| 1. |
- Bell, David, et al.
(författare)
-
Organellomic data sets confirm a cryptic consensus on (unrooted) land-plant relationships and provide new insights into bryophyte molecular evolution
- 2020
-
Ingår i: American Journal of Botany. - : Wiley. - 0002-9122 .- 1537-2197. ; 107:1, s. 91-115
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Premise Phylogenetic trees of bryophytes provide important evolutionary context for land plants. However, published inferences of overall embryophyte relationships vary considerably. We performed phylogenomic analyses of bryophytes and relatives using both mitochondrial and plastid gene sets, and investigated bryophyte plastome evolution. Methods We employed diverse likelihood-based analyses to infer large-scale bryophyte phylogeny for mitochondrial and plastid data sets. We tested for changes in purifying selection in plastid genes of a mycoheterotrophic liverwort (Aneura mirabilis) and a putatively mycoheterotrophic moss (Buxbaumia), and compared 15 bryophyte plastomes for major structural rearrangements. Results Overall land-plant relationships conflict across analyses, generally weakly. However, an underlying (unrooted) four-taxon tree is consistent across most analyses and published studies. Despite gene coverage patchiness, relationships within mosses, liverworts, and hornworts are largely congruent with previous studies, with plastid results generally better supported. Exclusion of RNA edit sites restores cases of unexpected non-monophyly to monophyly for Takakia and two hornwort genera. Relaxed purifying selection affects multiple plastid genes in mycoheterotrophic Aneura but not Buxbaumia. Plastid genome structure is nearly invariant across bryophytes, but the tufA locus, presumed lost in embryophytes, is unexpectedly retained in several mosses. Conclusions A common unrooted tree underlies embryophyte phylogeny, [(liverworts, mosses), (hornworts, vascular plants)]; rooting inconsistency across studies likely reflects substantial distance to algal outgroups. Analyses combining genomic and transcriptomic data may be misled locally for heavily RNA-edited taxa. The Buxbaumia plastome lacks hallmarks of relaxed selection found in mycoheterotrophic Aneura. Autotrophic bryophyte plastomes, including Buxbaumia, hardly vary in overall structure.
|
|
| 2. |
- Larsson, Emelie, et al.
(författare)
-
Finding a unicorn in the woods : The magic of collaborative care and resistance
- 2023
-
Ingår i: Voices from gender studies. - : Routledge.
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This chapter is a critical celebration of an academic and activist group that we call Ånge. Using memory work, we discuss our experiences of regularly meeting in Ånge, a small town located in rural northern inland Sweden. Drawing on theories of centre and periphery, safe space, slow scholarship, and feminist care, we find that safe spaces are crucial for resisting patriarchal and neoliberal demands of academia. Through Ånge we have found a more radical way of doing research. Overturning the neoliberal order within the university requires a release of unicorns—symbolising the creation of collaborative care and resistance.
|
|
| 3. |
- Larsson Hult, Karin, 1985-, et al.
(författare)
-
Rum för gemenskap
- 2022
-
Ingår i: Forum för genusvetenskap - en jubilar i vardande. - SUNDSVALL : Mid Sweden University. - 9789189341876 ; , s. 25-27
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Larsson, Johan, 1979-, et al.
(författare)
-
Integration, Application and Importance of Collaboration in Sustainable Project Management
- 2020
-
Ingår i: Sustainability. - : MDPI. - 2071-1050. ; 12:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The need to consider sustainability has substantially increased the complexity of implementing construction and infrastructure projects and new management practices have emerged during the past decade to tackle the global sustainability challenges, where the engagement and coordination of broader competences from stakeholders throughout the supply chain is required. This new project management paradigm has been accompanied by greater attention to the concept of collaborative business arrangements, often called partnering, that has emerged in construction and infrastructure projects to improve project deliveries. However, there are uncertainties about the optimal strategy to foster, integrate and maintain the required collaboration, particularly in sustainable management practices in infrastructure maintenance projects. This paper addresses these uncertainties, based on a single case study of an infrastructure maintenance contract involving an extensive collaborative business arrangement. The findings reveal that different collaborative practices affect diverse aspects of sustainable project management. Further, the extensive collaborative business arrangement has promoted sustainable deliveries based upon organizational learning and continuous improvements. Thus, this study offers an encouraging example of how extensive collaboration can be fostered and play a key role in sustainable project management practices.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Larsson, Lisa, et al.
