| 1. |
- Kifokeris, Dimosthenis, 1988, et al.
(författare)
-
Lost and found in translation: top-down decoupling and bottom-up recoupling of strategies and practices in construction production
- 2021
-
Ingår i: Proceedings of the 37th Annual ARCOM Conference, ARCOM 2021. ; , s. 532-541
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Researchers have noted an apparent decoupling between construction production strategies formulated at upper management, and their top-down translation into onsite practices. In this paper, we revisit the research question of how and why there is such a decoupling and use that to conceptualise a primarily bottom-up schema of production strategizing, drawing on site managers’ perspectives. As such, we conduct a Sweden-specific literature review focusing on (s) lean construction production practice variants, and (b) site managers’ dispositions towards production strategy improvements imposed by upper organisational levels - which may not align with hands-on best practices. The findings show that production-oriented lean construction variants aiming at strategy or on-site processes may lack an interface altogether; furthermore, there exists a decoupling between the standardisation logic of the strategic top-down view of production, and site managers’ tendency to act in free problem-solving roles. We then use the strategy as process and practice (SAPP) framework to integrate those findings and conceptualise a best practice-informed production strategising schema. This schema favours bottom-up production strategising, but also considers a loop-like collaboration approach - in an effort to integrate the benefits from a top-down production standardisation, with the flexible bottom-up buffer zones allowing for innovations and out-of-box solutions.
|
|
| 2. |
- Löwstedt, Martin, 1982, et al.
(författare)
-
"Being a construction worker": Identity effects as a self-reinforcing mechanism in construction
- 2012
-
Ingår i: CIB 2012 Conference Proceedings, Montréal.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The interplay between identity and behaviour has been well documented in the literature, but how identity and organizational life relate warrants future research. This paper draws on data from an ongoing longitudinal case study in a large construction company in order to examine how the “self” interacts with the organizational cultural capital. Our results indicate that there exists a strong collective identity that permeates the members of the organization regardless of role, position, and function. We claim that the effect of this strong collective identity is at the heart of an organizational self-reinforcing mechanism that can explain specific traits of organizational life in construction. We conclude by arguing that the identify effect could result in a problematic contradiction between operational “best practices” and strategic “best practices” in construction.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Löwstedt, Martin, 1982, et al.
(författare)
-
CEOs narrating leadership: Constant gardeners, team players, actionable pragmatists and business directors
- 2018
-
Ingår i: Proceeding of the 34th Annual ARCOM Conference, ARCOM 2018. ; , s. 697-706
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- There is an increasing stream of leadership-related rhetoric, organisational discourses and training interventions stemming from policy-makers, media and management consultants concerning the ‘right’ kind of leadership needed in order for industries to meet their current and future challenges. Yet seldom is the concept itself problematised or viewed from the perspective of leadership as it unfolds in situated practice. The purpose of this explorative pilot study is to examine CEOs discursive constructions of their leadership, their ambitions and concerns in their every-day practice. Using a narrative-survey approach, life-stories of 12 CEOs in private construction-related organisations in Sweden were collected and analysed against the backdrop of recent studies of managerial leadership of site managers in construction. Four main metaphorical themes emerged of CEOs leadership practices: constant gardeners, team players, actionable pragmatists and business directors. These mindsets showed quite different orientations to those advocated in much of the normative leadership literature. Rather the practices had interesting similarities with the leadership views of site managers. The paper contributes with a more nuanced, and maybe humbler, view of leadership at the top, which aligns well with leadership practices on site. We also introduce a novel qualitative research tool and briefly reflect over its viability.
|
|
| 5. |
- Löwstedt, Martin, 1982, et al.
