| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Cederberg, Christel, 1959, et al.
(författare)
-
Jordbrukets ekosystemtjänster. Från koncept till gårdsbaserade indikatorer
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ekosystemtjänster kan definieras som de nyttigheter, i vid bemärkelse, som naturensekosystem ger oss människor. Det stora forskningsprojektet Millennium EcosystemAssessment som initierades av FN är en milstolpe som satte begreppet ekosystemtjänsterpå den politiska agendan på tidigt 2000-tal. Det markerar också startpunkten för en snabbtexpanderande vetenskaplig verksamhet inom området. Syftet med föreliggande rapport äratt beskriva jordbrukets ekosystemtjänster och undersöka vilka existerande förslag påindikatorer för ekosystemtjänster som finns i den vetenskapliga litteraturen och som kanvara användbara på gårdsnivå där besluten om produktion och markanvändning tas.Denna rapport, som baseras på en litteraturgenomgång genomförd i början av 2015, geren kort introduktion till begreppet ekosystemtjänster med utgångspunkt från definitioner ilitteraturen och utvecklingen inom området. Den skiftande terminologin inom området tasupp liksom olika begrepp och steg som är nödvändiga vid en kvantifiering och värderingav ekosystemtjänster. Förståelse om dessa begrepp är viktig vid tolkning av befintligaindikatorer såväl som vid utveckling av nya. Rapporten ger exempel från litteraturenpå indikatorer för ekosystemtjänster och konstaterar att dessa företrädesvis är utveckladeför större skalor som t ex landskap, region eller kontinent. Indikatorer som är framtagnaför ekosystemtjänster på gårdsnivå förekommer mindre ofta i litteraturen.Rapporten diskuterar möjligheter och svårigheter kopplade till att utveckla och användaindikatorer för ekosystemtjänster på gårdsnivå och konstaterar att tillgången på data är enutmaning men att det finns goda möjligheter att ytterligare utveckla indikatorer som kanvara meningsfulla på gården. Vissa ekosystemtjänster har dock större relevans förlandskapsnivån än för gårdsnivån och en utveckling av indikatorer för dessa ekosystemtjänsterutgör en särskild utmaning eftersom systemgränserna är svårdefinierade.Indikatorer för ekosystemtjänster kan dels användas inom gården som underlag för attfölja upp olika åtgärder, dels för att kommunicera kring gårdens produktion av olikaekosystemtjänster till aktörer i produktkedjan eller gentemot myndigheter ochbeslutsfattare. Vid utveckling av indikatorer för ekosystemtjänster i jordbruket behöverindikatorernas syfte, användningsområden och intressenternas behov klargöras ochbeaktas. När ekosystemtjänster bedöms är det viktigt att involvera olika intressenter, inteminst när man behöver bedöma avvägningar mellan olika typer av ekosystemtjänstervilket kan kräva engagemang och beslut på flera olika samhällsnivåer
|
|
| 5. |
- Edman, Frida, et al.
(författare)
-
Kött- och slaktutbyte – data och metoder vid beräkningar av miljöpåverkan
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Köttets miljöpåverkan är välstuderad och det finns många publicerade studier baserade på livscykelanalyser (LCA) för olika köttslag. Resultat från LCA-studier uttrycks som miljöpåverkan per kg kött, oftast per kg benfritt kött. En viktig faktor som påverkar det slutliga resultatet vid beräkning av miljöpåverkan från kött är utbytet vid slakteriet, dvs. hur mycket av djuret som blir till produkter till vilka miljöpåverkan ska fördelas. Ett lågt utbyte leder till en högre miljöpåverkan per kg slutlig produkt. Vad och hur mycket som används från djuret påverkas av många olika faktorer, bland annat av efterfrågan på ätbara biprodukter till livsmedel. Små ändringar i utbyte kan få stor påverkan på de olika produkternas miljöpåverkan eftersom all miljöpåverkan från djurets uppfödning fördelas med avseende på slakt-/köttutbytet. I LCA:er som kvantifierar miljöpåverkan av kött är det därför viktigt att förstå hur resultatet påverkas av vilken allokeringsmetod som använts i analysen. Syftet med denna studie är att • sammanställa tillgängliga data för slakt-/köttutbyte för gris och får/lamm, • sammanställa hur miljöpåverkan från djurets uppfödning och slakt bör allokeras enligt olika LCA standarder, • ge övergripande rekommendationer för hur miljöpåverkan från djurets uppfödning och slakt bör allokeras i LCA-studier, samt • identifiera de områden där det saknas koncensus gällande metodik eller där det behövs mer forskning. Resultatet av denna studie visar att val av omvandlingsfaktorer, allokeringsmetod och allokeringsfaktorer påverkar resultatet vid beräkningar av produkternas miljöpåverkan. Med omvandlingsfaktor avses den faktor som möjliggör omräkning mellan levande vikt, slaktkroppsvikt och benfritt kött. Allokeringsmetod anger på vilket sätt fördelning av miljöpåverkan ska ske till olika produkter. Till exempel kan klimatavtrycket för ett kg benfritt griskött variera mellan 3,3 och 4,4 kg koldioxidekvivalenter (CO2-ekv.) beroende på de omvandlingsfaktorer som använts i sammanställd litteratur. På motsvarande sätt varierar klimatavtrycket mellan 1,9 och 3,7 kg CO2-ekv./kg