| 1. |
|
|
| 2. |
-
Att utveckla utbildningspraktiker - Analys, förståelse och förändring genom teorin om praktikarkitekturer
- 2019
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Författarna till denna antologi ingår i ett internationellt nätverk, Pedagogy, Education, Praxis (PEP), tillsammans med forskare från de nordiska länderna, Australien, Colombia, England och Nederländerna. Teorin om praktikarkitekturer, som är i fokus i denna bok, har utvecklats av den vetenskapliga ledaren professor Stephen Kemmis, verksam vid Charles Sturt University i Australien, tillsammans med andra seniora forskare i nätverket, däribland professor Karin Rönnerman från Göteborgs universitet. Vi som medverkar i denna antologi vill tillsammans i detta förord rikta ett stort och hjärtligt tack till Karin Rönnerman, som tillsammans med Stephen Kemmis och Petra Ponte från Nederländerna tog initiativ till nätverket. Karin har drivit nätverket i över ett decennium och vi har på nära håll följt Karins engagerade och hårda arbete under årens lopp. Från nätverkets inrättande 2006 har Karin varit den svenska koordinatorn, och startat också SWE-PEP som en del i det internationella nätverket.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Centerwall, Ulrika, 1980-, et al.
(author)
-
Norm Critical Projects in Swedish School Librarian Practices
- 2022
-
In: Nordic Journal of Library and Information Studies. - : Det Kgl. Bibliotek/Royal Danish Library. - 2597-0593. ; 3:2, s. 16-32
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- In this article, we explore the practices of school librarians with a specific focus on norm critical pedagogy, a distinctively Scandinavian concept with a basis in critical pedagogies. In Sweden, norm critique is a practice, a pedagogy and a discourse. Our article offers examples of school librarian practices that deal with issues of sexuality and gender conceptualized in their work with LGBTQ+ literature from a norm critical perspective. We analysed semi-structured interviews with eight librarians in four secondary and upper secondary schools through the lens of the theory of practice architectures (Kemmis & Grootenboer, 2008). Our findings demonstrate how the norm critical practices of school librarians are enabled and constrained by arrangements within the school site, as well as by management, colleagues and professional learning practices. The projects carried out by school librarians that employ norm critical perspectives are both strengthened and challenged by collaboration with principals and other education professionals at the school site. When teachers challenge the views of librarians, the latter have to re-think and re-negotiate normative positions. Hence, norm critical thinking is not only taught but also practiced in the everyday work in school libraries. This article argues that these norm critical perspectives and the librarians’ practices represent important contributions to the democratic assignment of Swedish schools.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
-
Didaktisk dialog i högre utbildning / Magnus Levinsson, Lill Langelotz, Malin Löfstedt [red.].
- 2021
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Kollegiala samtal är ett viktigt verktyg för att stärka kvaliteten och utveckla undervisningen. Ändå är sådana diskussioner fortfarande sällsynta inom högre utbildning. Den här boken presenterar en modell för kollegiala samtal - så kallade didaktiska utvecklingsdialoger - med utgångspunkt i autentiska undervisningssituationer, hämtade från universitetslärares vardagsarbete inom olika utbildningar. Exempel på teman som belyses och diskuteras i boken är: utmaningen i att behandla ett omfattande ämnesinnehåll på få undervisningstimmar; lärstrukturer för distansstudenter; studenters negativa attityder till ett visst ämnesinnehåll; och relationen mellan vardagsföreställningar och teoretiskt grundad begreppsförståelse. Varje tema illustreras genom reflektion i flera steg, i en dialog mellan universitetslärare, forskare och pedagogiska utvecklare från olika lärosäten runt om i Sverige. Didaktisk dialog i högre utbildning är lämplig som litteratur på högskolepedagogiska kurser, och riktar sig också till enskilda universitetslärare och lärarlag som vill utveckla sin undervisning. Förhoppningen är att dialogerna ska ge inspiration och utmana, och också fungera som modell för samtal om undervisning och om det akademiska lärarskapets komplexitet.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Henning Loeb, Ingrid, et al.
(author)
-
Att utveckla utbildningspraktiker : Analys, förståelse och förändring genom teorin om praktikarkitekturer
- 2019. - 1
-
Book (peer-reviewed)abstract
- Hur villkoras ungdomars och vuxnas lärande i olika utbildningssammanhang? Vilka olika omständigheter och förhållanden inverkar på det som sker i pedagogisk verksamhet?Hur möjliggörs och begränsas pedagogisk utveckling? Vad händer här i det här klassrummet?Dessa frågor hör hemma i praktiknära forskning. Samtliga texter i denna antologi utgår från en specifik inriktning i sådan forskning - teorin om praktikarkitekturer. Denna teoribildning hjälper oss att analysera och förstå utbildningspraktiker som en del av större, språkliga-kulturella, sociala-politiska och materiella-ekonomiska sammanhang. Boken riktar sig till studenter och forskare intresserade av praktiknära forskning. Den kan också användas av lärare, rektorer och andra pedagogisk verksamma i kompetensutvecklings och för kvalitetsarbete.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Kaukko, Mervi, et al.
(author)
-
Pedagogy, Education and Praxis: An eleven-year progress report from an international research network - Part 2 (symposium) : Researching praxis
- 2019
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Drawing on the work of Pedagogy, Education and Praxis (PEP) research network across the last eleven years, this presentation maps research approaches that have been used to facilitate praxis and praxis development in different (inter)national contexts. Starting from theoretical approaches that seem to cut across educational praxis research (theory of Practice Architectures and its roots in Aristotle and Marx), we move to emerging trends within the PEP research literature (such as feminist approaches). We also deliberate on the conditions under which praxis research might be conducted (and by whom), in different educational settings, and in different national contexts. Here, the differing ideas, discourses, philosophies and educational traditions underpinning different national contexts are significant. We argue for the potential of praxis research to draw on multiple, less dominant theories and methods to enrich the knowledge base and, in order to ‘see things differently’, encourage diversity in methods within praxis research.
|
|
