| 1. |
- Andersson, Mathias H., et al.
(författare)
-
Displacement effects of ship noise on fish population : FP7 - Collaborative Project n° 314227 WP 4: Sensitivity of marine life to shipping noise Task 4.2.1
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ship induced noise is one of the major contributors to the elevated noise levels in the world’s oceans today. However, the knowledge about the impact on marine organisms is still scarce. Especially the effects on fish behaviour needs to be studied as fish are a fundamental part of the oceans ecosystem. Direct measurement of fish behaviour in the open sea area is technically difficult but needs to be done in order to estimate reaction thresholds and scales of any reaction. This experiment studies the long term behavioural reaction by wild cod (Gadus morhua) to ship noise and describes the character and scale of the reaction. This study took place on the Swedish west coast with a small local cod population and the area is normally without any large vessel traffic. For the ship disturbance, the Swedish Coast Guard ship KBV 032 was hired and passed thru the area nine times during three days. During the three days of ship noise exposure, the noise levels increased well above the ambient noise. The ship signature was what could be expected in terms of spectral level with most radiated noise energy between 100 - 500 Hz. The ship had a higher source level than expected (232 dB re 1μPa at 1 m, 10 - 300 Hz) but this was deliberate as the crew was asked to use the propellers in a non-optimal way to generate as much noise as possible. The result was a lot of broadband cavitation pulses generated by the ship. Then a noise footprint model was created and used in the estimates of received levels (exposure level) by the individual fish in the area based on the most probable location. It was clear in the transmission loss varied between the two sites where at the shallow site, the noise was attenuated more compared to the deep site. This is probably caused by the quite complicated propagation pattern. Also, the acoustically different bottom properties will affect the transmission loss in the area. In total, 39 cod (Gadus morhua) were caught by hand jigging and were fitted with internal acoustical tags. Bottom mounted receivers were deployed covering the area where the cod were known to inhabit. This study was designed to capture more large scale movements of hundreds of meters and not startle responses to the ship noise. Out of the 39 tagged fish, 17 and 18 fish met the set quality criterion for the short time behaviour analysis and 23 fish for long time behaviour to be included in the analysis. Some fish met the quality criteria for both the short and long term analysis. The other fish were either eaten by seals, caught by fishermen, left the area or had a malfunctioning tag. In general, the noticed reaction in terms of horizontal swimming were much smaller than expected and what the study was designed for. This results was surprising as the sound pressure levels the fish were exposed to would, based on the literature, cause a strong behaviour response in the fish. The movement was not in any large scale that would affect their energy consumption and affect their long term survival. This study was able to track fish with an accuracy of less than 10 m and estimates an interval of received noise level. This is one of the first studies of its kind that is tracking free swimming fish over a long period of time during an acoustic disturbance.
|
|
| 2. |
- Andersson, Mathias H., et al.
(författare)
-
Do Ocean-Based Wind Farms Alter the Migration Pattern in the Endangered European Silver Eel (Anguilla anguilla) Due to Noise Disturbance?
- 2012
-
Ingår i: The Effects of Noise on Aquatic Life. - New York : Springer-Verlag New York. - 9781441973108 - 9781441973115 ; , s. 393-396
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Numerous offshore wind farms have been built and will increase in the near future in the coastal areas of northern Europe. These locations are often in the direct path of migrating Anguilla anguilla (European silver eel) on their 5,000- to 6,000-km journey from Europe to the Sargasso Sea. At a certain time in their life that occurs between the ages of 6 and 20, A. anguilla start their long spawning migration. When this occurs, an irreversible physiological transformation starts in which the eyes and pectoral fins are enlarged, the skin color changes, and the digestive organs are regressed. Additionally, they stop feeding during the migration phase, which gives A. anguilla a limited amount of stored energy. If the fish are disturbed or hindered, the energy reserves might not be enough for them to reach their destination or it could, at least, result in limited spawning success. This effect could be devastating to the already highly threatened A. anguilla population that is listed as “critically endangered” in the International Union for Conservation of Nature (IUCN) red list.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Bergström, Lena, et al.
