| 1. |
- Aytar, Osman, Docent i socialt arbete/ fil.dr. i sociologi, 1960-, et al.
(författare)
-
Tillsammans för barnens bästa i Sörmland : Följeforskning om utvecklingsarbetet – delrapport 1
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna delstudie har varit att undersöka hur initiering och start av utvecklingsarbetet Tillsammans för barnens bästa i Sörmland har gått till. Fokus har varit på generella reflektioner om initiering och start av utvecklingsarbetet som process; framgångar, risker och hinder i utvecklingsarbetet hittills, samt förbättringsmöjligheter för det fortsatta utvecklingsarbetet.Utvecklingsarbetets egen dokumentation och självrapporteringar, observationer vid gemensamma möten under utvecklingsarbetet samt intervjuer utgör de grundläggande källorna för datainsamling. Intervjupersoner valdes utifrån deras involvering under initieringen och starten av utvecklingsarbetet. En fokusgruppsintervju med elva deltagare gjordes inom ramen för Lärande workshop 1 i slutet av mars 2022 och två kompletterande skriftliga intervjuer gjordes efter fokusgruppsintervjun. Utvecklingsarbetet hade inte en enda startpunkt, eller ett specifikt problem att utgå från. Gemensamt i beskrivningar av startpunkter är att flera parter delar en upplevelse av att något behöver göras tillsammans för barns fysiska och psykiska hälsa samt att Skottlandsmodellen lyfts som en intressant utgångspunkt. En upplevd framgångsfaktor är denna delade övertygelse om att länet behöver utvecklingsarbete för att förbättra barns mående. Det finns ett engagemang hos både politiker och tjänstemän. En annan framgångsfaktor är skolans delaktighet i styrningen av arbetet. Intervjupersonerna uttryckte även att det hade varit en lyckad rekrytering av processledare, både utifrån kompletterade kompetenser och framåtdriv. Under uppstartsfasen upplevdes att fokus var på effektmål snarare än projektmål. Intervjupersonerna lyfter detta som en dubbel risk, både att det kan forma/förskjuta förväntningarna på vad projektet kommer att uppnå och att tiden för konkret arbete blir kortare. Även omsättning i personal och chefsnivå ses som en risk. I intervjuerna lyfts även förslag till det kommande arbetet. Att arbeta aktivt med informationsspridning och att arbeta praktiskt tillsammans med hjälp av ”case”, samt att komma i gång med pilotverksamhet bedöms som viktiga framåtriktade aktiviteter. Upplevelser och erfarenheter av processen från och med initiering till start och fastställande av projektplan visar många lärdomar för att upprätthålla och främja framgångar, förebygga risker och hinder, samt att sätta i gång förbättringar i det fortsatt utvecklingsarbetet. En generell rekommendation är att identifierade framgångar, risker/hinder och förbättringsförslag tas som utgångspunkt för förbättringsarbetet i fortsättningen. Några övergripande rekommendationer:1. Att ha mer fokus på projektets målsättningar 2. Tydlig och enhetlig informationsspridning till, och förankring hos, berörda aktörer och verksamheter. Nyhetsbrevet kan behöva kompletteras med exempelvis dialogträffar, workshops eller liknande. 3. Eftersom det finns andra aktörer som inte är representerade i styrgruppen rekommenderas att mer dialog förs med dessa aktörer.4. Case som ett förslag på metod för att synliggöra olika förståelser för vad utvecklingsarbetet skulle innebära för olika parter i samverkan5. Kartläggning om vad som fungerar bra och mindre bra i fråga om inkludering av berörda aktörer och att ett förbättringsarbete inleds med bland annat mer involvering av barn och vårdnadshavare.
|
|
| 2. |
- Göteson, Andreas, 1991, et al.
(författare)
-
Cerebrospinal fluid proteomics targeted for central nervous system processes in bipolar disorder
- 2021
-
Ingår i: Molecular Psychiatry. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1359-4184 .- 1476-5578. ; 26, s. 7446-53
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The etiopathology of bipolar disorder is largely unknown. We collected cerebrospinal fluid (CSF) samples from two independent case-control cohorts (total n = 351) to identify proteins associated with bipolar disorder. A panel of 92 proteins targeted towards central nervous system processes identified two proteins that replicated across the cohorts: the CSF concentrations of testican-1 were lower, and the CSF concentrations of C-type lectin domain family 1 member B (CLEC1B) were higher, in cases than controls. In a restricted subgroup analysis, we compared only bipolar type 1 with controls and identified two additional proteins that replicated in both cohorts: draxin and tumor necrosis factor receptor superfamily member 21 (TNFRSF21), both lower in cases than controls. This analysis additionally revealed several proteins significantly associated with bipolar type 1 in one cohort, falling just short of replicated statistical significance in the other (tenascin-R, disintegrin and metalloproteinase domain-containing protein 23, cell adhesion molecule 3, RGM domain family member B, plexin-B1, and brorin). Next, we conducted genome-wide association analyses of the case-control-associated proteins. In these analyses, we found associations with the voltage-gated calcium channel subunit CACNG4, and the lipid-droplet-associated gene PLIN5 with CSF concentrations of TNFRSF21 and CLEC1B, respectively. The reported proteins are involved in neuronal cell-cell and cell-matrix interactions, particularly in the developing brain, and in pathways of importance for lithium's mechanism of action. In summary, we report four novel CSF protein associations with bipolar disorder that replicated in two independent case-control cohorts, shedding new light on the central nervous system processes implicated in bipolar disorder.
