| 1. |
- Jonsson, Robin, 1986, et al.
(författare)
-
Matching the Pieces: The Presence of Idiosyncratic Deals and Their Impact on Retirement Preferences Among Older Workers
- 2021
-
Ingår i: Work, Aging and Retirement. - Oxford : Oxford University Press. - 2054-4642 .- 2054-4650. ; 7:3, s. 240-255
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Despite working life prolongation having been at the center of the policy agenda in Europe for the last two decades, organizations’ engagement in formal age-management activities intended to strengthen older workers’ motivation and work ability appears limited. Given policies to extend working lives, negotiated individualized work arrangements—often called idiosyncratic deals (I-deals)—can be an informal and complementary approach to formalized age-management practices, improving the person–job fit and helping older workers extend their working lives. Nevertheless, research on I-deals and retirement preferences remains scarce in the Nordic context, where collective agreements regulate conditions of employment and the employer–employee relationship. Using confirmatory factor analysis and structural equation modeling, this study examines five areas of I-deals (i.e., Task and Work Responsibilities, Workload Reduction, Schedule Flexibility, Location Flexibility, and Financial Incentives) and their relationships with retirement preferences among Swedish public-sector employees aged 55 years or older (n = 4,499). Findings show that I-deals are generally less prevalent among women and older employees, as well as among those with poor health, in lower socioeconomic positions, and with shorter organizational tenure. Regarding retirement preferences, we found Task and Work Responsibilities to be related to later preferred retirement age, while, surprisingly, the opposite was observed for Workload Reduction, probably because individuals who received workload reductions also reported poorer health. Comparatively, factors such as matching employees’ competence, experience, and growth opportunities seem to be the most important for public-sector employees’ retirement preferences.
|
|
| 2. |
- Nilsson, R. Henrik, 1976, et al.
(författare)
-
Improving ITS sequence data for identification of plant pathogenic fungi
- 2014
-
Ingår i: Fungal Diversity. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1560-2745 .- 1878-9129. ; 67:1, s. 11-19
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Plant pathogenic fungi are a large and diverse assemblage of eukaryotes with substantial impacts on natural ecosystems and human endeavours. These taxa often have complex and poorly understood life cycles, lack observable, discriminatory morphological characters, and may not be amenable to in vitro culturing. As a result, species identification is frequently difficult. Molecular (DNA sequence) data have emerged as crucial information for the taxonomic identification of plant pathogenic fungi, with the nuclear ribosomal internal transcribed spacer (ITS) region being the most popular marker. However, international nucleotide sequence databases are accumulating numerous sequences of compromised or low-resolution taxonomic annotations and substandard technical quality, making their use in the molecular identification of plant pathogenic fungi problematic. Here we report on a concerted effort to identify high-quality reference sequences for various plant pathogenic fungi and to re-annotate incorrectly or insufficiently annotated public ITS sequences from these fungal lineages. A third objective was to enrich the sequences with geographical and ecological metadata. The results – a total of 31,954 changes – are incorporated in and made available through the UNITE database for molecular identification of fungi (http://unite.ut.ee), including standalone FASTA files of sequence data for local BLAST searches, use in the next-generation sequencing analysis platforms QIIME and mothur, and related applications. The present initiative is just a beginning to cover the wide spectrum of plant pathogenic fungi, and we invite all researchers with pertinent expertise to join the annotation effort.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Alalehto, Tage, 1956-, et al.
(författare)
-
Avslutning
- 2011. - 1
-
Ingår i: Vinddriven kriminalitet på en vinddriven marknad. - Borås : Recito förlag. - 9789175170671 ; , s. 206-213
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Alalehto, Tage, 1956-, et al.
(författare)
-
Introduktion
- 2011. - 1
-
Ingår i: Vinddriven kriminalitet på en vinddriven marknad. - Borås : Recito förlag. - 9789175170671 ; , s. 9-23
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Alalehto, Tage, 1956-, et al.
