| 1. |
- Adill, Anders, et al.
(författare)
-
Biologisk recipientkontroll vid Forsmarks kärnkraftverk : årsrapport för 2011
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten beskrivs resultaten av undersökningarna inom baskontroll- och effekthöjningsprogrammet under 2011 mot bakgrund av tidigare års resultat. Förlusterna i Forsmarks silstationer dominerades likt tidigare år av storspigg, störst förekomster var under hösten och bestod till stor del av årsyngel. Förlusterna av strömming i silstationerna visade på höga nivåer under hösten och den låga medelvikten kan tyda på stor rekryteringsframgång för arten i Forsmarksområdet. Resultaten från nätprovfiskena i Biotestsjön visade på höga tätheter både under våren och hösten av främst abborre och mört. Fångsterna av gädda var mycket låga och arten saknades nästan helt i provtagningarna. Resultaten visar på en tydlig anlockning av lekande abborre och mört till Biotestsjön under våren. Trots den stora lekbiomassan i Biotestsjön under våren var fångsterna av årsyngel av abborre dock låga, däremot var förekomsten av mörtyngel högre än på många år. Utvecklingen i ryssjeprovfiskena visade att mängden ål i Biotestsjön har minskat sedan gallren avlägsnades 2004. Storleken på ålarna i fångsterna har förändrats sedan 1990-talet och har blivit större. I silstationerna var förlusterna av ål mer omfattande än tidigare år och medelvikten tyder på att majoriteten av ålarna i proverna var så kallade blankålar. Resultaten tyder på att de 500 000 glasålarna som sattes ut 1989 fortfarande förekommer inom kontrollprogrammets provtagningar och fastnar i silstationerna som vuxna individer. Under ryssje- och nätfisket på våren fångades nors i Biotestsjön för första gången sedan öppnandet av gallren. Detta tyder på att arten lockas in till anläggningens uppvärmda vatten och kan vara ett tecken på lekaktivitet. Risken är dock stor att den slutliga reproduktionsframgången för nors i Biotestsjön skulle vara svag, eftersom de nykläckta larverna kommer sköljas ut ur anläggningen och utsättas för en dödlig temperatursänkning. Det är möjligt att även strömming, som har liknande lekmönster som nors, kan anlockas till Biotestsjön under vårarna. Vid yngelundersökningarna i Forsmarks innerskärgård fångades stora mängder årsyngel av abborre, speciellt i jämförelse med de mycket svaga förekomsterna av abborre som noterats i provtagningarna under tidigare år. Abborrynglen var dock ovanligt stora och det är möjligt att majoriteten av individerna härstammar från Biotestsjön. Fångsterna i nätprovfiskena i Biotestsjön under hösten var de högsta som noterats sedan 1990 och trenden visar tydligt att tätheterna av fisk har ökat i området sedan borttagandet av gallren 2004. Resultaten från individundersökningarna visade att mörtarna i Biotestsjön hade sämre kondition (angivet som Fultons index) än individer från referensområdet, vilket kan vara ett tecken på födobrist för mörten inne i anläggningen. Vid den station som tidvis berörs av kylvattenplymen (Länsman) har tätheter och biomassor av bottenlevande djur inte varit så låga som vid provtagningen 2011 sedan i början av 1980-talet, när provtagningarna inleddes, medan artantalen inte skilde sig från de senaste årens. I referensområdet har biomassorna på stationer inom motsvarande djupintervall och likartad sedimentstruktur minskat under de senaste sju åren. Den djupare stationen i Forsmark, som inte berörs av kylvattenplymen, och motsvarande i referensområdet uppvisade likartade utvecklingar av bottenlevande djur. Fågelundersökningarna visade att Biotestsjön och närliggande områden är viktiga rast- och övervintringsområden för sjöfågel. Flest observationer av de prioriterade arterna inom kontrollprogrammet återfanns i Biotestsjön samt i utsläpps- och intagsområdet till kraftverket.
|
|
| 2. |
- Duberg, Jon, et al.