|
|
| 3. |
- Hammarsten, Ola, et al.
(författare)
-
Troponin T percentiles from a random population sample, emergency room patients and patients with myocardial infarction
- 2012
-
Ingår i: Clinical Chemistry. - : Oxford University Press (OUP). - 1530-8561 .- 0009-9147. ; 58:3, s. 628-637
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: High-sensitivity cardiac troponin T (cTnT) assays detect small clinically important myocardial infarctions (MI) but also yield higher rates of false-positive results owing to increased concentrations sometimes present in patients without MI. Better understanding is needed of factors influencing the 99th percentile of cTnT concentrations across populations and the frequency of changes in cTnT concentrations >20% often used in combination with increased cTnT concentrations for diagnosis of MI. METHODS: cTnT percentiles were determined by use of the Elecsys® hscTnT immunoassay (Modular® Analytics E170) in a random population sample, in emergency room (ER) patients, and in patients with non–ST-elevation MI (NSTEMI). Changes in cTnT concentrations were determined in hospitalized patients without MI. RESULTS: The 99th cTnT percentile in a random population sample (median age, 65 years) was 24 ng/L. In ER patients <65 years old without obvious conditions that increase cTnT, the 99th cTnT percentile was 12 ng/L with little age dependence, whereas in those >65 years old it was 82 ng/L and highly age dependent. In hospitalized patients without MI the 97.5th percentile for change in the cTnT concentration was 51%–67%. cTnT remained below the 99th percentile (12 ng/L) in 1% of patients with NSTEMI until 8.5 h after symptom onset and 6 h after ER arrival. CONCLUSIONS: Age >65 years was the dominant factor associated with increased cTnT in ER patients. This age association was more prominent in ER patients than in a random population sample. Changes in serial cTnT concentrations >20% were common in hospitalized patients without MI.
|
|
| 4. |
- Jonsson, Lina, 1982, et al.
(författare)
-
Association between ASMT and autistic-like traits in children from a Swedish nationwide cohort
- 2014
-
Ingår i: Psychiatric Genetics. - Stockholm : Lippincott Williams & Wilkins. - 0955-8829 .- 1473-5873. ; 24:1, s. 21-27
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Individuals with autism spectrum disorders often show low levels of melatonin, and it has been suggested that this decrease may be because of the low activity of the acetylserotonin O-methyltransferase (ASMT), the last enzyme in the melatonin-synthesis pathway. Also, genetic variants in ASMT have been associated with autism, as well as with low ASMT activity and melatonin levels, suggesting that the low ASMT activity observed in autism may partly be because of variations within the ASMT gene. In this study, we present a symptom-based approach to investigate possible associations between ASMT and autistic-like traits in the general population. To this end, continuous measures of autistic-like traits were assessed in a nationally representative twin cohort (n=1771) from Sweden and six single nucleotide polymorphisms (SNPs), and a duplication of exons 2-8 in ASMT were genotyped. Our results show a nominally significant association, in girls, between one single nucleotide polymorphism (rs5949028) in the last intron of ASMT and social interaction impairments. No significant association, however, was observed with traits related to language impairment or restricted and repetitive behavior. In conclusion, our results support the possible involvement of the ASMT gene in autism spectrum disorders, and our finding that only one of the three traits shows association suggests that genetic research may benefit from adopting a symptom-specific approach to identify genes involved in autism psychopathology.