produkt beroende på val av allokeringsmetod. Klimatavtrycket av ett kg benfritt får-/lammkött visade en variation mellan 21 och 34 kg CO2-ekv. per kg produkt beroende på val av allokeringsmetod. Konsumenter visar ett ökat intresse för att göra medvetna och hållbara matval där miljöpåverkan är en viktig faktor. Information om miljöpåverkan från en livsmedelsprodukt kan påverka konsumentens val av mat och därmed påverka framtida efterfrågan av vissa livsmedel, vilket i sin tur även påverkar livsmedelsproduktionen. Då allt eller så mycket som möjligt tas till vara av djuret blir miljöpåverkan per kg produkt från djurkroppen lägre. Val av allokeringsmetod kan därför indirekt ha en inverkan på både livsmedelskonsumtionen och -produktionen. Det är därför viktigt med konsensus inom branschen med avseende på metodval och transparens i miljöpåverkansberäkningar av produkter från djur. Det dataunderlag som finns tillgängligt från svenska slakterier gällande kött- och slaktutbyte från gris har använts för att dra slutsatser gällande fysisk allokering (massallokering) i denna studie. Informationen kommer framför allt från Jordbruksverkets rapporter om förluster i livsmedelskedjan. Motsvarande information gällande slakt av svenska får och lamm är däremot begränsad. Detta innebär att det saknas ett tillräckligt omfattande underlag för att ge rekommendationer för fysisk allokering i form av massallokering för får och lamm. Enligt gängse metodik allokeras vanligtvis miljöpåverkan från djuret till det som anses vara en resurs eller produkt, både för gris och får/lamm. I ett par studier av grisproduktion allokeras hela miljöpåverkan till grisköttet, medan ekonomisk allokering mellan till exempel kött och hudar/skinn används i större utsträckning i får-/lammproduktion. Slaktavfall och gödsel från produktionen ses som avfall, vilket i metodiken idag varken belastar eller krediterar köttsystemet. Det finns potential att nyttja fraktionerna, och i vissa fall nyttjas de redan, till energiproduktion eller gödselmedel. På sikt, när det cirkulära i produktionssystemen blir allt viktigare, kan det därför vara intressant att undersöka hur allokering av miljöpåverkan till samtliga produkter från djuret påverkar köttets miljöpåverkan.
|
|
| 6. |
- Landquist, Birgit
(författare)
-
Liten behovsanalys foderdatabas samt dokumentation från dialog mellan aktörer
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fodrets andel av klimatavtrycket för animalieprodukter (kött, mjölk, ägg och odlad fisk) är betydande, mellan 20 till nästan 100 procent beroende på produkt. De diskussioner och möten som genomförts under året har visat att det finns en efterfrågan på uppdaterade klimatavtryck för foderråvaror och foderblandningar.Foderföretagen har behov av klimatdata på foderråvaror för att ha möjlighet att kommunicera klimatavtryck till senare delen av kedjan och även för att optimera foder-recepten ur klimatsynpunkt. Företag i animaliebranschen (kött, mjölk, ägg och odlad fisk) har behov av klimatavtryck då de önskar beräkna och förbättra klimatavtrycket för sina produkter. Rådgivningen som riktas till djurproducenter har behov av klimatavtryck för både foderråvaror och foderblandningar.Det finns tillgång till klimatavtryck och även andra miljöavtryck för en del svenska och importerade foderråvaror dels på en webbsida som heter www.lcadatafoder.se och dels i en rapport publicerad av SIK (nuvarande RISE) 2008. Webbplatsen ägs och förvaltas av RISE och är i behov av uppdatering och komplettering, dock saknas finansiering för detta arbete. Ska uppdatering och utveckling av sidan ske, måste det till projektfinansiering för RISE. Det finns även möjlighet att hämta klimatavtryck via olika internationella databaser och websidor.Det finns inget självklart sätt att finansiera ett arbete med en uppdaterad och utvecklad svensk foderdatabas med miljöavtryck. Det krävs en bred finansiering från hela livs-medelskedjan, men både foderbranschen och livsmedelsindustrin uppger att de har så låga marginaler att det inte finns några marginaler att ta av. Man ser det istället som en fråga av samhällsintresse och att största delen borde finansieras med offentliga medel.Frågor som har diskuterats och som behöver utredas ytterligare är bland annat följande:• Definition av vad databasen skall innehålla avseende omfång, innehåll, använd-ning, metoder, tillgänglighet (öppen eller sluten databas), uppdatering och koppling till internationella initiativ.• Lämplig teknisk miljö där databasen ska befinna sig inklusive drift.• Lämplig huvudman för databasen. Foderföretagen anser att huvudmannen ska vara neutral och inte representera en part i kedjan. Detsamma gäller den organi-sation som ska ta fram data.• För närvarande är det primärt klimatavtrycket som efterfrågas, men andra miljöaspekter som toxicitet och biologisk mångfald är av stort intresse.• Samarbetsformer för att driva denna process vidare.Om samarbete kring en miljödatabas för foderprodukter och uppdaterade klimatavtryck för råvaror kommer igång ökar sannolikheten att fler foderföretag börjar räkna på klimatavtryck för sina produkter.