(författare)
-
Fiskeriundersökning vid Lillgrund : Kontrollprogram för Lillgrunds vindkraftspark
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Regeringen gav 2001 tillstånd till uppförande av en vindkraftpark på Lillgrund i Öresund. Underökningarna i det uppföljningsprogram för eventuella effekter på fisk och fiske som tagits fram, omfattar både en period före anläggandet av vindkraftparken och tre år efter idrifttagandet. Programmets provfisken och datainsamling startade med en baslinjestudie under åren 2002 till 2005. Lillgrunds vindkraftpark, med 48 vindkraftverk, togs i full drift i början av år 2008. I föreliggande rapport presenteras de undersökningar som utförts under parkens första driftsår, samt hur dessa förhåller sig till undersökningsresultaten perioden före vindkraftparkens etablering. Utförandet är integrerat med forskningsprogrammet Vindval som finansieras via Naturvårdsverket. Både bentisk och pelagisk fisk ingår i undersökningarna liksom fiskvandring.
|
|
| 5. |
- Bergström, Lena, et al.
(författare)
-
Fiskeriundersökning vid Lillgrund: Kontrollprogram för Lillgrunds vindkraftspark 2009 : Fiskeriverkets årsrapport 2009
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Regeringen gav 2001 tillstånd till uppförande av en vindkraftpark på Lillgrund i Öresund. Underökningarna i det uppföljningsprogram för eventuella effekter på fisk och fiske som tagits fram, omfattar både en period före anläggandet av vindkraftparken och efter idrifttagandet. Programmet startade med en baslinjestudie under åren 2002 till 2005. Lillgrunds vindkraftpark, med 48 vindkraftverk, togs i full drift i början av år 2008. I föreliggande arbetsrapport presenteras de undersökningar som utförts under parkens andra driftår, samt hur dessa förhåller sig till tidigare undersökningsresultat (första driftåret och perioden före vindkraftparkens etablering). Utförandet av undersökningarna är integrerade med forskningsprogrammet Vindval som finansieras via Naturvårdsverket. Alla data och kommentarer är preliminära. Slutrapporten planeras var klar 31 december 2010 och samordnas med rapporterna för Vindval.
|
|
| 6. |
- Bergström, Lena, et al.
(författare)
-
Fiskundersökningar vid Lillgrund vindkraftpark : Slutredovisning av kontrollprogram för fisk och fiske 2002–2010
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Regeringen gav 2001 tillstånd till uppförande av en vindkraftpark på Lillgrund i Öresund. Slutliga villkor för verksamheten och omfattningen av uppföljningsprogrammet fastställdes av miljödomstolen 2002. Lillgrunds vindkraftpark togs i drift under år 2008, och är den idag största fullföljda satsningen på havsbaserad vindkraft i Sverige. Fiskeriverket har genomfört undersökningar i området under åren före (2002–2005) respektive efter (2008–2010) anläggandet av vindkraftparken (baslinjeperiod respektive driftperiod). Syftet har varit att undersöka vindkraftparkens inverkan under driftfasen på bentisk (bottennära) och pelagisk (i fria vattnet levande) fisk samt fiskvandring. Undersökningarna har delvis varit integrerade med undersökningar utförda inom forskningsprogrammet Vindval som finansieras av Energimyndigheten. Arbetet har skett under kontinuerlig kontakt mellan Fiskeriverket och Vattenfall, som äger och driver vindkraftparken, samt tillsynsmyndigheten (Länsstyrelsen i Skåne län).Akustik (ljud) • Den samlade ljudenergin från vindkraftparken under vattenytan genereras huvudsakligen genom vibrationer från växellådan.• En analys av den totala ljudnivån i området från Lillgrunds vindkraftpark visade ett samband mellan ljudnivån och antalet turbiner i vindkraft- parken (så kallad parkeffekt), där varje enskild turbin bidrar till att öka den totala ljudnivån i området.• Ljudmätningar vid Lillgrunds vindkraftpark visar att ljudnivåerna endast inom ca 100 meter från en turbin och vid höga vindstyrkor är tillräckligt höga för att medföra en risk att vissa arter av fisk påverkas negativt, i form av direkt flyktbeteende eller möjlig maskering av kommunikation.