|
|
| 5. |
- Larsson, Lina, 1973-
(författare)
-
Att mobilisera för framtiden : Anestesiläkares överrapporteringssamtal
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur skapar man en framtid för en patient som befinner sig i en mycket utsatt situation, medvetslös och uppkopplad till maskiner? Detta är något som iscensätts när anestesiläkare talar med varandra om patienter vid rapporteringen till och från jouren på en intensivvårdsavdelning. Avhandlingen visar hur anestesiläkarna arbetar med att skapa bilder av patienten genom numeriska värden, social information och sin egen kunskap om och erfarenhet av hur andra patienter utvecklats. I överrapporteringssamtalen framkommer anestesiläkarnas arbete med patienters vård och framtid. Dessa samtal analyseras i avhandlingen som rutinmässiga, arbetsinriktade samtal som iscensätter relationer till patienten, till vården, till anestiläkarnas kollegor och till den egna professionella identiteten. Samtalen karaktäriseras av en professionell riktadhet, där patienten handskas med som en representation, ett kunskapsobjekt och ett behandlingsprojekt.Avhandlingen bygger på fältarbete bland anestesiläkare vid ett större sjukhus samt på analys av sjutton bandinspelade överrapporteringssamtal. Studien är tvärvetenskaplig, med inspiration från medicinsk sociologi, kommunikationsstudier och teknik och vetenskapsstudier. I studiens första empiriska del analyseras samtalens inramning som en kommunikativ verksamhet, dess karaktär och relationer till anestesiläkarnas övriga arbete. I den andra delen fokuseras hur läkarna talar om patienterna och vården. Centrala begrepp för att förstå läkarnas samtal kring de svårt sjuka patienternas diagnoser och framtida utveckling är ’mobiliseringsvärde’ och’ livsapparat’.
|
|
| 6. |
- Larsson, Lina, 1973-, et al.
(författare)
-
Tillsammans för barnens bästa i Sörmland : Följeforskning om utvecklingsarbetet – delrapport 2
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tillsammans för barnens bästa i Sörmland, är en länsgemensam utvecklingssatsning i Sörmland. Satsningens målsättning är bättre fysisk och psykisk hälsa för Sörmlands barn. Arbetet sker i samverkan mellan hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola. Fokus för satsningen är att ta fram och påbörja implementeringen av en praktiskt förankrad och beslutad modell för samverkan med barns behov i fokus. Denna rapport är delrapport två i följeforskningen gällande Tillsammans för barnens bästa i Sörmland. Delrapport 1 berörde initiering och uppstart av utvecklingsarbetet och denna rapport fokuserar på den aktiva fas som följt efter uppstart med konkretisering och pilotprojekt.Fokus i följeforskningen är processen, framgångar, risker och hinder, förbättringsmöjligheter samt förutsättningen att fortsatta utvecklingsarbetet när den finansierade tiden tar slut 2023. Datamaterialet i delstudien är i huvudsak utvecklingsarbetets egen dokumentation och självrapporteringar, observationer vid gemensamma möten under utvecklingsarbetet samt intervjuer. En gruppintervju med åtta deltagare gjordes inom ramen för Lärande workshop 2 i slutet av november 2022 och tre kompletterande intervjuer gjordes efter gruppintervjun. Utvecklingsarbetet har gått in i en mer aktivitetsorienterad fas. Det har genomförts uppstartsträffar för pilotprojektet Barn i behov av stöd utifrån en NPF- liknande problematik i Gnesta, Katrineholm och Strängnäs. Projektet gäller barn med problematik som förknippas med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Tillsammans för barnens bästa i Sörmland har även, utifrån dialog med olika intressenter, identifierat sju nyckelaspekter för framgångsrik samverkan:En väg inRelationerTillitSamordning av stödSamlokaliseringMobilitetSamsynResultaten i delstudien är starkt överlappande med resultaten i den första delstudien, intervjupersonerna ser engagemang och bred förankring som viktiga framgångsfaktorer. Viktiga riskfaktorer är fortfarande omsättning på chefs- och personalnivå. I den första delstudien lyftes målen som en risk, därför att de var effektmål mer än projektmål. I denna fas har målen bedömts vara en tillgång. Målens vaghet har kunnat användas som en resurs i arbetet med att konkretisera och diskutera vad målen kan innebära för olika verksamheter och olika barn. Under den mer aktivitetsinriktade fasen har några nya frågor aktualiserats i intervjuerna. En sådan fråga är skolans brist på länsgemensamma beslutsarenor, något som ses som en utmaning när det gäller att fatta länsövergripande beslut och för huvudmännens möjligheter att representera varandra. När arbetet blir konkret blir det också tydligt att ambitionen att förbättra för alla barn i Sörmland kan bli svårt att realisera i Tillsammans för barnens bästa i Sörmland. Detta lyfts bland annat i arbetet med pilotprojekten. Det har inneburit en konkretisering och en förankring av samverkansmodellen i de kommuner som berörs. Det har också skapat möjligheter att förbättra situationen för barn med NPF-liknande problematik i de olika miljöerna. I