(författare)
-
Kartellbrottslighetens moraliska ekonomi
- 2020
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Denna rapport undersöker hur gränslinjen mellan legalt/illegalt och moraliskt/-omoraliskt, återspeglar sig hos allmänheten gällande kartellbrottslighet. Utöver denna frågeställning undersöks hur allmänheten ser på påföljdssystemets hårdhets-grad (för sträng –för slapp) och verkansgrad (effektiv –ineffektiv). Den kartellbrot-tslighet som avses är horisontella karteller. Utgångspunkten är att gränslinjen mellan legalt/illegalt och moraliskt/omoraliskt går mellan ”male in se” och ”mala prohibita”. Den grundläggande frågan i detta fall blir vilken moralisk värdering allmänheten har av ett beteende som formellt är olagligt, det vill säga ifall man har väldigt liten förståelse för ett brott och anser att beteendet är förkastligt (till exempelvåldtäkt) eller ifall man har en större förståelse för brottet även om den är formellt sett är förbjuden (exempelvis skattebrott). I det första fallet är beteendet oförståelig, moraliskt sett, medan den i det andra fallet kan vara förståeligt.Litteraturgenomgången pekar på att denna fråga kan ses utifrån ett politiskt pers-pektiv. Forskare med ett vänsterperspektiv har menat att kartellbrottslighet är ett ”male in se” eftersom den påstås dränera arbetarklassens välfärdsresurser. Ett resonemang som konservativt inriktade forskare delar i det att kartell är ett norm-brott mot den etablerade traditionen av fri konkurrens mellan företag och ett brott mot fysisk person (konsument, företagare, myndighetsperson) som försöker leva upp till den reglering som finns inom området). Mot detta har liberalt sinnade forskare istället hävdat en mjukare linje av ”mala prohibita”. Utifrån sitt försvar av marknadens valfrihet har man generellt avvisat lagföringsvägen,istället har man föreslagit att samverka och informera mellan myndighet, individ/företag/bransch och på det sättet hoppas på en självreglerande effekt av kartellbrottsligheten.Utifrån litteraturöversikten om kartellbrottslighet har fyra hypoteser härletts:H 1: Allmänheten har mycket låg till ingen egen erfarenhet av kartellbrotts-lighet, i motsats till lågprofilerade ekobrott såsom bedrägeri, förskingring, skattebrott, beroende på att allmänheten får sin information om kartellbrotts-lighet genom media.H2: Allmänheten kommer att uppfatta kartellbrottslighet som ett oärligt och skadligt beteende, men långt ifrån alltid ett brottsligt beteende. Och under vissa omständigheter som ett moraliskt behjärtansvärt beteende även om det är principiellt olagligt.H 3: Allmänheten kommer att uppfatta kartellbrottslighet som något som bör bestraffas med skam såsom offentlig publicering av namn och företag eller administrativt förlagda böter som överstiger personens/företagets vinst av det brottsliga beteendet.H 4: Denförhandlingsprincip där en av kartellaktörerna samarbetar med myndighet (eftergiftsprogram) i syfte att slippa bestraffning, kommer att få ett lågt stöd hos allmänheten (under 20 procent).Data för undersökningen utgörs av en enkät som skickades ut till 5000 slump-mässigt utvalda svenskar våren 2019. Sammanlagt svarade 1 857 individer på enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 37 procent.Resultaten visar att 80 procent uppfattar kartellbrottslighet som olagligt medan 20 procent inte gör det. Till detta kan läggas att ytterligare 37 procent anser att kartell-brottslighet kan anses vara moraliskt behjärtansvärt. Av denna grupp på samman-lagt 57 procent (20 procent anser att det är lagligt, 37 procent att det är moraliskt behjärtansvärt) så är kvinnor och singlar överrepresenterade. Det finns också en utbildningseffekt. De med grundskola som högsta utbildningsnivå tenderar att se karteller som olagliga men att de kan vara moraliskt behjärtansvärda jämfört med de som har gymnasium eller högskola som högsta utbildningsnivå.När det gäller resultaten kring bestraffning av kartelldrivande företag anser över 60procent att bötesstraff är det mest relevanta straffet. Ungefär 20 procent anser atten varning från till exempel Konkurrensverket borde vara tillräckligt, medan tioprocent anser att stigmatisering är det mest rimliga straffet. I motsats till dessa tycker ca sju procent att de inte förtjänar något straff alls. Reducerar man frågan från företagsnivå till