| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
-
Fint språk = Good Language : festskrift till Lars-Gunnar Andersson
- 2014. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Festskrift till Lars-Gunnar Andersson med anledning av hans 65-årsdag. Boken innehåller 20 artiklar om språk av följande författare: Karin Aijmer, Sture Allén, Gunnar Bergh & Sölve Ohlander, Elisabet Engdahl, Catharina Grünbaum, Olle Josephson, Fred Karlsson, Lars Lindvall & Mårten Ramnäs, Per Linell & Kerstin Norén, Magnus Ljung, Sven-Göran Malmgren, Bengt Nordberg, Christer Platzack, Bo Ralph, Lena Rogström, Eva Sundgren, Ulf Teleman, Mats Thelander & Björn Melander, Peter Trudgill samt Jan-Ola Östman.
|
|
| 5. |
- Heittola, Sanna, et al.
(författare)
-
TNC och Finland. Korrespondens inom terminologiområdet 1940–1999
- 2022
-
Ingår i: Svenskan i Finland 19. Föredrag vid den nittonde sammankomsten för beskrivningen av svenskan i Finland, Vasa 6–7 maj 2021. Red. Siv Björklund, Bodil Haagensen, Marianne Nordman och Anders Westerlund. - Vasa : Åbo Akademi/Svensk-Österbottniska Samfundet. - 2489-4338 .- 2489-4346. - 9789526965048
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 6. |
- Helgesson, Karin, 1967, et al.
(författare)
-
Avslutning
- 2017
-
Ingår i: Text och kontext. Perspektiv på textanalys. Karin Helgesson, Hans Landqvist, Anna Lyngfelt, Andreas Nord, Åsa Wengelin (red.). - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789140693648 ; , s. 229-231
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Helgesson, Karin, 1967, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2017
-
Ingår i: Text och kontext. Perspektiv på textanalys. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789140693648 ; , s. 11-14
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Johansson, Peter, 1967, et al.
(författare)
-
Didaktiska fördjupningskurser för universitetslärare inom och utom lärarutbildningen.
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 2010 föreslog Lärarutbildningsnämnden (LUN) ett projekt kallat Didaktiska fördjupningskurser för universitetslärare inom och utom lärarutbildningen, vilket skulle utföras inom ramen för PIL:s högskolepedagogiska utvecklingsverksamhet. Bakgrunden till projektet ligger i Göteborgs universitets vision om kompletta akademiska miljöer. Lärarutbildningen, som är en mycket decentraliserad utbildning, har dock mycket begränsade möjligheter att skapa en sådan miljö. Den fakultetsgemensamma forskarskolan Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning (CUL) är en del av en långsiktig strategi för att skapa en komplett miljö. Vidare har LUN konstaterat att didaktiska fördjupningskurser för lärarutbildare kan vara ett annat sätt att hantera ovanstående problematik genom att skapa en gemensam högskoledidaktisk grund för lärarutbildarna på GU. Projektförslaget hade som inriktning att utveckla två högskoledidaktiska fördjupningskurser om 7,5 högskolepoäng (hp) vardera. Den första kursen skulle vara av mer allmän högskoledidaktisk karaktär och den andra kursen skulle vara riktad mot de av GU:s lärare som medverkar inom lärarprogrammen. En arbetsgrupp tillsattes för att genomföra projektet under hösten 2011. Resultatet av detta arbete är förslag till tre kursplaner (se bilaga 1, 2 och 3) om 5 hp vardera inom fältet högskolepedagogik. Dessa kurser syftar till att bygga på, fördjupa och utveckla de kunskaper och färdigheter som lärare vid GU tillägnat sig inom ramen för befintliga kurser i grundläggande högskolepedagogik som ges av PIL (HPE100-serien). Den första kursen – Allmän högskoledidaktik, 5 hp – fokuserar på grundläggande didaktiska frågor med fokus på begreppet användbarhet. Den andra kursen – Ämnesdidaktik för lärarutbildare, 5 hp – fokuserar på de interna och externa aspekter av samverkan som karaktäriserar lärarutbildningen. Den tredje kursen - Fördjupningsarbete i högskoledidaktik, 5 hp – syftar till att kursdeltagaren inom ramen för ett självständigt arbete ska utforska lärarutbildningens dubbla konstnärliga/vetenskapliga grund i relation till det egna ämnes-/kunskapsfältet. Kursernas övergripande mål är att stärka en formell och reell didaktisk kompetensutveckling av GU:s lärarkår och förväntas därigenom bidra till en ökad utbildningskvalitet inom Göteborgs universitet i allmänhet och för lärarprogrammen i synnerhet.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Landqvist, Hans, 1958
