| 1. |
- Berglund, Emilia, et al.
(författare)
-
Det dubbla kompetenskravet : en studie av lärarstudenters utveckling av kompetenser inom en ny lärarutbildning
- 2019
-
Ingår i: Forskning i Pædagogers Profession og Uddannelse. - Danmark : The Royal Danish Library. - 2446-2810. ; 3:1, s. 87-101
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I föreliggande studie undersöks lärarstudenters utveckling av kompetenser inom lärarutbildningen. Studien har sin bakgrund inom de utbildningstrender som har som ambition att föra samman en socialpedagogisk omsorgstradition med en skolämnesinriktad utbildningstradition, där vi menar att lärarutbildningen för lärare i fritidshem utgör ett exempel. Fokusgruppintervjuer har använts för att intervjua 16 avgångsstudenter på lärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem på ett lärosäte i Sverige. Intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk analys och visar att utbildningen erbjuder skilda lärandemiljöer för utveckling av kompetenser som svarar mot ett dubbelt kompetenskrav: Återskapare, Medskapare och Nyskapare. Analysen tydliggör både skillnader och likheter mellan de tre kompetenserna men det är samtidigt viktigt att se dem som komplementära. Återskapare kännetecknas av en anpassad och reproducerad kompetensutveckling där studenterna aktivt väljer att bli antingen lärare inom fritidshemmet eller i sitt praktisk estetiska skolämne. Medskapare kännetecknas av att studenterna anpassar sig till utbildningens genomförande och producerar en parallell kompetens och blir lärare i fritidshemmet och sitt skolämne. Nyskapare har drag av en produktiv - kreativ kompetens där studenterna använder sina praktisk estetiska ämneskunskaper inom fritidshemmets verksamhet, och sin fritidspedagogiska kompetens i undervisningen av det praktisk estetiska ämnet. Resultatet diskuteras avslutningsvis i relation till utbildningens förmåga att erbjuda en kreativ kompetens.
|
|
| 2. |
- Borg, Anna-Lena, 1981, et al.
(författare)
-
“Sadly, we just let it go, it is so normalized”: Staff descriptions of violence among children within organized leisure
- 2023
-
Ingår i: Journal of Leisure Research. - 0022-2216.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this study was to investigate how staff describe violence among children within organized leisure in Sweden, named school-age EduCare. The study is based on ten semi-structured interviews with staff, and analyzed with theoretical concepts of Lefebvre’s space theory, and Galtung’s theory of violence. The results reveal three types of violence—quarrel for fun, violations, and physical violence—and three ways of reacting and managing it—stress and resignation, material adaption, and adaption through guarding. In conclusion, this study shows an everyday life filled with violent spaces, but limited resources for staff to cope with violence and create safe spaces for children and staff. The study pinpoints the complexity in everyday life where violence in different ways occurs between children, and staff are unable to manage this in an appropriate way. Instead, staff adjust to time and place, where spaces of violence between children are normalized.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
-
Fritidshemmets pedagogik i en ny tid
- 2024. - 2.
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Fritidshemmets traditionella pedagogik utmanas idag och alltmer av dess verksamhet riktas mot utbildning. Fritidshemmet ska både erbjuda elever en meningsfull fritid och undervisning kopplad till ett centralt innehåll. För att lyckas med detta dubbla läroplansuppdrag behöver fritidshemmet bland annat en pedagogik som, även framöver, bygger på elevers delaktighet, socialt och relationellt lärande. Fritidshemmet har en lång pedagogisk tradition som institution, och den här boken belyser hur uppdrag, mål, styrning och innehåll har förändrats över tid. Den första delen av Fritidshemmets pedagogik i en ny tid beskriver förändringar i fritidshemmets uppdrag, profession och den socialpedagogiska traditionen. Bokens andra del innehåller kapitel om likvärdighet, kvalitet och dagens utbildning till lärare i fritidshem. Den tredje delen handlar om fritidshemmets innehåll och tar sin utgångspunkt i didaktik och barns perspektiv. I bokens andra upplaga har samtliga kapitel uppdaterats och tre nya kapitel tillkommit. Dessa nya kapitel diskuterar estetisk verksamhet i fritidshemmet, arbetet med lärande för hållbar utveckling samt sociala relationer och delaktighet i relation till den digitala världen. Bokens redaktörer (Björn Haglund, Jan Gustafsson Nyckel och Karin Lager är forskare och lärarutbildare med inriktning mot fritidshemmets pedagogik. De har alla en bakgrund som fritidspedagoger och har genom mötet med lärarstudenter, fritidshemspersonal och forskning på olika sätt studerat fritidshemmet.
|
|
| 5. |
- Gustafsson,, Jan, et al.