|
|
| 7. |
- Landquist, Birgit, et al.
(författare)
-
Litteraturstudie av miljöpåverkan från konventionellt och ekologiskt producerade livsmedel : Fokus på studier utförda med livscykelanalysmetodik
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De nya kostråd som Livsmedelsverket publicerade i april 2015 tog även hänsyn till miljöaspekter, förutom närings- och hälsoaspekter. Den här rapporten sammanställer skillnaderna i miljöpåverkan mellan ekologiskt och konventionellt producerade livsmedel och är ett kunskapsunderlag som Livsmedelsverket kan använda för att belysa frågan om det finns några livsmedelsgrupper där ekologiskt alternativt konventionellt bör lyftas fram. Arbetet har fokuserat på ett antal större livsmedelsgrupper och prioriterat studier som har använt livscykelanalys, LCA. Den senare är en miljösystemanalysmetod som kartlägger den potentiella miljöpåverkan en produkt ger upphov till under sin livscykel, från ”vaggan till graven” (eller en väl avgränsad del av livscykeln, till exempel primärproduktionen).
|
|
| 8. |
- Landquist, Birgit, et al.
(författare)
-
Litteraturstudie av miljöpåverkan från konventionellt och ekologiskt producerade livsmedel - Fokus på studier utförda med livscykelanalysmetodik
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De nya kostråd som Livsmedelsverket publicerade i april 2015 tog även hänsyn till miljöaspekter, förutom närings- och hälsoaspekter. Den här rapporten sammanställer skillnaderna i miljöpåverkan mellan ekologiskt och konventionellt producerade livsmedel och är ett kunskapsunderlag som Livsmedelsverket kan använda för att belysa frågan om det finns några livsmedelsgrupper där ekologiskt alternativt konventionellt bör lyftas fram. Projektet har genomförts i två delar. Del 1 består av en sammanställning av svenska rapporter från bland andra SIK och SLU, där skillnader i miljöpåverkan mellan ekologiskt och konventionellt producerade livsmedel har studerats. Del 2 består av en sammanställning av skillnader i miljöpåverkan (klimatpåverkan, övergödning, försurning, ekotoxicitet, energianvändning och markanvändning) mellan ekologiskt och konventionellt producerade livsmedel och baseras på kvantitativa data från 57 vetenskapligt publicerade studier. Samtliga resultat uttrycks i relation till kilo produkt. Resultatet från del 1 visar att det är svårt att göra rättvisa jämförelser på produktnivå mellan ekologisk och konventionell produktion eftersom växtföljder och produktionssystem oftast är olika och de båda systemen ofta inte producerar samma livsmedelsprodukter. Variationen mellan gårdar inom respektive system är ofta mycket stor och ibland större än mellan produktionssystemen. Resultaten beror också på om jämförelsen görs per hektar eller per kilo produkt. Om skörden är lägre kan en lägre miljöpåverkan per hektar innebära en högre påverkan per kilo produkt. Rapporterna som har studerats i del 1 har delats upp i två kategorier. Resultaten från del 2 visar att med avseende på klimatpåverkan och energianvändning per kilo produkt är resultatet i huvudsak otydligt. I sex av nio livsmedelsgrupper går det inte att urskilja vilket produktionssystem som presterar bäst. Med avseende på övergödningspotential i relation till kilo produkt är resultatet blandat. Med avseende på försurningspotential i relation till kilo produkt har konventionellt producerade livsmedel generellt sett en lägre påverkan. I relation till brukad areal har däremot ekologiska produkter i huvudsak både lägre övergödnings- och försurningspotential. Dessa resultat ska tolkas med stor försiktighet och inte generaliseras på grund av att: 1) olika studier har använt olika analysmetoder med avseende på exempelvis systemgränser och allokering, 2) antalet studier är för få för att det ska gå att dra några säkra slutsatser, 3) orsakerna till de observerade skillnaderna är inte kända och 4) endast ett begränsat antal miljöaspekter har studerats.Sammanställningen i del 2 visar även att ekologiskt producerade livsmedel generellt sett ger upphov till en lägre ekotoxisk miljöpåverkan, men i regel kräver mer mark än konventionellt producerade livsmedel. Dessa resultat betraktas däremot som tämligen säkra eftersom de stämmer överens med resultat från andra publicerade kunskapssammanställningar. Enligt