(författare)
-
Aktörer, ansvar och rättigheter i en kursplan för blivande svensklärare. Styrdokument inom högskolan ur ett textforskningsperspektiv med språkvetenskaplig grund : Persons involved, responsibilities, and rights in a university-level syllabus for future teachers of Swedish. A linguistically based textual analysis of steering documents in higher education
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det primära syftet för denna fallstudie är att identifiera, beskriva och försöka förklara några av de utmärkande egenskaperna hos (sub)genren ’kursplan inom högskolan’, vilken ingår i den övergripande genren ’styrdokument’. Därför genomförs,redovisas och diskuteras en analys av en kursplan, vilken avser den första terminens studier för blivande lärare i svenska för de senare åren i grundskolan och i gymnasieskolan. Centralt för studien är vilket ansvar och vilka rättigheter som olika aktörer i texten har samt vem eller vilka som kan sägas ha makt över den och vem eller vilka som får makt genom texten. Studiens sekundära syfte är att ge blivande svensklärare tillgång till en språkvetenskapligt grundad exempelanalys av en viktig typ av texter för alla kategorier av studenter. För lärarstudenter är den övergripande genren ’styrdokument’ dessutom en central genre under hela deras kommande yrkesliv; de skall läsa och tillämpa centrala och lokala styrdokument samt producera lokala styrdokument. Studien är textvetenskaplig med en språkvetenskaplig utgångspunkt men den har dessutom en samhällsvetenskaplig anknytning. Materialet för studien utgörs av kursplanen LSV110, Svenska för blivande lärare, Grundkurs, 30 högskolepoäng. Den teoretisk-metodiska utgångspunkten för studien är den analysmodell som presenteras i Lennart Hellspongs och Per Ledins Vägar genom texten. Handbok i brukstextanalys (1997) med sin förankring i Hallidays sociosemiotiska modell. I studien redovisas och diskuteras resultaten av olika delundersökningar utifrån textens kontext (situationell kontext, intertextuell kontext och kulturkontext), textens struktur (textuell, ideationell och interpersonell struktur) samt textens stil (textuella, ideationella, interpersonella och kontextuella stildrag). Bilden av kursplanen är relativt entydig i fråga om de studerade textuella, interpersonella och kontextuella stildragen. Den är mer nominal än verbal med en förhållandevis tung stil, men dess stil är både koncentrerad och yvig. Kursplanen är monologisk, relativt formell, objektiv och opersonlig samt relativt distanserad. Den är en klart skriftspråklig text, och den är både allmänspråklig och fackspråklig. Influenser från fackområdena pedagogik, didaktik, kulturvetenskap, litteraturvetenskap och språkvetenskap visar sig genom den ideationella strukturen. Därtill framträder kursplanen som en juridisk text, vilket visar sig i fråga om de tre strukturerna samt kontexten som omger texten och som den ingår i. Vad beträffar den ideationella strukturen är bilden mindre entydig. Kursplanen får sägas vara mer statisk än dynamisk men den uppvisar ändå egenskaper som kan antas bidra till en dynamisk karaktär. I fråga om de båda ideationella stilaxlarna konkret–abstrakt och exakt–vag är situationen densamma som i fråga om den textuella stilaxeln koncentrerad–yvig, dvs. intrycket blir inte entydigt. Resultatet av fallstudien är en beskrivning av stilen hos kursplanen i sig men också en beskrivning av texten som en representant för (sub)genren ’kursplan inom högskolan’, dvs. en genreanalys. Resultaten av analysen diskuteras och jämförelser görs med tidigare studier av den övergripande genren ’styrdokument’ med olika (sub)genrer. Studien avslutas med ett antal förslag till fortsatt forskning som gäller (sub)genren ’styrdokument inom högskolan’.
|
|