• Stressreaktioner kan förekomma även på längre avstånd än 100 meter från en turbin. Detta orsakas av att ljudet från turbinerna är kontinuerligt och högre än bakgrundsljudet inom vissa frekvenser. Mätningar av undervattensljud utfördes på olika avstånd till enskilda turbiner, liksom på längre avstånd från hela vindkraftparken och på ett kontrollområde (Sjollen) 10 km norr om vindkraftparken. Resultaten visar att vindkraftverken producerar ett bredfrekvent buller under 1 kHz samt ett par toner där 127 Hz tonen är den kraftigaste (vibrationer från ett steg i växellådan). Av den samlade ljudenergin under vattenytan från vindkraftparken ligger större delen runt tonen 127 Hz. De maximala beräknade ljudnivåerna, genererade av vindkraftverken vid full effekt (12 m/s), vid 1 m var 136 dB re 1µPa(RMS) för den av turbinerna dominanta 127 Hz (integrerad över 123–132 Hz) tonen och 138 dB re 1µPa(RMS) vid fullt spektrum (integrerad över 52–343 Hz). På ett avstånd av 100 m från en turbin gick nivåerna ner till 104–106 dB re 1µPa(RMS) för fullt 9 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2013:18 spektrum, vilket är nära det lokalt uppmätta bakgrundsljudet i Öresund, men ljudnivån låg fortfarande omkring 23 dB över bakgrunden för 127 Hz tonen.En analys av den totala ljudnivån i området från Lillgrunds vindkraftpark visade ett samband mellan ljudnivån och antalet turbiner i vindkraftparken (så kallad parkeffekt). På nära håll (<80 m) dominerade den enskilda turbinen ljudmiljön med en beräknad utbredningsförlust på 17·log (avståndet). På längre avstånd (80 m till 7000 m) var utbredningsförlusten mindre än 17•log (avståndet). Detta förklarades av att de andra turbinerna i vindkraftparken bidrog till den totala ljudnivån. På längre avstånd (>7 km) verkade hela vindkraftparken som en punktkälla och utbredningsförlusten var återigen 17•log (avståndet).Ljudnivåer motsvarande de uppmätta och beräknade ljudnivåerna vid Lillgrunds vindkraftspark har inte visats ge några fysiska skador på fisk enligt befintliga publicerade vetenskapliga studier. Endast inom ca 100 m från en turbin och vid höga vindstyrkor var nivåerna tillräckligt höga för att medföra en risk att vissa arter av fisk påverkas negativt i form av direkt flyktbeteende eller möjlig maskering av kommunikation. Responsen beror på den individuella artens känslighet för ljud. Fiskar har visats bli stressade av att befinna sig i en konstant bullrig ljudmiljö, vilket i sin tur kan resultera till exempel i lägre tillväxthastighet eller påverka fortplantningen. Stress i allmänhet kan även i kombination med andra negativa faktorer öppna upp för sjukdomar m.m. på grund av försämrat immunförsvar. Djur kan dock välja att stanna kvar i ett område trots störningar, om området är tillräckligt viktigt för dess överlevnad eller fortplantning.Baserat på den beräknade ljudutbredningen omkring vindkraftparken skulle lax och ål teoretiskt kunna upptäcka 127 Hz tonen på 250 m respektive 1 km avstånd vid en driftseffektivitet på 60 och 100 %, vilket motsvarar vindstyrkorna på ca 6 och 12 m/s. De beräknade avstånden skulle begränsas av de båda fiskarternas hörselförmåga och inte av bakgrundsljudet i Öresund. För sill och torsk beräknades ett teoretiskt detektionsavstånd på mellan 13 respektive 16 km för en driftseffektivitet på 60 och 100 %. Detta avstånd skulle ha varit längre men begränsades för dessa arter av bakgrundsbruset i området. Beräkningarna anger alltså att fisk potentiellt kan detektera ljud från vindkraftparken på relativt långa avstånd. Lokala variationer av bottendjup och fysiska hinder som halvöar, t.ex. Falsterbonäset, kan dock ha en stor inverkan på förutsättningarna för den faktiska ljudutbredningen. Bentisk (bottennära) fisk• Fisksamhällets utveckling på Lillgrund var likartat det i referensområdena under de studerade åren. För vindkraftparken som helhet noterades ingen effekt på fisksamhällets artrikedom, artsammansättning eller mängden fisk. • Flera arter av bottenlevande fisk visade en ökad förekomst i närområdena för de enskilda vindkraftverken jämfört med på längre avstånd, framför allt ål (gulål), torsk, stensnultra och rötsimpa. Resultaten återspeglar mer sannolikt en omfördelning av fisk inom vindkraftparken, än en förändrad produktivitet eller en inflyttning från omkringliggande områden. Ansamlingen beror sannolikt på att vindkraftverkens fundament erbjuder möjlighet till skydd och födosök.