| 1. |
- Dawkins, Elena, et al.
(författare)
-
Retracing the footsteps: how do footprint indicators support learning about sustainable consumption among Swedish policymakers?
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Consumption-based or environmental footprint indicators give a sense of society’s progress towards sustainable consumption. Studies of the role that sustainability indicators play in policy making report that they contribute to learning and conceptual thinking. This literature provides insights into the types of learning outcome that indicators contribute to, such as instrumental, policy-oriented, governmental, political, or societal learning. But few studies have looked specifically at consumption-based indicators or at the learning process itself, of how indicator use supports different actors in changing their ideas, perceptions, and practices – and potentially affects wider social and organizational structures to prompt the desired move to sustainable consumption.To address this, we draw on the theory of expansive learning to investigate the potential for learning about sustainable consumption by Swedish public officials using consumption-based indicators. Data were collected in a series of interviews, focus groups and workshops. The results suggest that consumption-based indicators do help officials to learn about the concept of sustainable consumption and encourage them to push forward the sustainable consumption agenda. This is not, however, so much due to indicators per se, but rather to the creativity and agency of committed government officials. To enhance learning and change in practices further, public officials must be supported by the necessary institutions and authority to promote sustainable consumption.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Klocker Larsen, Rasmus, et al.
(författare)
-
Kumulativa effekter av exploateringar på renskötseln : Vad behöver göras inom tillståndsprocesser
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En av de största utmaningarna i dagens landskapsplanering rör de många och ofta konkurrerande anspråken på mark och naturresurser. Denna rapport redovisar resultaten från ett projekt som syftade till att utveckla kunskap och metodik för att beskriva och ta hänsyn till kumulativa effekter av exploateringar på den samiska renskötseln.Projektet sökte svar på följande frågor:1. Kartläggning av kumulativa effektera. Hur stora arealer upptar de kumulativa effekterna av exploateringar på renskötseln?b. Vilka metoder kan utvecklas för att dokumentera och kommunicera omfattning och effekter av olika former av exploateringar på renskötseln i ett landskap?2. Beaktandet av kumulativa effekter i tillståndsprocessera. Vilka möjligheter och svårigheter har svenska myndigheter inom dagens regelverk och myndighetspraxis att beakta kumulativa effekter och hantera konflikter mellan olika anspråk?b. Vilka ansatser kan utvecklas för att förbättra hänsynen till kumulativa effekter i tillståndsprövning?Metod Kartläggningen av kumulativa effekter gjordes för Vilhelmina norra sameby genom att beräkna det totala störningsområdet utifrån information om historiska, befintliga och potentiella framtida exploateringar samt forskning kring störningszoner. Vi har använt kartlagd information för all infrastruktur och mänsklig aktivitet, och applicerat störningszoner för respektive störningskälla för att beräkna hur stor yta som berörs av de olika störningskällorna. Detta är första gången en metod presenteras för att uppskatta det totala störningsområdet som mått för de kumulativa effekterna av exploateringar på renskötseln.Studien av hänsyn till kumulativa effekter i tillståndsprocesserna gjordes i en deltagande policyanalys med bidrag från tjänstemän på de berörda tillståndsmyndigheterna som fick belysa hur de ser på regelverket och sin praxis och hur dessa kan förbättras. Detta är också första gången i Sverige som berörda tjänstemän från olika myndigheter tillsammans medverkat vid analys av regelverket och sin egen praxis rörande kumulativa effekter. Huvudmomentet i arbetet var en tvådagars workshop som hölls den 7–8 maj 2015.Resultat Vilhelmina norra sameby har sett en omfattande kumulativ förlust av sitt betesområde, mätt i det samlade störningsområdet. Det totala störningsområdet sedan förra sekelskiftet och fram till i dag i Vilhelmina norra sameby uppgick till 30 % (4679 km2) av samebyns 15 709 km2. Beräknat för vinterbeteslandet är störningsområdet 54 % (4111 km2) av samebyns 7656 km2 vinterbetesmark. I scenariot för år 2050 beräknas det totala störningsområdet till 39 % (6131 km2) av hela samebyn och 50 % (3815 km2) av vinterbeteslandet. Scenarioberäkningen visar att är det möjligt att faktiskt öka den tillgängliga betesarealen i ett framtida renbeteslandskap genom ett antal strategiska åtgärder i landskapet.Erfarenheterna från tjänstemännen som deltog i denna studie visar på avsevärda hinder i det befintliga regelverket och myndighetspraxis för att beakta de kumulativa effekterna. Följande hinder för att beakta kumulativa effekter i tillståndsprocesserna identifierades:Isolerade stuprör och fragmenterade tillståndsprocesser;Bristande underlag vid tillståndsprövning;Hög arbetsbörda och orealistiska förväntningar på samebyarna;Spänningar mellan politisk styrning och myndighetsutövning;Olika tolkningar av regelverk och underlag.Följande