(författare)
-
Fritidspedagog/lärare i fritidshem – en profession i ständig rörelse
- 2018
-
Ingår i: Forskning pågår, 31 oktober, 2018. Göteborgs Universitet.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lärare i fritidshem/fritids som profession har svårt att formulera sitt eget kunskapsfält vilket enligt professionsteorin krävs för att tydliggöra professionens egen logik (Brante, 2014). Syftet med föreliggande studie är att beskriva och undersöka lärare i fritidshem professionsutveckling och logik mellan 1880-talet och 2017. Metod Metoden är diskursanalys (Fairclough, 2013) av policydokument, historiska texter och tidigare forskning i syfte att identifiera och beskriva de diskurser som strukturerar professionens kunskapsfält och logik mellan 1880-talet och 2017. Teoretisk inramning Teoretiskt utgår studien från professionsteori (Brante, 2014) och en framträdande roll i vår analys har de analytiska begreppen ontologisk modell och professionslogik. Förväntade slutsatser En preliminär analys visar att professionen mellan 1880-talet och 2017 har varit i ständig rörelse och arbetet inom ramen för fem olika ontologiska modeller baserade på olika professionslogiker. De ontologiska modellerna är Arbetsstugan ca (1887–1940), Eftermiddagshemmet (1940–1960), det Fristående fritidshemmet (1960-1985), det Integrerade fritidshemmet (1985-2008) och det Didaktiska fritidshemmet (2008 - ). Dessa fem ontologiska modeller finns representerade i både lärarutbildning och fritidshemmets verksamhet vilket kan vara en förklaring till professionens svårighet att definiera ett tydligt kunskapsfält. Relevans för pedagogiskt arbete Studien och analysen har stor relevans för både lärarutbildning och pedagogiskt arbete i fritidshem. För verksamma lärare i fritidshem är det av stor vikt att vara medveten om att professionen i sin praktik använder sig av olika ontologiska modeller och logiker. Likaså bör detta bli ett innehåll i lärarutbildningen och kan ses som ett led i att stärka och tydliggöra professionens kunskapsfält.
|
|
| 6. |
- Gustafsson, Jan, 1960, et al.
(författare)
-
Lärare i Fritidshem - en profession i ständig rörelse
- 2017
-
Ingår i: Nationell konferens i Pedagogiskt arbete 14-15 augusti, Göteborg 2017.. - : Nationell konferens i Pedagogiskt arbete 14-15 augusti, Göteborg 2017..
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Gustafsson Nyckel, Jan, 1960-, et al.
(författare)
-
Travelling and Recontextualization of Discourses on Quality in Early Childhood Education and Care : A Meta-Ethnographic Investigation
- 2023
-
Ingår i: Oxford Ethnography and Education Conference 2023. ; , s. 1-1
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This article is a response to the need for comparative and critical studies of preschool as a local practice and examines the recontextualization of quality in Early childhood education and care. The aim of this meta-ethnographic study is to investigate how neoliberal policy discourses on quality are recontextualized and embedded in local early childhood and care institutional practices. A central concept in the analysis is recontextualization, and our pre-understanding of how neoliberal policy discourses are travelling and transformed from official to local policy that is embedded in the preschools’ work with quality as an institutional practice.The findings show how neoliberal policy discourses on quality is recontextualized, transformed and embedded in local institutional practices with different results and responses. The analysis uncovers three strategic, institutional responses as Enacting through acquiescence response, Defiance response as resistance and obfuscation of class, gender, and post-colonial perspective.
|
|
| 8. |
- Hammarsten, Maria, et al.
(författare)
-
Rum för meningsfull fritid?
- 2022
-
Ingår i: TTELA – före detta Trollhättans Tidning och Elfsborgs Läns Allehanda..
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Lager, Karin, 1974
(författare)
-
Att undervisa i fritidshem : omsorg, lärande och utveckling i en helhet
- 2018
-
Ingår i: Educare. - : Malmo University Library. - 1653-1868 .- 2004-5190. ; :2, s. 51-68
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this article is to explore teaching in a leisure-time centre based on teaching as an entity of care, learning and development. Reforms that characterized Swedish educational systems since the 1980s have in many ways changed the leisure-time centre; and, in The Education Act and the national curriculum, a shift from care to education can be noticed. A revised task for the leisure-time center lifts concepts such as teaching and achievement in line with the primary school's task. The article focuses on a policy process where a specific activity is planned, implemented, documented, evaluated and followed up by teachers in the leisure-time center. The enactment of teaching is analyzed through policy enactment theory, and data is generated by ethnographical method in a case study in a leisure-time centre. The result shows an entity of care, learning and development when teaching focuses on play and development of social and relational abilities, in line with the leisure-time center's task.
|
|