• Effektavståndet inom vilken en ansamling kunde noteras skattades, för de olika arterna, till mellan 50 och 160 m från ett vindkraftverk. Fiskens fördelning hade även ett visst samband med den lokala ljudmiljön, i form av en lägre grad av aggregation nära vindkraftverken vid högre ljudnivåer. Effekten var tydligast hos tånglake och ål (gulål). Omfattningen av effekten av ljud var dock lägre än aggregationseffekten till närområdet för tornen. Hos torsk sågs ingen respons i förhållande till ljudnivå. Förändringar i fisksamhällets sammansättning över tid undersöktes i jämförelse med två referensområden. Av dessa hade det norra referensområdet (Sjollen) starkare marina inslag än det södra referensområdet (Bredgrund). Artsammansättningen vid Lillgrund hade likheter med båda referensområdena. Resultaten av provfisken med ryssjor och nätlänkar indikerade att det inte skett någon kraftig förändring i artantal, artsammansättning eller mängd fisk efter det att anläggningen uppförts, sett till vindkraftparken som helhet. Hos enskilda arter noterades dock vissa förändringar. En ökad fångst av strandkrabba och ål (gulål) observerades under de två första åren av drift, men inte under det tredje året. Fångsten av tånglake ökade i alla områden under den studerade perioden, men i något mindre omfattning på Lillgrund än i referensområdena. För de övriga arterna skedde parallella förändringar på Lillgrund och på minst ett av referensområdena. Resultatet antyder att fisksamhället inom vindkraftparken i första hand påverkats av samma övergripande faktorer som fisksamhället i referensområdena, snarare än av skeenden inom vindkraftparken. Vid en analys av fördelningsmönster nära tornen noterades en ökad förekomst i närområdet för vindkraftverken hos fyra av åtta studerade fiskarter, nämligen rötsimpa, stensnultra, torsk och ål (gulål). Effekten syntes redan efter det första året av drift och var likartad under samtliga tre studerade år. Hos tånglake sågs en svag effekt, som var signifikant endast i det utökade dataunderlaget från 2010. Aggregationen var tydligast inom ett avstånd på upp till 50–160 meter från vindkraftverket, med avseende på de olika arterna. En jämförelse av olika påverkansfaktorer baserat på data från 2010 visade att det observerade fördelningsmönstret i högre grad kunde förklaras av vindkraftparkens närvaro än av områdets djupförhållanden. Analysen indikerade även ett samband mellan mängden fisk och den lokala ljudmiljön, med en minskad förekomst av fisk vid högre ljudnivåer. Den tydligaste responsen sågs hos tånglake och ål. Hos torsk sågs ingen respons i förhållande till ljudnivå, och hos rötsimpa och strandkrabba sågs en respons endast under hösten. Omfattningen av effekten av ljud var dock lägre än aggregationseffekten till närområdet för tornen. Resultaten tolkades som att fisken aggregerades till området nära vindkraftverken under samtliga förhållanden, men att effekten var relativt svagare under förhållanden med högre ljudnivåer. Det vore lämpligt att återbesöka vindkraftparken efter några år för att följa den långsiktiga utvecklingen av fisk, och se om den observerade ansamlingen av vissa fiskarter nära vindkraftverken fortsatt, och eventuellt tilltagit till att även omfatta kvantitativa effekter. En av förutsättningarna för en sådan utveckling är att uttaget av fisk, till exempel genom fiske eller predation från marina däggdjur och fiskätande fågel, inte ökar i området.Pela
|
|
| 7. |
- Bergström, Lena, et al.
