| 1. |
- Dexe, Jacob, et al.
(författare)
-
An Empirical Investigation of the Right to Explanation Under GDPR in Insurance
- 2020
-
Ingår i: Trust, Privacy and Security in Digital Business : TrustBus 2020 - TrustBus 2020. - Cham : Springer International Publishing. - 9783030589851 - 9783030589868 ; 12395, s. 125-139, s. 125-139
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The GDPR aims at strengthening the rights of data subjects and to build trust in the digital single market. This is manifested by the introduction of a new principle of transparency. It is, however, not obvious what this means in practice: What kind of answers can be expected to GDPR requests citing the right to “meaningful information”? This is the question addressed in this article. Seven insurance companies, representing 90–95% of the Swedish home insurance market, were asked by consumers to disclose information about how premiums are set. Results are presented first giving descriptive statistics, then characterizing the pricing information given, and lastly describing the procedural information offered by insurers as part of their answers. Overall, several different approaches to answering the request can be discerned, including different uses of examples, lists, descriptions of logic, legal basis as well as data related to the process of answering the requests. Results are analyzed in light of GDPR requirements. A number of potential improvements are identified—at least three responses are likely to fail the undue delay requirement. The article is concluded with a discussion about future work.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Holtz, Hajo Michael, et al.
(författare)
-
Dataskyddsförordningen : det digitala årtiondets drottning
- 2023
-
Ingår i: Dataskyddet 50 år. - Visby : eddy.se. - 9789189840027 ; , s. 379-396
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En stark och sammanhängande ram för dataskyddet inom EU är en förutsättning för att skapa den tillit som behövs för att utveckla den digitala ekonomin över hela den inre marknaden. Dataskyddsförordningen måste därför ses i ett sammanhang med andra rättsakter som är en del i förverkligandet av strategin att utveckla en digital inre marknad, bl.a. regler avseende ansvaret för leverantörer av förmedlingstjänster (förordningen om digitala tjänster, DSA), regler avseende centrala plattformstjänster (förordningen om digitala marknader, DMA) samt regler avseende en ram för dataförmedlingstjänster och dataaltruism (dataförvaltningsförordningen, DGA). I det här bidraget ges en överblick över hur dataskyddsförordningen förhåller sig till några av de nya rättsakterna inom den digitala inre marknaden, nämligen DMA, DSA och DGA.
|
|
| 4. |
- Holtz, Hajo Michael, et al.
(författare)
-
Dataskyddsförordningen - det digitala årtiondets drottning
- 2023
-
Ingår i: Dataskyddet 50 år : Historia, aktuella problem och framtid - Historia, aktuella problem och framtid. - 9789189840027 ; , s. 379-396
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Holtz, Hajo Michael, et al.
(författare)
-
Överlappningen mellan dataskydd och marknadsrätt : Dataskyddsförordningens tillämpning på marknadsföring och marknadsrättens tillämpning på kommersiell personuppgiftsbehandling
- 2020
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :2, s. 140-169
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Digitaliseringen gör det möjligt för näringsidkare att utveckla nya affärsmodeller, upptäcka nya marknader och att rationalisera sina verksamheter. En viktig aspekt i denna utveckling utgör att samla in, behandla och på olika sätt utnyttja personuppgifter av såväl befintliga som presumtiva kunder. Av den anledningen existerar ett naturligt samband mellan personuppgifter och näringsverksamhet och från ett juridiskt perspektiv en överlappning mellan rättsområdena dataskydd och marknadsrätt. Den här artikeln analyserar denna överlappning närmare. I artikeln görs en undersökning av såväl dataskyddsförordningens tillämpning på olika marknadsföringsåtgärder som marknadsrättens tillämpning på kommersiella personuppgiftsbehandlingar.
|
|
| 6. |
- Jönsson, Martin, et al.
(författare)
-
Post hoc interventions and the General Data Protection Regulation
- 2023
-
Ingår i: Post Hoc Interventions : Prospects and Problems - Prospects and Problems. - : the Department of Philosophy, Lund University. - 9789189415614 - 9789189415621 ; , s. 93-112
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Post hoc interventions rely on having access to certain personal data - such as the gender, age, ethnicity, and sexual orientation of the persons being evaluated - in order to detect and correct for prejudice. This brings these interventions into possible tension with pertinent data protection legislation, which might restrict the processing of said data. We discuss the compatibility of post hoc interventions, more specifically the Generalized Informed Interval Scale Update (GIIU), and the General Data Protection Regulation (GDPR). In particular, we investigate the legality of applying GIIU to datasets which haven't been collected with consent from the data subjects that their data is to be processed by GIIU. We conclude that many such applications are in compliance with the GDPR, but others, specifically those where the processing includes special categories of personal data that is considered sensitive, might not be.
|
|
| 7. |
- Larsson, Stefan, et al.
