| 1. |
- Lago, Lina, 1979-
(författare)
-
”Mellanklass kan man kalla det” : Om tid och meningsskapande vid övergången från förskoleklass till årskurs ett
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avhandlingens syfte är att undersöka övergången från förskoleklass till årskurs ett och hur barn lär känna och skapar mening om vad skola och förskoleklass är. Detta görs genom att studera hur övergången från förskoleklass till årskurs ett markeras genom olika aktiviteter och de processer i vilka barn tillsammans med andra barn, lärare och kontext skapar mening kring övergången. Det empiriska materialet består i huvudsak av deltagande observationer och fältanteckningar från fältarbete men också av intervjuer med barnen. Övergången analyseras med hjälp av teoretiska perspektiv på tid, passageriter och socialisation. Analysen visar att förskoleklass och årskurs ett genom att markeras som åtskilda också konstrueras som olika. Analysen visar också att tid och temporal orientering är viktigt för hur övergången från förskoleklass till årskurs ett förstås. Olika tidsaspekter (dåtid, nutid och framtid) används av barn och lärare för att ge mening till övergången. Den tidsaspekt som är mest framträdande är framtiden. Den används för att förstå övergången men övergången förstärker också fokus på framtiden. Övergången från förskoleklass till årskurs ett kan förstås utifrån ett övergångsschema med en separationsfas, en liminal fas och en fas av införlivande. Även förskoleklassen som sådan kan förstås som en liminal övergångsfas i övergången från förskola till skola. Övergången är en kollektiv process där barn tillsammans gör övergång. Samtidigt innehåller övergången individuella aspekter och avvikelser från vad som framstår som normalövergången. Sådana avvikande erfarenheter bidrar till hur den kollektiva övergången konstrueras. I dessa socialisationsprocesser konstrueras mening i samspel mellan barn, lärare och skola. Att barn orienterar sig mot skolans temporala ordning och deltar i socialiserande aktiviteter innebär att de på olika sätt konstrueras som elever men också att de konstruerar skola och övergången från förskoleklass till årskurs ett.
|
|
| 2. |
- Ackesjö, Helena, 1973-, et al.
(författare)
-
Rektorers och skolhuvudmäns meningsskapande om förskoleklassens position i utbildningslandskapet.
- 2022
-
Ingår i: Utbildning och Lärande / Education and Learning. - Falun : Högskolan Dalarna. - 2001-4554. ; 16:2, s. 7-26
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The preschool class has been subject to several policy reforms, which principals and local education authorities are responsible. for implementing and evaluating. The aim of this study is to contribute with knowledge about how principals and local education authorities make meaning of the position and organization of the preschool class in relation to these policy reforms and to the existing practices. The method used in the study is interviews with principals and local education authorities and shows how they reason about and relate to various regulatory, normative, and cultural-cognitive elements of governance. The analysis shows that the principals have arguments for three basic positions for the preschool class: a bridge between preschool and primary school, a knowledgeoriented position, and a socially oriented position. A key argument put forward by the principals is that the preschool class should be integrated into a continuous primary school organisation. The local education authorities, on their part, interpret the new policy as an ongoing qualification and homogenization process, which affects the preschool class’s position in the education system.
|
|
| 3. |
- Ackesjö, Helena, 1973-, et al.
(författare)
-
Utbildning för barn i skolstartsålder
- 2022. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det ligger något av ett magiskt skimmer över skolstarten. Många barn har längtat efter dagen då de får packa sin ryggsäck och träda in genom porten till det mytomspunna skolhuset där nya klasskamrater, lärare och utmaningar väntar.Denna bok handlar om hur utbildningen för barn i skolstartsåldern har förändrats under de senaste decennierna och hur man kan förstå mekanismerna bakom dessa förändringar. Idag råder ett starkt kunskaps- och lärandefokus, där huvudsyftet är att elever ska kvalificeras till nästa nivå i skolsystemet. Detta beskriver vi i boken som en skolarisering av utbildningen och dess konsekvenser berör alla aspekter av utbildning. Skolariseringen syns på policynivå. Den påverkar den pedagogiska praktiken och undervisningen; den förändrar synen på barnet och dess förmågor, och inte minst påverkar den vår syn på vad utbildning är till för. I denna bok används skolstarten och förskoleklassen som exempel, men analysen av skolariseringen är allmängiltig för utbildning och undervisning av barn i hela skolsystemet. Hur kan dessa förändringar beskrivas? Vad bidrar till skolariseringen? Vilken betydelse har denna utveckling? Detta är angelägna frågor för alla som är engagerade i utbildning. Därför är det viktigt att lärare och lärarstudenter får ett språk för att kritiskt kunna granska och diskutera vad skolariseringen innebär - både för dem själva och för deras profession.