(författare)
-
Study of the Fish Communities at Lillgrund Wind Farm : Final Report from the Monitoring Programme for Fish and Fisheries 2002–2010
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In 2001, the Swedish Government authorised the construction of an offshore wind farm at Lillgrund in the Öresund Strait between Denmark and Sweden. In 2002, the Environmental Court defined the final terms and conditions for the wind farm development and the extent of the monitoring programme required. Lillgrund wind farm came into full operation in 2008, and is currently the largest offshore wind farm in operation in Sweden. The Swedish National Board of Fisheries conducted a monitoring programme, in the area, in the years before (2002–2005) and after (2008– 2010) the construction of the wind farm; a base line study and a study when the wind farm was operational, respectively. No investigation was conducted during the construction phase. The aim was to investigate the impact of the wind farm during the operational phase on the benthic and pelagic fish as well as on fish migration. These studies have partly been integrated into work conducted as a part of the Vindval Research Programme, funded by the Swedish Energy Agency.Acoustics (sound) • The overall sound energy from the wind farm under water is mainly generated by vibration from the gearbox.• An analysis of the sound pressure level for the wind farm area, showed a correlation between noise level and the number of turbines in the wind farm (the so called park effect), where each individual turbine helps to increase the overall noise level in the area. • Sound measurements from Lillgrund wind farm showed that noise levels within a distance of 100 metres from a turbine at high wind speeds are high enough to be a risk for some species of fish to be negatively affected, e.g. in the form of direct escape behaviour, or masking of vocal communication between individuals. • Stress reactions can also occur at distances of more than 100 metres from a turbine. This is due to the fact that the noise from the turbines is continuous and louder than the ambient noise levels within some frequencies. Measurements of the underwater noise levels were carried out at varying distances from individual turbines, from longer distances away from the entire wind farm as well as within a reference site (Sjollen) 10 km north of the wind farm. The results show that the wind farm produces a broadband noise below 1 kHz as well as one or two tones where the 127 Hz tone is the most powerful (vibrations from the first stage in the gear box). The majority of the overall underwater sound energy from the wind farm lies around the tone of 127 Hz. The maximum noise levels, generated by the wind turbine, working at full production (12 m/s), at 1 m were 136 dB re 1µPa(RMS) for the dominant tone of the turbine which was 127 Hz (integrated across 123–132 Hz) and 138 dB re 1µPa(RMS) at the full spectrum (integrated across 52–343 Hz). At a distance of 100 m from the turbine, the noise levels are reduced to 104–106 dB re 1µPa(RMS) across the full spectrum, which is close to the locally measured ambient noise in the Öresund Strait, but the noise level was still around 23 dB above the background level for the 127 Hz tone.An analysis of the sound pressure level for the wind farm area showed a correlation between noise level and the number of turbines in the wind farm (called the park effect). Close to the wind farm (<80 m), the noise environment was dominated by the individual wind turbine with a calculated sound propagation loss of 17•log (distance). At greater distances (80 m to 7000 m) the sound propagation loss was non-linear and less than 17•log (distance). This is explained by the fact that the other turbines in the wind farm contributed to the total noise level. At even greater distances (>7 km) the entire wind farm functioned as a point source and the sound propagation loss was once again measured as 17•log (distance). The noise levels equivalent to those recorded and calculated from Lillgrund wind farm have not been shown to cause any physical injury to fish according to the current published scientific literature. It was only within some 100 metres from a turbine at high wind speeds that the noise levels were high enough to result in the risk of negative effects on some species of fish in the form of direct escape behaviour or possible masking of communication. The response depends upon the individual species’ sensitivity to sound. Fish have been shown to become stressed when they find themselves in a consistently noisy environment, which in turn can result in for example, lower growth rates or can have an impact on reproduction. Stress in general can also, in combination with other negative factors, make them more susceptible to disease etc., due to an impaired immune system. Animals can choose however, to remain in an area despite the disturbance, if the area is sufficiently important for their survival or reproduction. Based on the calculated sound propagation around the wind farm, salmon and eel could theoretically detect the 127 Hz tone at 250 m and 1 km distances respectively at a productivity rate of 60 and 100 %, which