| 1. |
- Norrhall, Maria Fässberg, 1968, et al.
(författare)
-
A feasible lifestyle program for early intervention in patients with chronic obstructive pulmonary disease (COPD): a pilot study in primary care.
- 2009
-
Ingår i: Primary care respiratory journal : journal of the General Practice Airways Group. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1475-1534. ; 18:4, s. 306-12
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- AIM: To evaluate the feasibility of a lifestyle program for early intervention in patients with COPD in a primary care population. METHODS: The study was performed in a Primary Health Care Centre in Western Sweden. During a four-week period, all smokers between 40-70 years of age were invited to answer a questionnaire and to perform spirometry. The intervention program included a specially designed smoking cessation program and programs for physical activity and diet. RESULTS: 84 smokers were included. 42% fulfilled the criteria for COPD. All of the COPD patients were in GOLD stage I and II. Among the COPD subjects, 38% were underweight and 56% had a low fat-free mass - both together indicating malnutrition and the need for nutritional treatment. By the end of the intervention program, 47% of the COPD patients had stopped smoking. CONCLUSIONS: The intervention program was feasible and effective with a very high smoking cessation rate.
|
|
| 2. |
- Thorn, Jörgen, 1965, et al.
(författare)
-
Management of chronic obstructive pulmonary disease (COPD) in primary care: a questionnaire survey in western Sweden.
- 2008
-
Ingår i: Primary care respiratory journal : journal of the General Practice Airways Group. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1471-4418. ; 17:1, s. 26-31
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- AIM: To assess the primary care management of chronic obstructive pulmonary disease (COPD) in relation to COPD guidelines. METHOD: A postal questionnaire was sent out to all Primary Health Care Centres (PHCCs) in western Sweden (n=232). The response rate was 75%. RESULTS: A majority of the PHCCs had a nurse and physician responsible for COPD care. They used spirometry equipment regularly, but only 50% reported that they calibrated it at least weekly. Less than 30% of the PHCCs reported access to a dietician, occupational therapist or physiotherapist. There was a structured smoking cessation program in 50% of the PHCCs. Larger PHCCs were more likely to use spirometry equipment regularly and to have specific personnel for COPD care. CONCLUSION: There is a need to establish structured programs for COPD care including smoking cessation programs for COPD patients with special trained staff. Larger PHCCs have a better infrastructure for providing guideline-defined COPD care.
|
|
| 3. |
- Adolfsson, Göran, 1981, et al.
(författare)
-
Realization of spectrally engineered semiconductor Fabry-Perot lasers with narrow geometrical tolerances
- 2011
-
Ingår i: Journal of Applied Physics. - : AIP Publishing. - 0021-8979 .- 1089-7550. ; 109:9, s. 093112-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Spectrally engineered semiconductor Fabry-Perot laser resonators are designed to enhance the optical feedback for selected longitudinal modes, which thereby require less gain for lasing. This is achieved by introducing refractive index perturbations along the length of the resonator. However,the physical realization of these resonators is a challenge because of very narrow tolerances; in particular the need for precise positioning of the end facets of the resonator in relation to the perturbations, and the excess propagation loss associated with the perturbations, has been a majorconcern. We report on a method to achieve high-quality end facet mirrors enabling precise positioning relative to the perturbations, the latter which are realized as lateral corrugations of the waveguide. Measurements show that the mirror quality is comparable to that of cleaved mirrorsand that the additional loss introduced by the perturbations adds
|
|
| 4. |
- Anund, Anna, 1964-, et al.
(författare)
-
Skolskjutsbarns inblandning i olyckor 1994-2001
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanlagt har polisen rapporterat 256 olyckor med totalt 361 skadade eller dödade barn i samband med förmodade skolskjutsresor under åren 1994–2001. Majoriteten av barnen har drabbats när de befunnit sig utanför bussen. Den vanligaste händelsen vid olyckorna är att barnen har sprungit ut bakom eller framför bussen (51 %).Ytterligare 13 procent av olyckorna har inträffat då barn har klämts eller blivit påkörda av bussen vid hållplatsen. En majoritet av olyckorna i vilka barn har skadats har således inträffat i samband med på- och avstigning.Föreliggande rapport baseras på en studie med syfte att skapa en samlad bild av orsaken till att barn skadas och dödas vid resor med skolskjuts. I befintliga olycksregister finns tyvärr ingen notering om en skolskjuts varit inblandad i inträffad olycka. Analysen har därför skett i tre steg.1. Alla personskadeolyckor med barn i åldern 0–18.2. Alla personskadeolyckor med barn 6–16 år, skoldagar klockan 600–1659 i vilka buss, taxi eller gående varit inblandade.3. Personskadeolyckor i steg 2 som bedömts vara anknutna till skolskjuts (eller skolresa med vanlig linjetrafik).