|
|
| 4. |
-
Barn i fritidshem
- 2022. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Boken fokuserar på barnens perspektiv på olika aspekter av fritidshem och på hur lärare i fritidshem arbetar med dem som utgångspunkt.I bokens första del Barns perspektiv på fritidshem berörs fritidshemmets fysiska miljö, övergångar och sociala relationer. Vidare berörs olikheter i barns erfarenheter i relation till fritidshemmets och familjers skilda förutsättningar. Andra delen Fritidshemmets arbete med barns perspektiv berör områden som media och delaktighet samt fritidshemmets roll i förhållande till bildning och trygghet.Boken vidgar bilden av fritidshem med fokus på barns egna perspektiv vilket är starkt framskrivet i läroplanen genom att aktiviteter i fritidshem ska formas på ett sätt som både utgår från och utmanar barn med utgångspunkt i deras faktiska erfarenheter. Dessa perspektiv är även en viktig utgångspunkt i FN:s barnkonvention.Boken vänder sig till grundlärarstudenter inriktning fritidshem och redan yrkesverksam personal i fritidshem.
|
|
| 5. |
- Elvstrand, Helene, 1971-, et al.
(författare)
-
Tema - en väg för att skapa helhet och lugn i det fritidspedagogiska arbetet
- 2023
-
Ingår i: Venue. - 2001-788X .- 2001-788X.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Artikel belyser ett aktionsforskningsarbete i fritidshem inom ramen för ULF. Projektet syftar till att öka kvalitén i fritidshem och att personalen får verktyg att arbeta på ett systematiskt sätt med läroplanen med utgångspunkt i fritidspedagogik. I utvecklingarbetet, som beskrivs i artikeln, har arbetslaget prövat ett temainriktat arbetssätt där de fokuserat på det i läroplanen framskrivna centrala innehållet för fritidshemmet och relaterat det till sociala relationer, elevinflytande och utvecklande av kompetenser. I denna artikel presenteras ett ULF projekt där personal och forskare arbetat tillsammans för att utveckla fritidshemmets undervisningspraktik. Genom gemensamma reflektioner har undervisningen gått från ett fokus på aktiviteter till att i ökad utsträckning handla om ett helhetsperspektiv på undervisningens innehåll samt ta en tydlig utgångspunkt i sociala relationer och elevers delaktighet.
|
|
| 6. |
- Lago, Lina, Docent, 1979-, et al.
(författare)
-
Children’s participation and leisure possibilities on an institutionalized leisure arena : The Swedish School-Age Educare Centre as an example
- 2023
-
Ingår i: Childhoods & Leisure. - Cham : Palgrave Macmillan. - 9783031337888 - 9783031337918 - 9783031337895 ; , s. 163-184
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Children’s leisure is increasingly seen as recourse with the potential to address a range of issues. If children use their leisure in useful and productive ways, and if the leisure is organized in ways that provides security, stable frameworks, and meaningful content, it is considered to fulfil an important function both for children and society. In the Swedish context, out of school activities for younger school children (ages 6 to 12) is organized in School-age educare Centres (SAEC), a kind of activity that is organized within school but have the assignment to work with children’s leisure, social relations, education, and care. The SAEC can be described as an institutional leisure arena. In the chapter, such institutionalized leisure is problematized focusing on how children have influence over their activities in relation to the institutional setting. The results show that there is room for children’s influence and a broad understanding of what a meaningful leisure time is, which means that children are taking an active role in challenging, maintaining, and ‘doing’ the institution. At the same time, influence is challenged by SAECs’ conditions, for example an increased focus on learning, and there is a risk that children’s subjective experience of meaningfulness is lost
|
|
| 7. |
- Lago, Lina, Docent, 1979-
(författare)
-
Doing and resisting pupilness in Swedish school-age educare
- 2023
-
Ingår i: Confero. - 2001-4562. ; 9:2, s. 1-17
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This is a reflection on pupilness as a position/positioning/action within the Swedish school-age educare (SAEC) setting and the norms and values related to this. The aim is to explore what kind(s) of pupil that is constructed in SAEC and how children relate to and act in relation to the norms of the SAEC and thus perform pupilness in different ways. Lastly, the issue of language is considered – what it means to be verbally positioned as “pupil” and what this entails in practice and in research.