(författare)
-
Digitaliseringsdrivna värden och affärsmodeller i samhällsbyggnadssektorns ekosystem: En detaljerad framtidsspaning
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna slutrapport avrapporteras det strategiska projektet Digitaliseringsdrivna värden och affärsmodeller i samhällsbyggnadssektorns ekosystem: En detaljerad framtidsspaning. Studiens utgångspunkt är att det saknats insikter kring hur digitala tekniker kan komma att förändra värdeskapande och affärslogiker i samhällsbyggnadssektorn. Syftet med studien är därmed att via ett ekosystemsperspektiv kartlägga hur värde kopplat till digitalisering skapas idag av aktörerna i samhällsbyggnadssektorns traditionella värdekedja och utifrån det identifiera, diskutera och katalysera framtida omställningar av digitaliseringsdrivna värden och affärsmodeller genom en detaljerad framtidsspaning. Totalt har 46 företag och organisationer bidragit till studien med sina perspektiv, antingen via intervjuer, referensgruppsmöte, och/eller deltagande i scenarioworkshop. Fokus i datainsamlingen är att ta fram detaljerade framtidsspaningar kring digital transformation i samhällsbyggnadssektorn. Olika digitala tekniker förväntas spela en mycket mer central roll och generera ett förändrat värdeskapande. Därmed förändras även ekosystemet i sin sammansättning och interaktionsmönster. Studien identifierar tre aktörskategorier med olika affärsmodellslogiker inom ramen för digital transformation. ’Samhällsbyggarnas’ affärsmodellslogiker bygger på att digitala verktyg främst används för att förbättra befintliga processer med tekniknyttan i fokus. ’Digitaliserarnas’ affärsmodellslogiker är grundade i digitalisering och erbjuder digitala lösningar för att effektivisera och förbättra ‘samhällsbyggarnas’ befintliga processer. Här är tekniknyttan därmed lika med affärsnytta, inte minst genom den handpåläggning och de tjänster som krävs för att anpassa de digitala verktygen efter specifika behov. ’Game Changers’ affärsmodellslogiker är också grundade i digitalisering, men här är det värdet av data som översätts till ny affärsnytta via data-drivna affärsmodeller. Datagenererande interface (framför allt kunddata men potentiellt vilken data som helst) är den största tillgången som i sin tur möjliggör nya kundinteraktioner och erbjudanden i kontaktytorna mellan delprocesserna design, produktion och användning. Studiens samlade resultat pekar på två övergripande (och överlappande) framtidsscenarion för digital transformation: ’IT-baserad processintegration’ och ’Data som affärsvärde’. Gemensamt för dessa scenarios är att en omsättning av samhällsbyggandets enorma mängder data skapar helt nya möjligheter: signifikant effektivare processer, ny integration av processer samt nya erbjudanden. Sammantaget skapas helt nya affärsvärden och intäktsströmmar. Det nya värdeskapandet genereras i de kontaktytor som finns mellan delprocesserna design, produktion och användning samt i nya leverantör- och kundinterfaces. Även fast det fysiska byggobjektet alltid kommer vara den grundläggande produkten för samhällsbyggnadssektorn, så pekar studiens resultat på att ekosystemets totala värde kommer omdistribueras från produktionen av det fysiska byggobjektet till nya typer av värdeströmmar kopplade till samhällsbyggandets data. Detta komma leda till att befintliga roller förändras och nya roller och positioner uppstår, vilket i sin tur skapar en mer omfattande transformation av samhällsbyggnadssektorns ekosystem. Studiens resultat kan sammanfattas i åtta slutsatser formulerade som framtidsspaningar kring digital transformation i samhällsbyggnadssektorns ekosystem: • I framtiden karaktäriseras nya framgångsrika affärsmodellslogiker av förmågan att samla och extrahera värde av data både för att effektivisera processer samt skapa nya erbjudanden och affärer. • I framtiden har digitala verktyg möjliggjort en helt ’sömlös’ processintegration mellan design, produktion och användning så att helt nya logiker för organisering av samhällsbyggandet uppstår. • I framtiden kommer en stor del av värdeskapandet genererat av fysiska produkter och byggnadsobjekt omdistribueras till värdet av data kopplat till dessa. • I framtiden kommer de mest radikala förändringarna uppstå i de dynamiska flödena där ’data’ förädlas till värde, snarare än de sekventiella flödena där ’brädor’ förädlas till byggobjekt. • I framtiden kommer en stor del av leverantör/utförarekundinteraktioner ske via data-drivna plattformar som skapar helt nya kopplingar, relationer och konstellationer, både inom samhällsbyggnadssektorns ekosystem och till andra ekosystem. • I framtiden kommer dagens generalistroller inom design, produktion och användning försvinna och ersättas av: i) vertikal integration med design, produktion och användande in-house samt ii) en extrem nischad specialisering för att kunna applicera specifika kunskaper och erfarenheter för att komplettera de digital verktygens förmågor. • I framtiden kommer ’Samhällsbyggarna’ möta hård konkurrens från aktörer som agerar enligt ’Game Changers’-logiken, som via en ny typ av ledarskap utmanar gamla sanningar om samhällsbyggnadssektorns strukturella och kulturella hinder för förändring generellt och digital transformation specifikt. • I framtiden kommer relationsbyggande att ha en avgörande betydelse om de befintliga ’Samhällsbyggarna’ ska kunna tillskansa sig de förmågor som krävs för att skapa konkurrenskraft med avseende på det enorma värdet som finns i data.
