| 1. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 2. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 3. |
- Ahlbeck Bergendahl, Ida, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2016 : Resursöversikt
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 41 fiskarter uppdelade i olika bestånd, samt sju skal- och blötdjursarter.Nytt för årets upplaga är kapitlet om ekosystemtjänster. Avsnittet beskriver de fördelar människan får genom ekosystemen, till exempel hur fisk och skaldjur kommer till nytta för människan genom föda, rekreation och biologisk mångfald. Nytt för i år är också att rapportens diagram och figurer anpassats för läsare med defekt färgseende.Översikten är utarbetad av SLU Aqua på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Falkmer, Torbjörn, et al.
(författare)
-
Säkerhet och trygghet i samband med skolskjuts : ur barnens perspektiv
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- School transportation should be safe, secure and accessible for all children entitled to such transportation, regardless of any disability. On a daily basis, 440,000 children utilise school transportation, several thousands of them having some sort of disability. Laws, rules and regulations concerning school transportation do not take the children's perspective into account. Moreover, they do not explicitly define where and when a school transport actually starts and ends. For these reasons, more knowledge was needed in order to fully understand why school transportation incidents take place. The aim of the project was thus to describe and understand children's (with and without disabilities) thoughts and experiences concerning safety and security in school transportation, from a "door-to-door" perspective. The number of individuals affected by school transportation incidents is, luckily, limited in relative terms, and quantitative methods do not fully catch the reasons behind children's involvement in these incidents. Instead, qualitative approaches have been applied, gaining a rich and deeper insight into the problems studied. In order to get as broad and full picture as possible, the project was divided into four subprojects: 1. Focus groups with children, drivers, staff and parents. 2. Interviews with children suffering from neuropsychiatric disabilities. 3. Interviews with children involved in school transportation incidents. 4. Field observations and interviews with children who are in extensive need for technical aids.
|
|
| 7. |
- Fjellman-Wiklund, Anncristine, et al.
(författare)
-
Patients' perceived treatment need owing to temporomandibular disorders and perceptions of related treatment in dentistry : a mixed method study
- 2019
-
Ingår i: Journal of Oral Rehabilitation. - : Wiley-Blackwell. - 1365-2842 .- 0305-182X. ; 46:9, s. 792-799
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: To easily identify patients who could benefit from a temporomandibular disorder (TMD) examination, three screening questions (3Q/TMD) have been introduced in large parts of Sweden. The questions are related to a TMD diagnosis. However, how the questions relate to a treatment need is unknown.Objectives: The first aim of the study was to identify predicting factors for perceived treatment need among adult individuals who screened positive to the 3Q/TMD. The second aim was to explore individuals' thoughts and experiences related to treatment of their TMD complaint.Methods: This mixed‐method study with a case‐control design was conducted in Västerbotten, Sweden, during 2014. Individuals who screened positive to at least one of the 3Q/TMD questions were allocated 3Q‐positives, whereas those with negative answers to all questions were allocated 3Q‐negatives. In total, 300 individuals (140 randomly selected 3Q‐positives, and 160 age‐ and gender‐matched 3Q‐negatives) were included. All individuals answered questions related to treatment need. The answers were analysed in a qualitative approach with qualitative content analysis.Results: In total, 81% of 3Q‐positives expressed a treatment need related to their TMD symptoms. The perceived treatment need was predicted by frequent pain (Q1) and frequent functional disturbances (Q3). Among the 3Q‐positives, 54% reported mistrust in dentists' ability to treat TMD symptoms. The informants expressed a need for information about their symptoms and possible treatment options.Conclusion: Affirmative answers to 3Q/TMD were associated with TMD treatment need. Dentists should give advice to patients with TMD symptoms and address their concerns.
|
|
| 8. |
- Holmström, Anna-Karin, et al.
(författare)
-
Effect on orofacial pain in patients with chronic pain participating in a multimodal rehabilitation programme : a pilot study
- 2023
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Pain. - : Walter de Gruyter. - 1877-8860 .- 1877-8879. ; 23:4, s. 656-661
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVES: Orofacial pain in patients taking part in a multimodal rehabilitation programme (MMRP) due to chronic bodily pain is common but it is not known whether such a rehabilitation programme can also have an effect on the presence of orofacial pain. The first aim of this study was to evaluate the effect of an MMRP on orofacial pain frequency. The second aim was to evaluate differences in the effect on quality of life and on psychosocial factors related to chronic pain.METHODS: MMRP was evaluated through validated questionnaires from the Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation (SQRP). Fifty-nine patients participating in MMRP filled out the two screening questions for orofacial pain in addition to the SQRP questionnaires before and after participation in MMRP during the period August 2016 to March 2018.RESULTS: Pain intensity decreased significantly after the MMRP (p=0.005). Fifty patients (69.4 %) reported orofacial pain before MMRP and no significant decrease after the programme (p=0.228). Among individuals with orofacial pain, the self-reported level of depression decreased after participation in the programme (p=0.004).CONCLUSIONS: Even though orofacial pain is common among patients with chronic bodily pain, participation in a multimodal pain programme was not enough to reduce frequent orofacial pain. This finding implies that specific orofacial pain management including information about jaw physiology could be a justified component of patient assessment prior to a multimodal rehabilitation programme for chronic bodily pain.
|
|
| 9. |
- Näsström, Anna, et al.
(författare)
-
The implementation of a decision-tree did not increase decision-making in patients with temporomandibular disorders in the public dental health service
- 2019
-
Ingår i: Acta Odontologica Scandinavica. - : Taylor & Francis. - 0001-6357 .- 1502-3850. ; 77:5, s. 394-399
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective: Many patients with temporomandibular disorders (TMD) seem to go undetected within primary dental health care. Primarily we evaluated if the implemented intervention increased the clinical decision-making for TMD patients; secondarily we evaluated if other factors could be identified that predicted performed or recommended TMD treatment.Material and Methods: This case–control study was carried out within the Public Dental Health service in Västerbotten County, Sweden. An intervention based on a decision-tree with three screening questions for TMD (3Q/TMD) was implemented during 2015 in four clinics and compared with the remaining county. A total of 400 individuals were selected—200 3Q-positives and 200 3Q-negatives. The 3Q/TMD consists of Q1—frequent jaw pain, Q2—frequent pain on function, and Q3—frequent catching and/or locking of jaw. The 3Q/TMD answers were analyzed in relation to TMD treatment and any TMD related decision that was collected from the digital dental records.Results: The intervention did not increase the frequencies of traceable clinical decisions among patients with TMD.Conclusions: Despite the implemented intervention aimed, the indicated undertreatment of patients with TMD remains. Future studies are still needed to gain a deeper understanding of the clinical decision-making process for TMD patients in general practice dentistry.
|
|
| 10. |
|
|
