| 1. |
- Ahlin, Lena
(författare)
-
Adoption och flickor : från Anne på Grönkulla till Far from the Tree
- 2022
-
Ingår i: Flickboken och flickors läsning. - Göteborg & Stockholm : Makadam Förlag. ; :164, s. 133-154
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Kapitlet undersöker hur adoptioner påverkar flickors och familjemedlemmars liv utifrån L. M. Montgomerys klassiska flickbok om Anne, där adoption skildras i positiva termer och även kan kopplas till huvudpersonens självständighet och frigjordhet. Diskussionen av Anne på Grönkulla utgår från att ett critical literacy-perspektiv kan öppna en kanonisk text och göra den relevant för dagens klassrum. Frågor kring vems perspektiv som inte syns eller hörs i texten och vilka kulturella värden som texten förmedlar kan på ett produktivt sätt kopplas ihop med frågor om adoption för att analysera vilka implicita normer texten uttrycker kring exempelvis familjebildning och den samtida synen på flickor. Genom att sätta Montgomerys text i dialog med en nutida berättelse, Robin Benways Far from the Tree (2017), tydliggörs hur synen på dessa ämnen förändrats – eller inte – över tid.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Creelman, Alastair, 1958-, et al.
(författare)
-
Mainstreaming virtual mobility - helping teachers to get on board
- 2018
-
Ingår i: Telecollaboration and virtual exchange across disciplines : in service of social inclusion and global citizenship. - : UNIcollaboration. ; , s. 24-24
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Despite many innovative initiatives, virtual mobility is still a relatively unexploited aspect of internationalisation at European universities. An internal project at Linnaeus university, Global Classroom, has aimed to create a framework and organisation to establish international networking and online collaboration as key elements of all degree programmes. The project aimed to promote the concept of virtual mobility and inspire faculty to adopt it in their programmes. A self-evaluation tool was developed for use in workshops with degree programme coordinators. This tool helps them assess their programme’s present status of internationalisation and highlight potential development areas. Each programme team can then, in consultation with the project team, devise and implement an action plan in order to achieve these objectives. The project also developed a toolbox for digital collaboration and worked with other institutions to offer an online collaborative course for teachers in the art of online collaboration. Another important issue was to create incentives for teachers to work with virtual mobility, including the use of digital badges. This session aims to discuss how virtual mobility can be mainstreamed and what types of incentives are needed as a catalyst for development.
|
|
| 4. |
- Creelman, Alastair, 1958-, et al.
(författare)
-
Mainstreaming virtual mobility – helping teachers to get onboard
- 2019
-
Ingår i: Telecollaboration and virtual exchange across disciplines. - Voillans : Research-publishing.net. - 9782490057429 - 9782490057436 - 9782490057412 ; , s. 15-22
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Despite many innovative initiatives, virtual mobility is still a relatively unexploited aspect of internationalisation at European universities. An internal project at Linnaeus University, Global Classroom, aimed to create a framework and organisation to establish international networking and online collaboration as key elements of all degree programmes. The project aimed to promote the concept of virtual mobility and inspire faculty to adopt it in their degree programmes. A self-evaluation tool was developed for use in workshops, allowing faculty to highlight potential development areas. Each programme team could then implement an action plan in order to achieve these objectives, in consultation with the project team. The project also developed a toolbox for digital collaboration and worked with other institutions to offer an online collaborative course for teachers in the art of online collaboration. Another important issue was to create incentives for teachers to work with virtual mobility, including the use of digital badges. This paper describes these initiatives and discusses how virtual mobility can be mainstreamed, and what types of incentives are needed as a catalyst for development.
|
|
| 5. |
- Creelman, Alastair, 1958-, et al.
(författare)
-
Teaching Humanities Online : Practical Examples from Linnaeus University
- 2020
-
Ingår i: Doing Digital Humanities. - Växjö : Linnaeus University Press. - 9789189081666 - 9789189081659 ; , s. 65-80
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The focus in this chapter is on teaching humanities using different digital tools and platforms and how this can both challenge existing practices and develop new ways of teaching subjects like languages and comparative literature.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Ehriander, Helene, 1962-, et al.
(författare)
-
Flickböcker och flickboksläsning
- 2022
-
Ingår i: Flickboken och flickors läsning. Flickskapande nu och då. - Göteborg Stockholm : Makadam Förlag. - 9789170614255 ; , s. 7-17
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
-
Flickboken och flickors läsning. Flickskapande nu och då
- 2022
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Flicka och girl, flickskapande, girlhood och att ”flicka sig” — allt detta är komplexa begrepp som diskuteras och problematiseras på olika sätt inom forskningsfältet girlhood studies. Bidragen i denna antologi handlar om hur flickskap skrivs fram i både historiska och samtida texter och vad det innebär att vara flicka i dessa berättelser.Flickböcker är i en svensk, historisk kontext en speciell genre som känns igen på särskilda mönster, teman och motiv. Dessa böcker har förändrats i takt med tiden och idag är det vanligare att tala om flickors läsning och berättelser med starka flickkaraktärer. Utvecklingen av flicklitteratur och flickkaraktärernas relation till sin omgivning innebär att det är intressant att undersöka dessa berättelser på nya sätt.I antologins olika kapitel diskuteras bland annat den vetenskapande flickan, flickdetektiven, flickbokshjältinnor som lånats från Shakespeares verk, Pippi Långstrump analyserad som flicka, den älskade flickgestalten Kulla-Gulla och flera skrivande flickor.
|
|
| 10. |
|
|