|
|
| 6. |
- Löwstedt, Martin, 1982, et al.
(författare)
-
Doing strategy in project-based organizations: Actors and patterns of action
- 2018
-
Ingår i: International Journal of Project Management. - : Elsevier BV. - 0263-7863. ; 36:6, s. 889-898
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In the project management literature, projects have often been conceptualized as mere implementation sites of organizational strategy. However, such rationalization seldom draws on empirical evidence of strategy as it unfolds at the micro-level and at the interfaces between projects and the organization. Drawing on rich case-study data, this article explores strategy as-it-is-practiced in a large project-based organization. Using a Strategy-as-Practice lens to identify key patterns of strategizing actions, we found that project mind-sets and skill-sets afforded project actors legitimacy to act as strategists on all organizational levels. Project actualities therefore broadly shape strategy in the organization, and play a much larger role in organizational strategizing than typically portrayed in the literature. The findings are used to suggest new perspectives regarding who are strategists and what strategy is in project-based organizations, and outline new directions for a revitalized research agenda on strategy in the project-management field.
|
|
| 7. |
- Löwstedt, Martin, 1982, et al.
(författare)
-
“Everyone has felt it’s their project”: Strategically enacting ‘equality’ in the tug-of-war of meta-organizing
- 2019
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Meta-organizations - organizations made up of organizations - are increasingly prevalent today, especially to tackle societal challenges. Meta-organizing is a strategizing activity characterized by particular types of inter-organizational relationships. We adopt the Strategy-as-Practice perspective to explore the strategizing practices of participants in a meta-organization with 15 member organizations. We find that participants engage in both strategizing for the home organization and for the meta-organization, attempting to influence meta-organizational strategies for the strategic benefit of member organizations, and attempting to influence organizational strategies for the benefit of the meta-organization. Such practices of strategizing involve the continuous restaging of ‘equality’ between member organizations. This staged equality masks the differences in time and resources that organizations contribute to meta-organizational activities.
|
|
| 8. |
- Löwstedt, Martin, 1982
(författare)
-
Exploring the concept of strategy using a practice lens: The case of a large construction company
- 2012
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ever since its origins back in the 1960´s, strategy researchers have been engaged in an ongoing discussion about what strategy actually means. Over the historical development of the strategic-management field strategy has gone from something that top managers formulated; it has gone from including a rather limited analytical process, to being a pattern in streams of actions and to encompass a myriad of strategic micro processes. The aim of this thesis has been to explore the strategy concept. To do this, a Strategy-as-Practice (SAP) lens was applied on empirical findings from a large construction company. SAP is a rather recent stream of research which portrays strategy as a socially constructed activity inherent to organizational life. Based on this perspective this thesis has considered strategy and organizational life as two closely related phenomena. Using a narrative and interpretative approach, practices were explored on the micro-level in order to identify the “blood vessels” of organizational life. The empirical data has been collected using an ethnographic longitudinal case study in a large Swedish construction company. The findings are presented in three appended papers and contribute by highlighting current micro-practices that may explain industry specific traits. A final in-depth discussion contributes to strategy research by highlighting what parts of the empirical findings could strengthen current theory and what parts indicate theoretical gaps.
|
|
| 9. |
- Löwstedt, Martin, 1982, et al.