företagsledning så framträder en liknande bild: om företaget straffas med i huvudsak böter så kan ledningen straffas via förbud mot att inneha en ansvarig ställning i företag (drygt 37 procent) och/eller böter för den individ som är ansvarig för kartellen (drygt 33 procent). En mindre andel anser att de ansvariga ska stigmatiseras (drygt 11 procent). Slutligen anser ca 17 procent att ansvariga personer för kartellen ska placeras i fängelse.När det gäller synen på eftergiftsprogram så anser ungefär fem procent att kartell-verksamma företag, som samarbetar med kontrollerande myndighet för att avslöja kartellen, skall frias helt och hållet. Drygt 13 procent finner det skäligt att företaget åtminstone namnges offentligt medan de andra företagen straffas hårdare. Drygt 32procent anser dock att det måste till ett hårdare straff för det samarbetande företaget, medan de andra företagen ska fällas något hårdare. Den största andelen, nästan hälften, anser dock att det inte finns någon skillnad. Brott är brott och måste straffas likvärdigt oavsett om man samarbetar ellerinte.Slutligen kan vi också konstatera att samtliga hypoteser bekräftas i undersökning-en, vilket tyder på att det svenska materialet inte skiljer sig från annat västeuro-peiskt material. Skillnaden i åsikter finns istället inom länderna och baserar sig mer på demografiska faktorer än kontextuella faktorer.
|
|
| 8. |
- Alalehto, Tage, et al.
(författare)
-
Measuring trust in the police by contextual and individual factors
- 2016
-
Ingår i: International Journal of Law Crime and Justice. - : Elsevier. - 1756-0616 .- 1876-763X. ; 46, s. 31-42
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study investigate if procedural justice and police competence affects trust in the police independent on the level of perception of corruption, and whether the impact of procedural justice and police competence varies due to perception of corruption. The data used is European Social Survey round 5 (2010), containing 24 countries. To separate individual effects from aggregate effects we used multilevel analyses. The results show that procedural justice and police efficiency are of importance for trust in the police independent of the perception of corruption. But the results also show that the impact of both procedural justice and police competence varies due to the level of perception of corruption. The conclusion is therefore that the fight against corruption must be prioritized to increase trust in the police.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Alalehto, Tage, 1956-, et al.
(författare)
-
The roots of modern white-collar crime : does the modern form of white-collar crime have its foundation in the transition from a society dominated by agriculture to one dominated by industry?
- 2009
-
Ingår i: Critical Criminology. - : Springer. - 1205-8629 .- 1572-9877. ; 17:3, s. 183-193
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The purpose of the present paper is to investigate whether the process of transition from an agricultural to an industrial society was a watershed for white-collar crime, such that this type of crime increased rapidly in connection with the industrialization process. The theoretical reasoning behind this notion is that the transition process promoted a mentality characterized by self-centered values and a culture of competitiveness, which together paved the way for fraud perpetrated at the expense of others. The data are from Statistic Sweden’s historical records and cover the period of 1864–1912. Since there is no way to measure all crimes that can be defined as white collar crime, we have used bankruptcy offences as an example of white collar crime. The results do not support the notion that the transition period from an agricultural to an industrial society showed an increase in bankruptcy offences. Instead, the results show that when fluctuations in the economy are taken into account, the industrialization process per se entailed less bankruptcy offences. On the other hand, other research using the case of Sweden has shown that it was first after World War II that bankruptcy offences increased rapidly. Our argument is that the transition process as a structural mechanism had a greater impact on bankruptcy offences when industrialized capitalism became advanced.
|
|