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Fridolfsson, Emil, et al.
(författare)
-
Förstudie kring hållbar vattenförsörjning i södra Sverige
- 2021
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel men detta rena vatten används även för bevattningsändamål, i vårt avloppssystem och inom industrin. Våra samlade vattenresurser ger dessutom ekosystemtjänster i form av fiske, rekreationsvärde m.m. (Bergek m. fl., 2017). Trots att Sverige är ett mycket vattenrikt land sett ur ett internationellt perspektiv har vattenbrist uppstått i flera delar av landet under senare år. Vidare förväntas pågående och kommande klimatförändringar, befolkningstillväxt och urbanisering påverka vattenkvaliteten negativt samt öka konkurrensen om vatten ytterligare (IPCC, 2014; SMHI, 2020a). Med ökad konkurrens uppstår dessutom målkonflikter mellan olika viktiga samhällsfunktioner. Det finns således ett stort behov av tvärsektoriell forskning samt policyutveckling för att säkerställa en hållbar framtida vattenförsörjning.Denna rapport syftar till att sammanställa kunskapsläget vad gäller förutsättningarna för en hållbar vattenförsörjning i Kronobergs län. Först beskrivs tillgång och uttag av dricksvatten i Kronoberg i jämförelse med Kalmar och Skåne län samt förutsättningarna för god framtida vattenkvalitet med Bolmen som exempel. Därefter fokuserar vi på de målkonflikter som kan förväntas uppstå kring dricksvattnet och diskuterar slutligen de kunskapsluckor samt det behov av tvärsektoriell forskning och samhällsutveckling som behövs för en hållbar vattenförsörjning.
|
|
| 7. |
- Larsson, Jörgen, 1954-, et al.
(författare)
-
Bältesanvändning i Sverige 2013
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- VTI har observerat bilbältesanvändningen i ett antal syd- och mellansvenska städer sedan 1983. Observationerna år 2013 gjordes under sammanlagt ett tiotal dagar i augusti–september. Sammanlagt observerades drygt 58 400 personbilar, drygt 1 200 taxibilar samt cirka 8 700 övriga bilar, exempelvis lastbilar. Bilbältesanvändningen bland förare och framsätespassagerare i personbil har under hela observationsperioden 1983–2013 legat på en betydligt högre och jämnare nivå än bland baksätespassagerare. Redan i mätseriens början använde 84–86 procent av förare och framsätespassagerare bälte. År 2013 är nivåerna på 97–98 procent. När VTI:s mätserie började 1983 var bältesanvändningen bland vuxna i baksätet endast 10 procent. Den ökade i ett steg till 60 procent när lagen om bilbältesanvändning för vuxna i hela bilen trädde i kraft 1 juli 1986. Enligt de senaste observationerna är cirka 84 procent av alla vuxna baksätespassagerare bältade, vilket är lägre än nivån år 2012. I baksätet har barnen alltid haft en betydligt högre bältesanvändning än de vuxna, vilket gäller även 2013 då drygt 96 procent av barnen i baksätet var bältade. Bältesanvändningen bland barn i baksätet är således fortfarande i paritet med den bland förare och passagerare i framsätet. Från och med 1994 års observationer ingår också ett delprojekt där förarnas bältesanvändning kopplas till förarnas kön och ålder.
|
|
| 8. |
- Larsson, Jörgen, 1954-, et al.