is equivalent to a wind speed of approximately 6 and 12 m/s. The calculated distances would be limited by the hearing ability of both fish species and not the background noise levels in the Öresund Strait. For herring and cod, the theoretical detection distance was calculated to be between 13 and 16 km respectively for a production rate of 60 and 100 %. This distance should have been greater, but is limited for these species due to the ambient noise levels in the area. These calculations indicate that fish can potentially detect sound from the wind farm at relatively long distances. Local variations with regard to depth and physical barriers such as peninsulas, e.g. Falsterbonäset in the southern end of the Öresund Strait, can however, have a large impact on the actual sound propagation. Benthic Fish• The temporal development of the fish community in Lillgrund was similar to that observed in the reference areas during the study period. For the wind farm as a whole, no effect was observed on species richness, species composition or on the abundance of fish. • Several species of fish however, showed an increase in abundance close to the wind turbines compared with further away, especially eel (yellow eel) (Anguilla anguilla), cod (Gadus morhua), goldsinny wrasse (Ctenolabrus rupestris) and shorthorn sculpin (Myoxocephalus scorpius). The results reflect a redistribution of fish within the wind farm, rather than a change in productivity or migration from surrounding areas. The increase in abundance is probably due to the wind turbine foundations providing an opportunity for protection and improved foraging. The distance within which an increased abundance could be observed was estimated, for different species, to be between 50– 160 metres from a wind turbine. • Fish distribution may to some extent have been influenced by the local acoustic environment, as a lower degree of aggregation close to the wind turbines at higher noise levels. The effect was most obvious for eelpout and eel (yellow eel). No response was seen for cod in relation to sound levels. Changes in the species composition of the fish communities over time were studied in comparison with two reference areas. Of these, the northerly reference area (Sjollen) had a larger marine component than the southern reference area (Bredgrund). The species composition at Lillgrund had similarities with both of the reference areas. The results from fish sampling with fyke nets and gill net series indicate that there have been no significant changes in the number of species, the species composition or the fish abundance after the wind farm was built, looking at the wind farm as a whole. Some changes have however been noted in relation to individual species. An increased catch of shore crab and eel (yellow eel) was observed during the first two years of production, but not in the third year. The catch of eelpout increased in all areas during the period studied, but to a slightly lesser extent at Lillgrund when compared to the reference areas. For the other species, the changes observed at Lillgrund were similar to at least one of the reference areas. These results suggest that the fish communities within the wind farm were primarily affected by the same general environmental conditions as the fish communities within the reference areas, rather than by the effects of the wind farm. An analysis of the distribution patterns of fish close to the turbines showed an increased abundance in the immediate vicinity of the wind turbines in four of the eight species of fish studied: specifically shorthorn sculpin, goldsinny wrasse, cod and eel (yellow eel). The effects were seen already after the first year and were similar over all three years studied. An effect was also identified for eelpout, but only in 2010. The aggregation effect was seen within a distance of 50–160 metres from the wind turbines, different for the different species. A comparison of the relative effect of different factors, based on the data from an extended survey in 2010, showed that the observed distribution pattern could be explained to a larger extent by the presence of the turbines rather than the underwater topography of the area. The analysis also indicated weak effects of the local acoustic environment on fish distribution patterns, with a reduced presence of fish at higher noise levels. The response was strongest for eelpout and eel. No response in relation to noise level was seen for cod. For shorthorn scuplin and common shore crab a response was seen only 11 Swedish Agency for Marine and Water Management Report 2013:19 during the autumn. The magnitude of the effect of noise was, however, lower than the aggregation effect. Hence, fish aggregated close to the wind turbines in all conditions, but the effect was weaker when the noise levels were higher. It is recommended that the t
|
|
| 8. |
- Lagenfelt, Ingvar, et al.
(författare)
-
Blankålsvandring, vindkraft och växelströmsfält, 2011