de senare har ekologisk livsmedelsproduktion i genomsnitt cirka 20–25 procent lägre skördar än konventionell livsmedelsproduktion, främjar i de flesta fall den biologiska mångfalden mer, eller har en mindre skadlig effekt på den biologiska mångfalden än konventionellt jordbruk.Baserat på sammanställningarna i del 1 och del 2 går det sammanfattningsvis inte att säga att det ena produktionssystemet är överlägset det andra från miljösynpunkt för någon livsmedelsgrupp, då miljöpåverkan jämförs i relation till kilo produkt. Det beror på att resultaten från olika studier pekar åt olika håll för enskilda miljöaspekter, eller att resultatet för olika miljöaspekter pekar åt olika håll för samma livsmedelsgrupp. Det kan också bero på att de båda systemen presterar likvärdigt. I relation till brukad areal är resultatet däremot i huvudsak till det ekologiska jordbrukets fördel. Ekologiskt jordbruk presterar generellt sett bättre än konventionellt jordbruk från ett lokalt och regionalt miljöperspektiv, men det har inte nödvändigtvis en lägre miljöpåverkan per producerad enhet. Båda perspektiven är relevanta och ger kompletterande information. Vilket perspektiv som är mest relevant i en given situation beror på vilken eller vilka miljöaspekter som prioriteras, samt på de lokala och regionala förhållanden där livsmedelsproduktionen sker, exempelvis tillgången på mark och den bakomliggande miljöbelastningen. För att kunna ta ställning till om en ekologisk produkt är fördelaktig från miljösynpunkt måste målbilden vara bestämd samt vilka miljömål som ska prioriteras. Till detta kommer alla övriga aspekter som kan ha betydelse, som till exempel djurvälfärd, sociala aspekter, arbetstillfällen, risker vid hantering av växtskyddsmedel och risken för resthalter av dessa i livsmedel.
|
|
| 9. |
- Landquist, Birgit, et al.
(författare)
-
Produktion och konsumtion av livsmedel i Västra Götaland 2003 och 2016 - Detaljerad resultat- och metodikrapport
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- RISE (före detta SIK) har i tidigare samarbeten med Västra Götalandsregionen (VGR) producerat SIK-rapport nr 733; "Kartläggning av produktion och konsumtion av livs-medel i Västra Götaland" (Florén m.fl., 2005) samt SIK-rapport nr 880 (2014), "Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en inter-nationell utblick" (Landquist och Cederberg, 2014). I det här projektet har VGR:s region-utvecklingsnämnd gett RISE i uppdrag att uppdatera dessa tidigare rapporter i syfte att få aktuell kunskap om produktionen och konsumtionen av livsmedel i länet.Det genomförda projektet sammanfattas i två rapporter. RISE rapport 2019:05 är en kortare sammanfattning av metodik och resultat medan denna rapport, RISE rapport 2019:06, innehåller detaljerad metodik och genomgång av resultat. Visst material kan förekomma i båda rapporterna.
|
|
| 10. |
- Landquist, Birgit, et al.
(författare)
-
Produktion och konsumtion av livsmedel i Västra Götaland 2003 och 2016 : Resultatrapport
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie inleddes i maj 2018 och har pågått under sommaren och hösten 2018. Uppdraget kom från Västra Götalandsregionens regionutvecklingsnämnd och finansie-rades genom regeringsmedel för livsmedelsstrategins genomförande på regional nivå. Studien syftade till att uppdatera en tidigare rapport från 2005 där produktion och kon-sumtion av livsmedel i Västra Götaland 2003 kvantifierades och beskrevs. Dessutom beräknades den teoretiska självförsörjningsgraden, det vill säga den andel av olika livs-medel som konsumeras i Västra Götaland somskulle kunna vara producerade inom länets gränser om inga livsmedel exporterades till andra delar av Sverige eller utlandet. I den uppdaterade rapporten har data för 2016 använts.Arbetet med rapporten har gjorts under 2018, ett år då stora delar av Sverige samtidigt upplevt den varmaste och torraste sommaren i mannaminne med brist på bete och grovfoder till nötkreatur och mycket låga skördar av de flesta grödor. Hade denna undersökning gjorts med 2018 som bas hade resultatet blivit ett helt annat för många livsmedel, inte minst för den teoretiska självförsörjningsgraden. År 2016 var i stort sett ett normalår eller något bättre vad gäller skördenivå i Västra Götaland.
|
|