(författare)
-
Bältesanvändning i Sverige 2014
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- VTI har observerat bilbältesanvändningen i ett antal syd- och mellansvenska städer sedan 1983. Bilbältesanvändningen för passagerare i både fram- och baksäte ökade fram till 2012, därefter har ökningen upphört. Bland yrkesförare har bältesanvändningen däremot ökat kontinuerligt. Observationerna år 2014 gjordes under ett tiotal dagar i augusti–september. Sammanlagt observerades drygt 57 200 personbilar, nästan 1 300 taxibilar samt cirka 9 700 övriga bilar, exempelvis lastbilar. Bilbältesanvändningen i framsätet av personbil ligger på 96-97 procent för 2014, vilket är en liten minskning jämfört med året innan. När VTI:s mätserie började 1983 var bältesanvändningen bland vuxna i baksätet endast 10 procent. Enligt de senaste observationerna är cirka 81 procent av alla vuxna baksätespassagerare bältade, vilket är tre procentenheter lägre än nivån år 2013.
|
|
| 9. |
- Larsson, Jörgen, 1954-, et al.
(författare)
-
Bältesanvändning i Sverige 2015
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta notat redovisar resultatet av VTI:s årliga mätning av bilbältesanvändning som genomförts i ett antal syd- och mellansvenska städer sedan 1983. Redan i mätseriens början använde 84–86 procent av förare och framsätespassagerare bälte. År 2015 är nivåerna på 97–98 procent, en liten uppgång jämfört med föregående år. 1983 var bältesanvändningen bland vuxna i baksätet endast 10 procent.Enligt de senaste observationerna är 89 procent av alla vuxna baksätespassagerare bältade, vilket är den hittills högsta noteringen och en betydligt högre nivå än 2014. I baksätet har barnen alltid haft en betydligt högre bältesanvändning än de vuxna, vilket gäller även 2015 då 97 procent av barnen i baksätet var bältade. Detta är en uppgång jämfört med 2014, och bältesnyttjandet bland barn i baksätet är i paritet med den bland förare och passagerare i framsätet.En delstudie bland personbilsförarna visar att kvinnor genomgående har högre bältesanvändning än män. Dessutom gäller att bältesanvändningen ökar med ökad ålder, särskilt bland manliga personbilsförare. De yngsta (18–25 år) manliga personbilsförarna har den lägsta bältesanvändningen.
|
|
| 10. |
- Larsson, Jörgen, 1954-
(författare)
-
Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988-2014 : resultat från VTI:s senaste observationsstudie
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan 1988 har VTI genomfört årliga observationsstudier av cyklisters hjälmanvändning i 21 orter i Sverige. 2014 har användningen av cykelhjälm ökat jämfört med tidigare år i nästan alla de grupper som redovisas i studien. Detta notat innehåller en sammanfattning från observationerna 2014 som genomförts på uppdrag av Trafikverket. Sammanlagt observerades 65 508 cyklister. Studien koncentreras på fyra huvudkategorier av cyklister: • barn upp till 10 år som cyklar på sin fritid i bostadsområden, • barn 6–15 år som cyklar till/från grundskolor, • vuxna (≥ 16 år) som cyklar till/från arbetsplatser, • vuxna (≥ 16 år) respektive barn som cyklar på allmänna cykelstråk. Den sammanvägda genomsnittliga andelen hjälmanvändare sett över alla cyklistkategorierna har ökat till den hittills högsta nivån, 37 procent 2014 jämfört med 36,2 procent 2013. Cykel-hjälmslagen för barn upp till 15 år, som började gälla i januari 2005, innebar att ökningen tog fart åren 2004/2005 och fortsatte till och med 2008. Därefter var det en stagnation som bröts år 2011. Sedan dess har användningen ökat varje år. Ökningen år 2014 jämfört med 2013 har varit mest markant för barn till/från grundskolor. Ingen huvudkategori har uppvisat någon statistiskt säkerställd minskning av andelen hjälmanvändare. Resultaten visar att barn ≤ 10 år som cyklar i bostadsområden har en genomsnittlig hjälmanvändning på 81 procent. Av barn som cyklar till/från grundskolan använder cirka 38 procent på högstadiet (13–15 år) och 90 procent på låg-/mellanstadiet (6–12 år) cykelhjälm. Flest cyklister observeras på cykelstråken (både barn och vuxna), här använder i genomsnitt 33 procent av cyklisterna hjälm. Högst hjälmanvändning på cykelstråk finner man som tidigare i Stockholm med cirka 78 procent.
|
|