(författare)
-
Innovation for competitive manufacturing
- 2015
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper reports perspectives on values and contributions manufacturing innovation bring to meet increased competition in the current changing manufacturing climate. This is obtained through a multiple case study of three manufacturing innovations, mapping values from each case, and analysing how the innovations have contributed to each of the studied firm’s competitiveness. Results show that manufacturing innovation mainly addresses cost and time reductions, but also customer value, to gain competitive advantage and opportunities such as reaching new markets. However, other values such as social and environmental benefits are brought up, which also can be linked to emergent customer demands. The paper contributes to the research community and industry with a new approach to innovation in manufacturing, where global trends of today are taken into consideration.
|
|
| 7. |
- Larsson, Lisa, 1980-, et al.
(författare)
-
Sustainable Development in Project-Based Industries : Supporting the Realization of Explorative Innovation
- 2018
-
Ingår i: Sustainability. - : MDPI. - 2071-1050. ; 10:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Both exploitative and explorative innovations are needed for sustainable developmentin any industry, but balancing the two types is a delicate matter, and exploitation tends to bestrongly prioritized in many industries. This is typically evident in project-based industries (PBIs), which are characterized by a fragmented supply chain and the delivery of one-off solutions in business projects. Realizing explorative innovations in this context is complex due to the need to transfer new knowledge between the organization developing the innovations and actors in inter-organizational business projects. The aim of this paper is to highlight areas in the management of explorative innovations developed outside business projects, to increase the understanding of where the specific market setting of PBIs might necessitate an adapted approach for successful realization. A case study of three innovation projects in organizations operating in PBIs have been conducted. The findings confirm that the major challenges lie in the transition between development project and business project. We highlight three aspects linked to this transition that require a flexible management approach: the assignation and acceptance of suitable responsibilities and roles, flexible support for the innovation process, and system acceptance. The findings may provide guidance for actors in PBIs strategically seeking to promote sustainable development, and provide foundations for further research to develop support for explorative innovation.
|
|
| 8. |
- Larsson, Pär, et al.
(författare)
-
The complete genome sequence of Francisella tularensis, the causative agent of tularemia
- 2005
-
Ingår i: Nature Genetics. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1061-4036 .- 1546-1718. ; 37:2, s. 153-159
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Francisella tularensis is one of the most infectious human pathogens known. In the past, both the former Soviet Union and the US had programs to develop weapons containing the bacterium. We report the complete genome sequence of a highly virulent isolate of F. tularensis (1,892,819 bp). The sequence uncovers previously uncharacterized genes encoding type IV pili, a surface polysaccharide and iron-acquisition systems. Several virulence-associated genes were located in a putative pathogenicity island, which was duplicated in the genome. More than 10% of the putative coding sequences contained insertion-deletion or substitution mutations and seemed to be deteriorating. The genome is rich in IS elements, including IS630 Tc-1 mariner family transposons, which are not expected in a prokaryote. We used a computational method for predicting metabolic pathways and found an unexpectedly high proportion of disrupted pathways, explaining the fastidious nutritional requirements of the bacterium. The loss of biosynthetic pathways indicates that F. tularensis is an obligate host-dependent bacterium in its natural life cycle. Our results have implications for our understanding of how highly virulent human pathogens evolve and will expedite strategies to combat them.
|
|
| 9. |
- Leebens-Mack, James H., et al.
(författare)
-
One thousand plant transcriptomes and the phylogenomics of green plants
- 2019
-
Ingår i: Nature. - : Nature Publishing Group. - 0028-0836 .- 1476-4687. ; 574:7780, s. 679-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Green plants (Viridiplantae) include around 450,000-500,000 species(1,2) of great diversity and have important roles in terrestrial and aquatic ecosystems. Here, as part of the One Thousand Plant Transcriptomes Initiative, we sequenced the vegetative transcriptomes of 1,124 species that span the diversity of plants in a broad sense (Archaeplastida), including green plants (Viridiplantae), glaucophytes (Glaucophyta) and red algae (Rhodophyta). Our analysis provides a robust phylogenomic framework for examining the evolution of green plants. Most inferred species relationships are well supported across multiple species tree and supermatrix analyses, but discordance among plastid and nuclear gene trees at a few important nodes highlights the complexity of plant genome evolution, including polyploidy, periods of rapid speciation, and extinction. Incomplete sorting of ancestral variation, polyploidization and massive expansions of gene families punctuate the evolutionary history of green plants. Notably, we find that large expansions of gene families preceded the origins of green plants, land plants and vascular plants, whereas whole-genome duplications are inferred to have occurred repeatedly throughout the evolution of flowering plants and ferns. The increasing availability of high-quality plant genome sequences and advances in functional genomics are enabling research on genome evolution across the green tree of life.
|
|
| 10. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