|
|
| 8. |
- Lago, Lina, Docent, 1979-, et al.
(författare)
-
Forskningsstudie om ensamhet och uteslutningar i fritidshem
- 2023
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- En sammanfattning av Lina Lagos och Helene Elvstrands studie ”Jag har oftast ingen att leka med”. De presenterar tre typer av social uteslutning och ger tips på hur vuxna kan arbeta för att motverka ensamhet.
|
|
| 9. |
- Lago, Lina, Docent, 1979-, et al.
(författare)
-
Frihet, frivillighet och styrning : Elevers friutrymme i fritidshem
- 2024
-
Ingår i: Fritidsdidaktiska dilemman. - Stockholm : Natur och kultur. - 9789127466135 ; , s. 39-61
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I skenet av de policyförändringar som skett det senaste decenniet kan det svenska fritidshemmet sägas befinna sig i en omorienteringsfas där frågor kan ställas kring hur morgondagens fritidshem ska gestaltas och där olika värden kan komma i konflikt med varandra (Elvstrand & Lago, 2020). En central spänning handlar om i vilken utsträckning fritidshemmet ska vara en utbildningsinstitution som präglas av valfrihet, friutrymme och lärare som följer och stödjer snarare än leder elever eller en verksamhet som präglas av lärarledd undervisning och en starkt inramad och styrd fritidshemstid för elever. På detta sätt diskuteras ibland fritidshemmets undervisning där två motpoler målas upp som de vägar som fritidshemmets personal har att välja på. I framställningen kopplas det förra ofta samman med en fritidspedagogisk tradition och det senare med senaste årens – eller årtiondenas – styrning av fritidshemmet (Elvstrand & Lago, 2020). Frågan knyter också an till fritidshemmets uppdrag. Det finns en komplexitet i att fritidshemmet ska [LSL1] erbjuda möjligheter till en meningsfull fritid, vilket kan förstås som en subjektiv upplevelse, samtidigt som fritidshemmet är en målstyrd utbildningsverksamhet där elevers lärande står i fokus.I detta kapitel tar vi avstamp i denna spänning genom att utgå från ett aktörsperspektiv, främst barns – eller elevers – perspektiv. I de berättelser vi har tagit del av när vi i olika studier lyssnat på hur elever uppfattar fritidshemmet kan vi se att det finns två viktiga aspekter som lyfts fram. Den första handlar om att ett centralt värde i fritidshemmet är den sociala gemenskapen. Det vill säga att elever beskriver fritidshemmet i termer av en plats där det ska finnas utrymme för lek och för att få vara med kompisar. Den andra aspekten handlar om vikten av att som elev ha möjlighet att få vara delaktig i att förfoga över sin eftermiddag i fritidshemmet. Båda dessa aspekter i fritidshemmet, sociala relationer och elevers delaktighet går att relatera till fritidshemmets pedagogiska tradition, som har varit starkt influerad av socialpedagogik, där en betoning ligger på gruppen, sociala relationer och att elever ska ha möjlighet att påverka fritidshemmets verksamhet (Dahl, 2014; Gustafsson Nyckel, 2020).
|
|
| 10. |
|
|