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Målet med detta projekt är att belysa om storskaliga vindkraftsparker och anslutande sjöförlagda kablar påverkar lekvandrande ål (blankål). Ingen av dessa anläggningar förväntas vara definitiva vandringshinder, utan möjlig påverkan skulle kunna vara en fördröjning hos en större eller mindre andel av den vandrande ålen. Varje fördröjning är av betydelse för blankålen som på en och samma energireserv ska vandra en sträcka på närmare 750 mil från Östersjön för att sedan leka i Sargassohavet. Under den långa resan äter ålen ingenting, utan får sin energi från de fettreserver den lagrat upp under ett långt liv som gulål.Rapporten är fördelad på två delprojekt som redovisas separat. Telemetri med individmärkta ålar har använts dels för att följa blankålars vandring och beteende vid Lillgrunds vindkraftpark i Öresund, dels vid en 130 kV växelströmskabel, mellan fastlandet och Öland. Ölandskabeln användes som modell för vindkraftparkers kabelsystem. Rapporten om delprojektet om Lillgrunds vindkraftpark är samordnad med slutrapport för kontrollprogram för fisk och fiske utförd på uppdrag av och finansierat av Vattenfall Vindkraft AB.Vindkraftparken på Lillgrund omfattar 48 stycken 2,3 MW generatorer, en transformatorstation, samt kablar mellan vindkraftverken och mellan transformatorn och land. Totalt ingick över 300 akustiskt individmärkta ålar i försöket och av dessa bidrog drygt en tredjedel med användbar information för analyserna. Försöken under baslinjestudien, undersökningarna före idrifttagandet (referensstudien), påbörjades i liten skala år 2001 och fortsatte till år 2005 (se Lagenfelt m fl 2006), men huvuddelen av ålarna märktes och följdes under driftfasen 2008–2010. De märkta ålarna sattes ut söder om Lillgrund och vindkraftparken. Därefter mättes tiden för ålarnas förflyttning till en östvästlig transekt med registrerande mottagare tvärs genom norra delen av vindkraftparken. Även den geografiska fördelningen registrerades, det vill säga var i transekten ålarna passerade. För att få en mer detaljerad bild av ålarnas vandringsbeteende användes fyra transekter år 2010, tre transekter söder om och en norr om vindkraftparken.En tredjedel av alla ålar passerade transekten både under baslinjestudierna 2001–2005 och vid studierna under driftfasen 2008–2009. Den största andelen ålar passerade i den djupare delen av transekten vid farleden Flintrännan, nära den danska gränsen vid Drogden, både under driftfas (31 %) och baslinje (43 %). En något större andel av ålarna registreras som passerande i transektens östligaste del nära Klagshamn under driftfasen (14 %), jämfört med baslinjeperioden (5 %). Ett avvikande beteende som förekom under driftfasen var att enstaka individer vandrade tillbaka till utsättningsområdet. Det vanligaste beteendet under försöken 2010 var att ålen registrerades i rörelse söder om vindkraftparken med mer eller mindre nordlig kurs utan att sedan registreras norr om densamma.Spridningen i tidsåtgång för ålarnas förflyttning från utsättningsområde till passage av transekten genom vindkraftparken var mycket stor (från 4 till över 1000 timmar). Ingen statistisk skillnad gick att säkerställa i förflyttningstid (mätt som medianvärde), mellan perioder med låg produktion i vindkraftparken (under 20 % av den maximala) och perioder med hög produktion (över 20 %) eller för individer som passerade genom eller utanför området för vindkraftparken.Även om ålarna inte uppvisade något gemensamt, statistiskt signifikant beteende, kan förändringar i vandringsmönster finnas hos enskilda individer. Tendensen till spridning mot längre förflyttningstider vid större produktion (> 20 %) skulle kunna tyda på att vissa ålar påverkas av vindkraftparken. Andelen ålar med en förflyttningstid över en vecka (168 timmar) var 48 % under perioder med högre produktion (över 20 %) jämfört med 28 % vid lägre produktion. Ingen skillnad i passagernas fördelning inom respektive utanför området för vindkraftparken går att visa. Ålarna visade dock en tendens till att registreras vid färre tillfällen än förväntat innanför vindkraftparken vid låg produktion (<20 %) och vid fler tillfällen än förväntat vid högre produktion (> 20 %). Ojämnheterna i fördelning, utifrån förväntat, skulle kunna tyda på att ålen har svårare att navigera förbi vindkraftparken vid högre produktion. Vandringshastigheten uppvisade inget linjärt samband med storleken på produktionen i vindkraftparken.I och med ett ökande antal växelströmskablar på havsbotten, genom bland annat havsbaserad vindkraft och kraftöverföringen till land från dessa, ökar risken för en påverkan på fiskarter som använder sig av det jordmagnetiska fältet för navigering eller som är känsliga för elektriska och magnetiska fält.Vid studien av växelströmsförbindelsen mellan fastlandet och Öland märktes totalt 60 blankålar, som släpptes norr om kabeln för att få vandra söderut genom Kalmarsund. Simhastigheten mättes mellan fyra transekter med cirka fyra kilometers mellanrum och med kabelsystemet i mitten av arrangemanget. Ålarnas observerade simhastighet korrigerades för den uppmätta strömmen i sundet. Ålarnas hastighet var signifikant lägre i delområdet med kabeln än i de båda andra områdena norr och söder om denna. Den genomsnittliga fördröjningen vid passage av kabeln var 40 minuter. Den observerade simhastigheten minskade vid ökande elektrisk ström i kabeln.
|
|
| 9. |
- Lagenfelt, Ingvar, et al.