(författare)
-
How does change happen in a large construction company: Comparing objectified and lived versions of change
- 2011
-
Ingår i: 27th Annual Conference of the Association of Researchers in Construction Management, ARCOM 2011. Bristol, 5 - 7 September 2011. - 9780955239052 ; 1, s. 85-94
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- That change is a part of organizational life has been well documented in the literature, but how change emerges over time and is interpreted warrants further research. Much of the existing literature portrays organizational change as detached episodes - based on a single perspective, accounting either for the content, the context, or the process. This paper traces the development in a large construction company from 1990 to the present and compares an objectified (documented) version with a lived version of change in order to elucidate the multifaceted nature of organizational change. The data is part of an ongoing longitudinal case study which to date comprises, 27 in-depth interviews with lower- to high-level actors, and documentation covering the period. The analysis is structured around the two versions of change and enhances their main differences. Change seems to be continuous and trend-related in the objectified version and discontinuous and reactive in the lived version. Conclusions from this study are: researchers need to apply an interpretative approach when studying organizational change; and, if the actors in a construction company interpret change to be reactive and discontinuous then those interpretations might reflect and enact a passive company culture.
|
|
| 10. |
- Löwstedt, Martin, 1982
(författare)
-
Hur sker förändring inom svensk byggbransch? En studie om initiativ, logiker, och roller
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det framförs ofta kritik mot att den svenska byggbranschen har en låg förändringsbenägenhet generellt. Denna kritik cirkulerar delvis som självkritik inom branschen, men kommer i större utsträckning från forskarhåll samt en rad statliga och branschspecifika undersökningar utförda under de senaste 20 åren. Denna bild delas dock inte av alla och det finns motstridiga ståndpunkter gällande en rad olika frågor som rör förändring inom svensk byggbransch, inte bara mellan olika intressegrupper utan även inom forskarsfären. Syftet med denna studie är att undersöka hur förändring sker inom svensk byggbransch med förhoppningen att ett fokus på förändringens natur snarare än dess grad ska kunna bringa nya nyanser in i debatten. Denna studie har valt att göra skillnad på hur förändring framställs och hur förändring upplevs. I enlighet med detta bygger studien på två olika dataset 1) analys av årsredovisningar för några av de största svenska entreprenörsföretagen (NCC, Skanska, Peab, Serneke), och 2), intervjuer med en rad olika personer inom dessa företag. I analysen av årsredovisningarna (35 stycken totalt) läggs fokus på hur tre vanligt förekommande förändringsinitiativ (Partnering, Grönt Byggande, Industriellt Byggande) har framställts över de senaste tio åren (år för år) med syftet att försöka uttyda vad som varit dessa förändringars drivkrafter och frön. Detta har sedan jämförts med resultaten från 33 intervjuer med medarbetare från dessa företag. Resultaten visar inte helt oväntat på tydliga skillnader mellan de två versionerna. Den version som framställs på de höga organisatoriska nivåerna skildrar en förändring vars logik präglas av en strävan mot att ständigt bli bättre, inom egentligen alla de områden där branschen ofta blivit kritiserad för att underprestera (t.ex. produktivitet, kvalitet, kostnadsutveckling, miljöpåverkan, innovation). Detta kan jämföras med den upplevda versionen som snarare vittnar om förändring vars logik är starkt präglad av en mer reaktiv typ av krishantering. Dessutom kopplas förändringarnas drivkrafter i stor grad även till enskilda individer som via stora organisatoriska frihetsgrader initierar och driver förändringar enligt en mer personbunden logik. Tillsammans pekar dessa två versioner på en motstridighet mellan en uttalad strävan emot att i högre grad effektivisera byggproduktionen och en yrkesrollsbaserad ovilja mot att ge upp det individuella manöverutrymmet till förmån för de mer standardiserade arbetssätten som kommer krävas för att uppnå denna typ av förändring. Utifrån detta resultat betonar studien behovet av ett ökat fokus riktat mot branschens traditionella yrkesroller (här lyfts platschefsrollen upp specifikt) och studera och diskutera på vilka sätt och hur dessa måste förändras för att verkligen kunna genomföra de förändringar som ofta nu är i ropet, både bland forskare och utövare.
|
|