(författare)
-
Faktablad - Resultat från övervakningen av kustfisk 2017:2. Vaxholm (Egentliga Östersjön) 2016
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Vaxholm uppmättes något högre medeltemperatur samt lägre siktdjup och salthalt jämfört med närliggande provfiskestationerna i Lagnö. Det lägre siktdjupet indikerar att Vaxholm kan vara mer påverkat av övergödning än Lagnö.Sammanlagt fångades 13 arter under provfisket 2016. Mört är den vanligaste arten i fångsten (43 procent), följt av abborre, strömming, gers och braxen.Fångsten av stora individer (> 30 cm) domineras av braxen och abborre men även gös och sik förekommer i fångsten. Under provfisket 2016 fångades mer än tre gånger så många stora abborrar (25 cm och över) mot vad som fångades i det närliggande provfiskeområdet Lagnö under 2016. Även fångsterna av gös över 30 respektive 40 cm var högre än i Lagnö.Den totala fångsten av karpfisk i Vaxholm var 28,9 individer per ansträngning vilket är högt jämfört med det närliggande provfiskeområdet i Lagnö.2016 är första året som provfiske utförs i Vaxholm och med anledning av detta är det svårt att dra några slutsatser om fisksamhällets struktur och funktion. Överlag är det dock inga stora avvikelser jämfört med närliggande områden frånsett den höga andelen mört, vilket kan bero på att området runt Vaxholm är näringsrikt. Intressant är även att det fångades förhållandevis mycket stor abborre, detta trots att området är mycket populärt för fritidsfiske.
|
|
| 3. |
- Duberg, Jon, et al.
(författare)
-
Vaxholm (Egentliga Östersjön) 2016
- 2017
-
Ingår i: Faktablad: resultat från övervakningen av kustfisk.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 4. |
- Flink, Henrik, et al.
(författare)
-
Faktablad - Resultat från övervakningen av kustfisk 2018:5 : Vaxholm (Egentliga Östersjön) 2016-2017
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2017 fångades 59 fiskar per ansträngning (antal individer per nät och natt) fördelat på 13 arter. Mört var den vanligaste arten i fångsten (46%), följt av abborre, strömming, braxen och gärs. En jämförelse med de närliggande provfiskeområdena Lagnö och Asköfjärden visar att fisksamhället i Vaxholm 2016-2017 hade en likartad totalfångst, artsammansättning,n diversitet och trofisk medelnivå (fördelning av fisk med olika typer av födoval)Fångsten av stora individer (> 30 centimeter) dominerades av braxen och abborre, men även individer av gös, sik, mört och gädda över 30 centimeter fångades. Under 2016 och 2017 fångades det betydligt fler stora individer i Vaxholm jämfört med motsvarande provfisken i Lagnö och Asköfjärden. Detta gäller även fångsterna av stor abborre (> 25 centimeter)Den totala fångsten av karpfisk i Vaxholm 2017 var 27 individer per ansträngning vilket är högt jämfört med fångsten i Lagnö och Asköfjärden. Liknande förhållanden var tydligt även under provfisket 2016. De arter av karpfisk som fångats i Vaxholm är mört, braxen, löja, björkna och id.I provfiskefångsten utgjorde abborre 98 procent av all rovfik. Förutom abborre förekom även rovfiskarna gös och gädda i fångsten.Diversitetsindex och den trofiska medelnivån var låg men inom det förväntade spannet baserat på liknande provfisken längs svenska östkusten (Lagnö och Asköfjärden)Åldersanalys från 2016 visar att abborrens tillväxt var lägre i Vaxholm jämfört med Lagnö och Asköfjärden.Ett lågt siktdjup i kombination med stor fångst av mört antyder att Vaxholm är påverkat av hög näringsbelastning.
|
|
| 5. |
- Flink, Henrik, et al.
