| 1. |
- Landström, Inger, 1954-, et al.
(författare)
-
Värden i folkhögskolevärlden
- 1996
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Redovisar intervjuer med ett stort antal elever, lärare och rektorer vid tio folkhögskolor spridda över hela landet. Diskuterar de värden som förmedlas vid olika skolor beroende på huvudmannaskapet med tonvikt på folkhögskolan som en demokratisk kraft. Tar även upp folkhögskolans roll för elever med invandrarbakgrund och för handikappade.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Andersson, Eva, et al.
(författare)
-
Learning at Distance within Popular Adult Education - Where is the Context?
- 2007
-
Ingår i: Adult Education - Liberty, Fraternity, Equality? Nordic Views on Lifelong Learning. - Turku : Finnish Educational Research Association. - 9789525401288 - 9525401286 ; , s. 359-377
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Liberté, Egalité, Fraternité were the symbolic words and shouts of millions and millions hopes in the mouths of millions and millions people all around the world in the 18th and 19th century. Liberté, Egalité, Fraternité are still the symbols of democracy during the 20th and 21st century. These wishful words have not lost their meaning during the centuries, although they historically represent the birth of the modern world and reflect the thoughts of enlightenment already in the 18th century. They were realized in the French revolution and the tricolor flag. The Nordic countries have taken seriously the whispers of the enlightenment. They have transferred the words into the field of education. In the name of enlightenment Nordic countries were among the first to develop a wide adult education system in order to cultivate their adult population. They believed, that it is education which gives the people the liberty, equality and fraternity. The very core of the idea of the Nordic welfare state is educational equality as the spearhead to the social equality of the whole nation. In this book we reflect together the state of the art of adult education research in the Nordic countries in the beginning of the third millenium. What is left of the historical tradition of enlightenment and the hopes of the people? Has there been a change in the politics of Nordic adult education research towards the neo-liberalism? What are the challenges of today and how they may be answered? What has the Nordic adult education research to offer to the wider audience of the globalising world? Some answers to these questions are suggested in this book. The answers are presented by the most eminent as well as by junior researchers within the field in Nordic adult education research. Have a seat and read.
|
|
| 6. |
- Andersson, Eva, et al.
(författare)
-
Lärande och vardag. Om gränsöverskridande i folkbildning på distans
- 2006
-
Ingår i: Lärande, IKT och samhällsomvandling. Två rapporter om folkbildning på distans. - Stockholm : Folkbildningsrådet. - 9188692388 - 9789188692382 ; , s. -156
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att studera på distans blir allt vanligare, även inom studieförbund och folkhögskolor. Men vad innebär egentligen detta för deltagarna? Frågan belyses i denna rapport, som bygger på intervjuer med ett tjugotal deltagare i distansorganiserad och IKT-baserad folkbildning.I rapportens första del, Lärande och vardag. Om gränsöverskridande i folkbildning på distans , diskuteras gränserna mellan deltagarnas studier och deras vardagsverksamheter – och vad ett eventuellt överskridande av dessa gränser får för konsekvenser. I den andra delen, Datorkunskaper på köpet. Om folkbildning på distans, IKT och samhälle , fokuseras på distansstudiernas roll, när det gäller deltagarnas motivation, tillgång till och förmåga att använda digital teknik. Lärande, IKT och samhällsomvandling ingår i forskningsprojektet Distans, IKT, folkbildning och vardag. Rapporten är utgiven av Folkbildningsrådet, som fi - nansierat projektet i samarbete med KK-stiftelsens forskningsprogram LearnIT. Inom projektet har tidigare utgivits rapportenDeltagarröster om folkbildning på distans . Eva Andersson är universitetslektor i pedagogik vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet. Hon är där knuten till Enheten för lärande i vuxenliv. Eva Andersson har arbetat med folkbildningsforskning sedan mitten på 1990-talet, senast i projektetDistanspedagogik bland folkbildare (2001–2004).Ann-Marie Laginder är fi losofi e doktor i teknik och social förändring. Hon är universitetslektor vid Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet och föreståndare för Mimer – nationellt program för folkbildningsforskning. Hon har tidigare forskat bland annat om studiecirklars betydelse för deltagare och lokalsamhälle.Inger Landström är fi losofi e doktor i pedagogik och forskarassistent vid Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet. Hennes senare forskning gäller hur informations- och kommunikationstekniken (IKT) används och påverkar folkbildningsorganisationernas verksamhet och identitet.
|
|
| 7. |
- Andersson, Per, 1964-, et al.
(författare)
-
Identitet & IKT i folkbildning
- 2005
-
Ingår i: LearnIT:s konferens,2005.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
-
Folkbildning - samtidig eller tidlös? : Om innebörder över tid
- 2005
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När författarna till denna antologi inbjöds att medverka formulerades temat Folkbildning – samtidig eller tidlös? Någon ytterligare vägledning eller styrning gavs inte. Artiklarna är således författarnas fria tolkning av temat. Detta resulterade i en rikhaltig blandning av perspektiv och empirisk förankring i olika folkbildningssammanhang i skilda tider. Som redaktörer har vi sökt en röd tråd som löper genom artiklarna. Vi har funnit att de sammantaget handlar om folkbildningens innebörder insatta i olika tidsmässiga sammanhang. Antologins undertitel blev därför Om innebörder över tid. Ett par författare har tagit utgångspunkt i historien, andra i samtida folkbildning och ett par författare tar utgångspunkt i framtiden. Flera författare analyserar folkbildningens relevans under en längre tidsperiod. Olika begrepp eller talet om folkbildning står i centrum i flera artiklar.Det är således spännande att konstatera att antologin som helhet ger en aspektrik bild av folkbildning som ett barn av sin samtid. Parallellt ges olika tolkningar av tidlösa kännetecken som författarna spårar trots genomgripande förändringar både inom och utanför folkbildningen. En övergripande slutsats är således att temats ”eller” får formuleras om till ett ”och” – folkbildning kan förstås både som ett samtida och som ett tidlöst fenomen. Men sambanden mellan det tidsbundna och det tidlösa är både komplexa och varierande beroende på sammanhang och valet av utsiktspunkt.Vi har valt att i huvudsak följa tidsaxeln i antologins disposition och har därför delat in de sexton artiklarna under följande fem avdelningar:Folkbildningens innebörder i backspegelnPerspektiv på folkbildning i samtidenFramtiden som utmaningFolkbildningens relevans över tidFolkbildning som idé och begreppDet betyder inte att varje artikel entydigt kan placeras i en viss avdelning. Vår ambition är dock att strukturen ska hjälpa läsaren att fåöverblick över antologins mångfacetterade innehåll. Varje författare ansvarar själv för innehållet i sin artikel. Vår förhoppning är att antologin skall inspirera till fortsatt forskning, finna vägen in i undervisning och olika lärtillfällen inom universitet och folkbildning och sist men inte minst stimulera debatten om folkbildningens innebörder.
|
|
