| 1. |
- Andersén, Annelie, 1977-
(författare)
-
Ett särskilt perspektiv på högre studier? : Folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet
- 2011
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avhandlingen syftar till att undersöka folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet. Enligt teorin om sociala representationer är folkhögskoledeltagarnas sociala representationer om högskola och universitet något som skapas socialt och förändras beroende på deltagarnas erfarenheter av högskola och universitet. Avhandlingen syftar också till att undersöka dessa sociala representationers ursprung och framväxt, liksom om de har påverkats av andra sociala representationer exempelvis dem om folkhögskolans särart. För att identifiera folkhögskoledeltagarnas sociala identitet och sociala representationer har jag använt mig av empiriska data insamlat genom fria associationer och intervjuer med folkhögskoledeltagare och före detta folkhögskoledeltagare. För att undersöka representationernas ursprung har jag genomfört en dokumentstudie på folkhögskolelärarnas tidskrift. Resultaten visar att folkhögskolans företrädare genom hela folkhögskolans historia har förhållit sig till två huvudidéer, den om folkhögskolans särart och den om att folkhögskolan är en institution som anpassar sig efter det omkringliggande samhället och dess krav. Dessa båda idéer förklarar varför olika sociala identiteter och olika sociala representationer existerar bland folkhögskoledeltagarna. Grundidén att folkhögskolan har en särart leder till representationer om folkhögskolan som ett alternativ till annan utbildning och högskola och universitet som något som inte är likt folkhögskola. Den andra grundläggande idén om folkhögskolan som en institution som ständigt anpassar sig leder till representationer om folkhögskolan som en andra chans och högskolan som mål.
|
|
| 2. |
- Landström, Inger, 1954-
(författare)
-
Mellan samtid och tradition : folkhögskolans identitet i kursutbudets yrkesinriktning
- 2004
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this thesis the vocational orientation of the courses offered - as an expression of the folk high school's self-identity- is analysed. The point of departure was that what the folk high school do, is a way to show what it wants to be and, therefore, reflects what it is. Focus is on how the folk high school meets with contemporary tasks and demands in different areas of society. The research objects are, the folk high school as type of school (a total of 147 schools) and a sample of ten individual schools with different ownership. The study is about what the offered courses reveal about the folk high school's reflections and conclusions as regards its future activities in relation to its history and contemporary society.The theoretical framework of the thesis is built on the sociologist Anthony Giddens 'Theory of Structuration' and the concepts of structure and agency. Reflections about the surrounding world and the contributions the schools' want to make in society is assumed to result in a more or less conscious strategy for the future, the folk high school's course politics as it is expressed in action. The identity has been interpreted in vocational roles as they appear in course contents. The word 'vocation' is used in almost the same sense as Giddens defines 'work'.Self-identity was analysed from three different kinds of texts and with one question for each. In the first perspective focus is on official investigations and political decisions, in the period 1970-2000. What role in society is imposed upon the folk high school in contemporary educational policies? In the second perspective all courses offered at all folk high schools in 1972 and 2000 are studied, in order to present a picture of the overall pattern of vocational orientation. In the third perspective the course politics of the ten selected folk high schools are investigated, from the start of the respective schools, and in relation to what each school thinks it 'is'- with different owners and in its particular geographical situation.One overriding conclusion is that the characteristics that make the identity of the folk high school seem unclear and paradoxical are the very same that constitute the self-identity of the folk high school as being complex and multifaceted. The self-identity seems paradoxical when the vocational orientation presents itself as both preserving traditions and answering to today's needs. In other words, the school 'does what it has always done' (is conservative) and at the same time 'captures new needs and tasks' (is flexible).The folk high school's role and uniqueness in what they actually do can be understood as what I have called 'contemporaneous civic functionaries'. Their profiles emerge when flexibility is based on history. I want to designate 'existential rationality' to the motivating mechanism that seems to at the same time force changes and lean on own experiences. Expressing contemporary self-identity is grounded in the individual tradition as motivationbased values, cultural and geographic conditions.
|
|
| 3. |
- Österborg Wiklund, Sofia, 1985-
(författare)
-
Folkbildning i global (o)rättvisa : Makt och motstånd i folkhögskolans internationalisering och transnationella kurser
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här avhandlingen undersöks den svenska folkhögskolans engagemang i global (o)rättvisa, dess uppkomst och nutida verksamheter, med fokus på transnationella kurser i global utveckling. Studien behandlar sociala, politiska och historiska aspekter av engagemanget, med folkhögskolan som utbildningsinstitution i centrum. De teoretiska perspektiven är inspirerade av kritisk diskursanalys, postkolonial och feministisk teori samt kultursociologi. Resultaten visar hur utvecklingsfrågor sedan femtiotalet har vuxit fram som ett viktigt bildningsområde som införlivats i folkhögskolans institutionella identitet, samt hur detta bildningsområde har förhandlats och förändrats över tid. Genomgående präglas det transnationella engagemanget av en tilltagande reflexivitet kring att vara både inbegripen i, och aktivt emot, en orättvis världsordning, som i sin tur villkorar vad som blir (o)möjligt att göra i de folkbildande praktikerna. Avhandlingen gör gällande att det inte finns en berättelse om folkhögskolans engagemang för global rättvisa. Tvärtom är det flera berättelser, som uttrycks olika beroende på hur, när och var kampen för global rättvisa utförs. Att vara både ”i och emot”, innebär här både ett reproducerande av rådande maktförhållanden, men också omförhandlande, navigerande och avlärande av hegemonisk kunskap. I linje med detta förändras också folkhögskolan som institution, i takt med sin tid.
|
|