(författare)
-
Faktablad- Resultat från övervakningen av kustfisk 2019:2 : Vaxholm (Egentliga Östersjön) 2016-2018
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under de tre år som provfisket i Vaxholm har pågått har fångstsammansättningen varit relativt konstant. Under 2018 fångades 75 fiskar per ansträngning (antal individer per nät och natt) fördelat på 12 arter. Totalfångsten var större än 2016 och 2017. Mört var den vanligaste arten i fångsten (50 procent), följt av abborre, strömming, braxen och gärs. Den totala fångsten av karpfisk i Vaxholm var stor, under 2018 fångades 44 individer per ansträngning vilket var högre än tidigare år. De arter av karpfisk som fångats i Vaxholm är mört, braxen, löja, björkna, id och sutare. Det fångades relativt många stora individer (> 30 centimeter) i Vaxholm och fångsten var något större 2018 än under de två tidigare åren. Av stora fiskar dominerar braxen och abborre, men även individer av gös, sik, mört och sutare över 30 centimeter fångades. I provfiskefångsten utgjorde abborre 98 procent av all rovfisk. Förutom abborre förekom även rovfisken gös i fångsten. Antalet abborrar såväl som antalet rovfiskar var fler under 2018 än tidigare år. Diversitetsindexet och den trofiska medelnivån har varit likartad under de tre år provfisket pågått, och är i nivå med närliggande provfiskeområden. Ett- till fyra-åriga abborrar var efter den varma sommaren 2018 större vid given ålder jämfört med tidigare år. Ett lågt siktdjup i kombination med den stora fångsten av karpfisk antyder att Vaxholm är påverkat av hög näringsbelastning.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Flink, Henrik, et al.
(författare)
-
Vaxholm (Egentliga Östersjön) 2016–2018
- 2019
-
Ingår i: Faktablad: resultat från övervakningen av kustfisk.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under de tre år som provfisket i Vaxholm har pågått har fångstsammansättningen varit relativt konstant. Under 2018 fångades 75 fiskar per ansträngning (antal individer per nät och natt) fördelat på 12 arter. Totalfångsten var större än 2016 och 2017. Mört var den vanligaste arten i fångsten (50 procent), följt av abborre, strömming, braxen och gärs. Den totala fångsten av karpfisk i Vaxholm var stor, under 2018 fångades 44 individer per ansträngning vilket var högre än tidigare år. De arter av karpfisk som fångats i Vaxholm är mört, braxen, löja, björkna, id och sutare. Det fångades relativt många stora individer (> 30 centimeter) i Vaxholm och fångsten var något större 2018 än under de två tidigare åren. Av stora fiskar dominerar braxen och abborre, men även individer av gös, sik, mört och sutare över 30 centimeter fångades. I provfiskefångsten utgjorde abborre 98 procent av all rovfisk. Förutom abborre förekom även rovfisken gös i fångsten. Antalet abborrar såväl som antalet rovfiskar var fler under 2018 än tidigare år. Diversitetsindexet och den trofiska medelnivån har varit likartad under de tre år provfisket pågått, och är i nivå med närliggande provfiskeområden. Ett- till fyra-åriga abborrar var efter den varma sommaren 2018 större vid given ålder jämfört med tidigare år. Ett lågt siktdjup i kombination med den stora fångsten av karpfisk antyder att Vaxholm är påverkat av hög näringsbelastning.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Kovrov, Oleg, et al.
(författare)
-
Lipoprotein size is a main determinant for the rate of hydrolysis by exogenous LPL in human plasma
- 2022
-
Ingår i: Journal of Lipid Research. - : American Society for Biochemistry and Molecular Biology. - 0022-2275 .- 1539-7262. ; 63:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- LPL is a key player in plasma triglyceride metabolism. Consequently, LPL is regulated by several proteins during synthesis, folding, secretion, and transport to its site of action at the luminal side of capillaries, as well as during the catalytic reaction. Some proteins are well known, whereas others have been identified but are still not fully understood. We set out to study the effects of the natural variations in the plasma levels of all known LPL regulators on the activity of purified LPL added to samples of fasted plasma taken from 117 individuals. The enzymatic activity was measured at 25°C using isothermal titration calorimetry. This method allows quantification of the ability of an added fixed amount of exogenous LPL to hydrolyze triglyceride-rich lipoproteins in plasma samples by measuring the heat produced. Our results indicate that, under the conditions used, the normal variation in the endogenous levels of apolipoprotein C1, C2, and C3 or the levels of angiopoietinlike proteins 3, 4, and 8 in the fasted plasma samples had no significant effect on the recorded activity of the added LPL. Instead, the key determinant for the LPL activity was a lipid signature strongly correlated to the average size of the VLDL particles. The signature involved not only several lipoprotein and plasma lipid parameters but also apolipoprotein A5 levels. While the measurements cannot fully represent the action of LPL when attached to the capillary wall, our study provides knowledge on the interindividual variation of LPL lipolysis rates in human plasma.
|
|