åtgärder som kan anammas för att förbättra beaktandet av kumulativa effekter i tillståndsprocesserna framkom:Minska fragmentering i prövningen;Säkerställa en oberoende MKB-process;Etablera en gemensam databas och en regional landskapsplanering;Införa en toleransnivå för vad samebyar förväntas tåla;Förse renskötseln med tillräckliga resurserSlutsatser Denna studie initierades i syfte att sätta igång en strukturerad diskussion kring hur myndigheter kan ta hänsyn till och motverka kumulativa effekter av andra markanvändningar på renskötseln. Detta kommer att kräva fortsatt engagemang från de involverade aktörerna. Vi skulle gärna se att dialogen utökas till att innefatta också bolag och deras konsulter, då denna pilotstudie fokuserade på myndigheternas erfarenhet.I brist på tydliga riktlinjer och praxis kring hur kumulativa effekter ska beaktas får enskilda tjänstemän för närvarande en svår sits när de förväntas medla mellan samebyar och bolag. Omfattande osäkerhet präglar vad som kan betraktas som ”relevanta” effekter, vilka metoder som är legitima för att beakta dessa effekter, och hur evidensen bör inkluderas i beslutsfattandet. När regelverk och procedur är otydliga, lämnar staten i praktiken över ansvaret till samebyarna och bolagen att, på eget initiativ, förhandla kring vad som är relevanta effekter att ta hänsyn till. Det finns starka argument för att skapa en tydligare ansats inom lagstiftning och förvaltningspraxis så att hänsyn kan tas till de kumulativa effekterna.
|
|
| 5. |
- Klocker Larsen, Rasmus, et al.
(författare)
-
Sami-state collaboration in the governance of cumulative effects assessment: A critical action research approach
- 2017
-
Ingår i: Environmental Impact Assessment Review. - : Elsevier BV. - 0195-9255. ; 64, s. 67-76
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Indigenous-state collaboration in the governance of cumulative effects assessment (CEA) is often hampered not only by legacies of colonialism and inequality but also disagreement on what the 'CEA governance problem' is in the first place. In this paper, we draw on critical theories on dialogue and collaboration to present a novel approach to joint problem analysis between Sami reindeer herders and civil servants in Swedish permitting authorities on mining, wind energy and forestry. We discuss process design choices, insights on CEA governance and ways to tackle these barriers in practice. We argue that indigenous-state collaboration may play a constructive role in improving CEA governance, including the recognition of indigenous peoples' rights. However, this requires a process that carves out new spaces for exploring divergent problem definitions and supports the participants in challenging institutionalized inequalities within their positioned realities. (C) 2017 Elsevier Inc. All rights reserved.
|
|
| 6. |
- Klocker Larsen, Rasmus, et al.
(författare)
-
Towards a Learning Model of ICT Application for Development : Lessons from a networked dialogue in Sweden
- 2010
-
Ingår i: Information, Communication and Society. - : Informa UK Limited. - 1369-118X .- 1468-4462. ; 13, s. 136-150
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper reports on a two-day workshop held in Sweden (7-8 April 2008) to bring together researchers and professionals to share insights and experiences in the application of information and communication technology (ICT) to sustainable development (SD). The third in a series of events sponsored by the Swedish Program for Information and Communication Technology in Developing Regions (SPIDER), this workshop was aimed at fostering experience sharing among participants, creation of opportunities for formulating new project and research ideas, and enabling the formation of new partnerships. The focal point of the workshop was the conjunction of ICTs, environment, and development. Beginning with pre-workshop conversations via a blog page, the workshop promoted involvement of participants in active exchanges and dialogue through the use of open space processes. Workshop discussions revolved around questions of power and equity, poverty reduction, collective learning, and private sector involvement. The workshop was intended to encourage development organizations to explore alternatives to the traditional deployment approach to ICTs. Workshop participants reflected on the challenges and opportunities of shifting to a systemic learning approach for applying ICTs to SD. A systemic learning model is outlined as a means to enable more effective use of ICTs by balancing technical knowledge with insights into the context and history of the stakeholders and their field of application.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Larsen, Rasmus Klocker
(författare)
-
Dialogue and revolution : fostering legitimate stakeholder agency in natural resource governance
- 2011
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis explores how people exert their agency in policy processes that pertain to natural resource governance, and how they construct the required sense of legitimacy for such actions. It also examines the manner in which facilitated multi-stakeholder processes foster legitimate stakeholder agency, and reflects on how they may ensure the rigour of research interventions in situations characterised by intractable uncertainty and controversy.
|
|
| 10. |
|
|