intervjuerna lyfts dock även farhågor om att delprojektet ska resultera i lokala lösningar som inte går att generalisera/applicera på situationen för barn med likande problematik i andra kommuner i länet. I intervjuerna lyfts upplevelser och erfarenheter av processen, under projektfasen, som lärdomar för att upprätthålla och främja framgångar, förebygga risker och hinder, samt att sätta i gång förbättringar i det fortsatt utvecklingsarbetet. En generell rekommendation är att identifierade framgångar, risker/hinder och förbättringsförslag tas som utgångspunkt för förbättringsarbetet i fortsättningen. Några övergripande rekommendationer:Fokusera på att säkerställa en basnivå för samverkan som når alla barn i Sörmland, exempelvis tillgång till en familjecentral.Säkerställ att det finns möjlighet att dra nytta av lärdomar från pilotprojekten när dessa når resultat. Det är viktigt att resultaten lyfts från det lokala perspektivet till det regionala, så att erfarenheterna kan generaliseras i utveckling för alla barn i Sörmland.Säkerställ att arbetet inte bara handlar om psykisk ohälsa, inkludera även hälsofrämjande insatser för barn med exempelvis funktionsnedsättning eller kroniska sjukdomar. Kanske kan det ske i samband med arbete med välmåendehjulet. Säkerställ att det tas hänsyn även till andra livsvillkor, som exempelvis ekonomiska villkor, i arbetet att främja barns hälsa. Mobilisera Tillsammans för barnens bästas beslutade mål och arbetssätt som en utgångspunkt och resurs i nya statliga satsningar.För att inte riskera att arbetet avstannar, formulera snarast en plan för fortsättning (gärna förlängning) i form av fortsatt praktisk testning av nya samverkansformer och implementering av modellen.
|
|
| 7. |
- Lundin, Johan, 1975, et al.
(författare)
-
Guiding Design for Waiting
- 2004
-
Ingår i: The interaction society. - Hershey, PA, USA : Idea Group. ; , s. 319-344
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Mahdavi, Jafar, et al.
(författare)
-
Helicobacter pylori SabA adhesin in persistent infection and chronic inflammation
- 2002
-
Ingår i: Science. - : American Association for the Advancement of Science. - 0036-8075 .- 1095-9203. ; 297:5581, s. 573-578
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Helicobacter pylori adherence in the human gastric mucosa involves specific bacterial adhesins and cognate host receptors. Here, we identify sialyl-dimeric-Lewis x glycosphingolipid as a receptor for H. pylori and show that H. pylori infection induced formation of sialyl-Lewis x antigens in gastric epithelium in humans and in a Rhesus monkey. The corresponding sialic acid-binding adhesin (SabA) was isolated with the "retagging" method, and the underlying sabA gene (JHP662/HP0725) was identified. The ability of many H. pylori strains to adhere to sialylated glycoconjugates expressed during chronic inflammation might thus contribute to virulence and the extraordinary chronicity of H. pylori infection.
|
|
| 9. |
- Nilsen, Per, 1960-, et al.
(författare)
-
Realizing the potential of artificial intelligence in healthcare : Learning from intervention, innovation, implementation and improvement sciences
- 2022
-
Ingår i: Frontiers in Health Services. - Lausanne : Frontiers Media S.A.. - 2813-0146. ; 2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introduction: Artificial intelligence (AI) is widely seen as critical for tackling fundamental challenges faced by health systems. However, research is scant on the factors that influence the implementation and routine use of AI in healthcare, how AI may interact with the context in which it is implemented, and how it can contribute to wider health system goals. We propose that AI development can benefit from knowledge generated in four scientific fields: intervention, innovation, implementation and improvement sciences.Aim: The aim of this paper is to briefly describe the four fields and to identify potentially relevant knowledge from these fields that can be utilized for understanding and/or facilitating the use of AI in healthcare. The paper is based on the authors' experience and expertise in intervention, innovation, implementation, and improvement sciences, and a selective literature review.Utilizing knowledge from the four fields: The four fields have generated a wealth of often-overlapping knowledge, some of which we propose has considerable relevance for understanding and/or facilitating the use of AI in healthcare.Conclusion: Knowledge derived from intervention, innovation, implementation, and improvement sciences provides a head start for research on the use of AI in healthcare, yet the extent to which this knowledge can be repurposed in AI studies cannot be taken for granted. Thus, when taking advantage of insights in the four fields, it is important to also be explorative and use inductive research approaches to generate knowledge that can contribute toward realizing the potential of AI in healthcare. © 2022 Nilsen, Reed, Nair, Savage, Macrae, Barlow, Svedberg, Larsson, Lundgren and Nygren.
|
|