(författare)
-
Fisk och fiske i Västerhavets och Öresunds kustområden
- 1999
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kustfiskeprojektet har som syfte att vidga vår kunskap om fisk och fiske längs Sveriges kuster. I denna del behandlas Öresund och Västerhavet. Data har hämtats från studier av enskilda arter, recipientprogram, yrkesfiskets loggböcker samt enkätundersökningar av yrkes- och fritidsfiske inom avgränsade kustavsnitt.Västkusten är den produktivaste och artrikaste delen av Sveriges kustområden. Gynnsamma närings-, salthalts- och strömförhållanden medför att kustzonen fungerar som barnkammare och uppväxtområde för fiskarter och skaldjur, av vilka många är av stort ekonomiskt intresse. Artantal och biomassa av både fisk och skaldjur ökar från Öresund i söder till Skagerrakkusten i norr som en effekt av stigande salthalt.Det strandnära fisksamhället domineras av skärsnultra, stensnultra, svartsmörbult, ål, tånglake, röt- och oxsimpa. Ung torsk och plattfisk förekommer också rikligt i provfiskefångsterna. Tätheten ung torsk, mätt i ryssjeprovfiske, återspeglade årsklassvariationerna i Västerhavet. Metodiken kan alltså användas för att indikera rekrytering.Trålprovfisket gav information om fisksamhället i kustzonens yttre del. Vitling var den vanligast förekommande arten. Sandskädda, rödspätta, lerskädda och torsk dominerade bland bottenbundna arter. Även i detta fiske var inslaget av ung torsk och plattfisk stort, medan fisk av kommersiell storlek förekom mycket sparsamt.Provfisken i Öresund, norra Halland och Bohuslän visar att bestånden av bottenlevande arter som ål, simpor och snultror, liksom ungfiskbestånden av torsk, rödspätta, tunga och skrubba, i stort sett varit oförändrade under de 10-20 år som dessa fisken har pågått. I norra Halland kan dock en ökning noteras i antalet fångade strandkrabbor. De vikande fångster av exempelvis vuxen torsk i kustzonen, som på senare tid påtalats, kan enligt dessa resultat inte förklaras av en försämrad rekrytering.Mängden ålyngel som driver in till Europas kuster har minskat sedan 1980-talets början. Detta har inte påverkat ålfisket vid västkusten enligt såväl provfiskeresultat som journalföringar av yrkesfisket. Förklaringen kan vara en täthetsberoende dödlighet under den första tillväxtfasen i kustvattnen som medför att variationerna i rekrytering suddas ut.Förkustfisket är de viktigaste arterna ål, sill och skarpsill samt olika skaldjur, medan torsk- och plattfiskar är av mindre betydelse för närvarande. Vissa arter som ål utnyttjas maximalt, medan en potential för ett utökat fiske finns exempelvis för krabbtaska och valthomssnäcka. Anmärkningsvärt är att yrkesfisket är starkt koncentrerat till endast två arter, ål och havskräfta.Antalet yrkesfiskare och fiskefartyg har minskat sedan 1970-talet. Under 1997 fanns 420 licensierade yrkesfiskare på västkusten och cirka 1000 fiskebåtar och fiskefartyg. Flest fiskare finns i norra Bohuslän, runt Göteborg samt i Varberg och Falkenberg. De flesta kustfiskarena är inriktade på fiske med ryssjor, tinor och burar, därnäst är bottentrålsfiske och garnfiske vanligast.Västkustens fiskresurser är också en stor tillgång för sport- och husbehovsfisket. Makrill, torsk, öring och hummer är fritidsfiskets viktigaste arter i de norra delarna av västkusten, medan torsk, sill och öring i stor utsträckning fiskas i de södra delarna. Fritidsfiskets sammanlagda fångster överstiger yrkesfiskets för laxfisk och vissa arter av plattfisk, åtminstone i kustnära områden.Skattningar av arealavkastningen inom olika kustavsnitt, visar på en årsmedelfångst på över 30 kg per hektar i Bohusläns kustområden, medan den endast uppgår till ca 15 kg i Öresund. Marknadsvärdet för det totala fiskets fångster enligt 1997 års prisnivå kan vid Fjällbacka i norra Bohuslän skattas till mellan 1000 och 1500 kr per hektar, medan det ekonomiska värdet är betydligt lägre i områden där fångsterna av skaldjur är låga eller tämligen låga som i Halland och Öresund.
|
|
| 10. |
|
|
