av biologisk mångfald tas upp.
|
|
| 3. |
- Hallingbäck, Tomas, et al.
(författare)
-
Bryophytes
- 2010
-
Ingår i: The 2010 Red List of Swedish Species. - 9789188506351 ; , s. 231-245
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Johansson, Victor, et al.
(författare)
-
Air humidity thresholds trigger active moss spore release to extend dispersal in space and time
- 2016
-
Ingår i: Functional Ecology. - : Wiley. - 0269-8463 .- 1365-2435. ; 30:7, s. 1196-1204
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Understanding the complete dispersal process is important for making realistic predictions of species distributions, but mechanisms for diaspore release in wind-dispersed species are often unknown. However, diaspore release under conditions that increase the probability of longer dispersal distances and mechanisms that extend dispersal events in time may have evolutionary advantages. We quantified air humidity thresholds regulating spore release in the moss Brachythecium rutabulum. We also investigated the prevailing micrometeorological conditions when these thresholds occur in nature and how they affect dispersal distances up to 100m, using a mechanistic dispersal model. We show that moss spores were mainly released when the peristome teeth were opening, as relative air humidity (RH) decreased from high values to relatively low (mainly between 90% and 75% RH). This most often occurred in the morning, when wind speeds were relatively low. Surprisingly, the model predicted that an equally high proportion of the spores would travel distances beyond 100m (horizontally) when released in the wind conditions prevailing during events of RH decrease in the morning, that lead to peristome opening, as in the highest wind speeds. Moreover, a higher proportion of the spores reached high altitudes when released at the lower wind speeds during the morning compared to the higher speeds later in the day, indicating a possibility for extended dispersal distances when released in the morning. Dispersal in the morning is enhanced by a combination of a more unstable atmospheric surface layer that promotes vertical dispersal, and a lower wind speed that decreases the spore deposition probability onto the ground, compared to later in the day. Our study demonstrates an active spore release mechanism in response to diurnally changing air humidity. The mechanism may promote longer dispersal distances, because of enhanced vertical dispersal and because spores being released in the morning have more time to travel before the wind calms down at night. The mechanism also leads to a prolonged dispersal period over the season, which may be viewed as a risk spreading in time that ultimately also leads to a higher diversity of establishment conditions, dispersal distances and directions.
|
|
| 7. |
- Johansson, Victor, et al.
(författare)
-
Hur släpps mossornas sporer?
- 2014
-
Ingår i: Svensk Botanisk Tidskrift. - 0039-646X. ; 108, s. 254-259
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Att saltkornen inte rinner ur ströaren om man inte skakar på den är bekant. På liknande vis verkar det förhålla sig med sporerna i mossornas sporkapslar.
|
|
| 8. |
- Johansson, Victor, et al.
(författare)
-
Hur släpps mossornas sporer?
- 2014
-
Ingår i: Svensk Botanisk Tidskrift. - Uppsala : Svenska Botaniska Föreningen. - 0039-646X. ; 108:5, s. 254-259
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
- Johansson, Victor, et al.
(författare)
-
Release thresholds for moss spores : the importance of turbulence and sporophyte length
- 2014
-
Ingår i: Journal of Ecology. - : Wiley. - 0022-0477 .- 1365-2745. ; 102:3, s. 721-729
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Adequately describing the dispersal mechanisms of a species is important for understanding and predicting its distribution dynamics in space and time. For wind-dispersed species, the transportation of airborne propagules is comparatively well studied, while the mechanisms triggering propagule release are poorly understood, especially for cryptogams. We investigated the effect of wind speed and turbulence on spore release in the moss Atrichum undulatum in a wind tunnel. Specifically, we measured the amount of spores released from sporophytes when exposed to different wind speeds, in high and low turbulence, using a particle counter. We also related spore release to variation in vibrations of the sporophyte and investigated how the vibrations were affected by wind speed, turbulence and sporophyte length (here including capsule, seta and the top part of the shoot). We show that in high turbulence, the amount of spores released increased with increasing wind speed, while in low turbulence, it did not, within the wind speed range 0.8-4.3ms(-1). However, there was a threshold in wind speed (similar to 2.5-3ms(-1)) before large amounts of spores started to be released in turbulent flow, which coincided with incipient vibrations of the sporophyte. Thresholds in wind variation, rather than average wind speed, seemed to initiate sporophyte vibrations. The vibration threshold increased with decreasing sporophyte length. The deposition of spores near the source decreased with increasing wind variation during the time of their release, based on simulated spore deposition from another study of moss dispersal. Synthesis. We suggest that vibration of moss sporophytes is an important mechanism to regulate spore release and that turbulence and sporophyte length regulate the onset of sporophyte vibration. Spore release thresholds affect dispersal distances and have implications for our understanding and predictions of species distribution patterns, population dynamics and persistence. The mechanisms of this phase of the dispersal process are also important to explore for other species, as there may be a substantial variation depending on the species' different traits.
|
|
| 10. |
- Karlsson Tiselius, Andreas, 1977-, et al.
(författare)
-
Bryophyte community assembly on young land uplift islands : dispersal and habitat filtering assessed using species traits
- 2019
-
Ingår i: Journal of Biogeography. - : John Wiley & Sons. - 0305-0270 .- 1365-2699. ; 46:10, s. 2188-2202
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aim: To assess habitat filtering and dispersal limitation in spore plant community assembly using bryophytes on recently emerged land uplift islands as study system. Location Gulf of Bothnia, northern Europe. Taxa Bryophytes, including the spore plant phyla Bryophyta (mosses) and Marchantiophyta (liverworts).Methods: The species compositions of 20 coastal land uplift islands differing in age, area, connectivity and habitat composition were recorded in the field. In addition, we compiled a list of the regional species pool (446 species) and gathered data on species traits related to habitat affiliations (substrate, light, moisture, and pH) and dispersal capacity (regional abundance, spore size, sporophyte frequency, sexual system, vegetative propagules). For the 420 species with available trait data, we used multivariate generalized linear models to compare trait effects on species occurrence probabilities on the islands.Results: Occurrence probabilities depended strongly on habitat affiliations. In addition, occurrence probabilities were lower for predominantly asexual species than for sexual species and for regionally rare than for regionally abundant species. Having specialized asexual propagules increased occurrence probabilities, but compensated only partly for the reductions in asexual species. No effect of the size of sexually produced spores was detected. Comparison of trait effects across island size and connectivity gradients revealed (a) reduced habitat filtering on larger islands and (b) decreasing negative effects of being predominantly asexual with increasing island connectivity.Conclusions: Both habitat filtering and dispersal capacities affect the community assembly of spore plants on land uplift islands. Asexual mosses and liverworts show landscape scale (<= 10 km) dispersal limitation. The weak or absent relationships between island connectivity and the effects of dispersal traits suggest that colonization is regulated mainly by habitat availability and the abundance of each species in a "regional spore rain" from which colonists are recruited.
|
|