(författare)
-
AI i offentlig sektor : Från etiska riktlinjer till lagstiftning
- 2022
-
Ingår i: De Lege årsbok 2021 : Law, AI & Digitalization - Law, AI & Digitalization. - 1102-3317. - 9789177371670 ; 2021, s. 467-495
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Användningen av artificiell intelligens (AI), det vill säga en rad primärt databeroende metoder och teknologier för bland annat prediktion och automation, tycks bidra till en omvälvande period i den offentliga förvaltningen. Detta skifte föranleder ett styrningsbehov, ofta kopplat till tillitsfrågor, vilket i en internationell kontext inte minst syns i en stor mängd etiska riktlinjer och principiella dokument som publicerats under de senaste få åren. Styrningen befinner sig därmed i en formativ period, vilket inte minst tydliggörs i och med EU-kommissionens förslag på den förordning om harmoniserade regler för AI (rättsakt om AI) som publicerades i april 2021. I detta kapitel belyser vi denna styrningsutveckling i sig, visar på dess mest centrala delar, samt analyserar den svenska offentliga AI-användningen i dess ljus.
|
|
| 8. |
- Larsson, Stefan, et al.
(författare)
-
Den nya oljan - hanteringen av personuppgifter är en konsumentfråga
- 2017
-
Ingår i: Dagens juridik.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- DEBATT - av STEFAN LARSSON, docent och föreståndare, Lunds universitets internetinstitut (LUii) och forskare vid tankesmedjan Fores samt JONAS LEDENDAL, jur.dr. i handelsrätt och forskare vid Institutionen för handelsrätt, Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Forskarna skriver i Dagens Juridik om personuppgifter som en konsumentfråga, dvs till skillnad från att bara förstå och reglera data utifrån ett integritetsperspektiv, baserat på deras nyligen publicerade konsumentverksrapport Personuppgifter som betalningsmedel.
|
|
| 9. |
- Larsson, Stefan, et al.
(författare)
-
Personuppgifter som betalningsmedel
- 2017. - 4
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Personuppgifter som betalningsmedelDen här rapporten visar hur konsumenternas data kommit att få ett centralt värde i den digitala ekonomin. Förändringen väcker frågor om hur väl konsumentskyddet därmed står sig i förhållande till detta. Studien beskriver och analyserar de konsumentrelaterade utmaningar som den växande användningen av personuppgifter som en form av betalningsmedel medför. I studien görs en kartläggning av olika marknadspraktiker som har med hanteringen av personuppgifter att göra, vilket i sin tur utgör en grund för en rättsanalys där författarna fokuserar på konsumentskyddets rättsliga förutsättningar i relation till denna hantering. Rapportförfattarna förslår i förlängningen av rättsanalysen att KO i praxis prövar både avtalsvillkorslagens och marknadsföringslagens tillämplighet i det här sammanhanget.Utöver en breddad diskussion kring centrala utmaningar framöver argumenterar rapportförfattarna för behovet av att utveckla myndighetssamverkan på dataområdet, metoder för tillsyn över datadrivna och individualiserade applikationer samt mer kunskapsproduktion på området.Rapporten är författad av två forskare vid Lunds universitet:Stefan Larsson är docent i teknik och social förändring, forskare vid Lunds universitets internetinstitut (LUii), jurist, disputerad i rättssociologi och medlem i Konsumentverkets vetenskapliga råd. Jonas Ledendal är jur.dr. i handelsrätt med specialisering mot IT-rätt och forskare vid Institutionen för handelsrätt, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, och vid LUii.
|
|
| 10. |
- Leckner, Sara, et al.
(författare)
-
Kommunala myndigheters delning av invånardata : Slutrapport från Datalabbet i Helsingborgs stad
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att kunna upprätthålla välfärden, och möta de många utmaningar samhället står inför, måste den offentliga sektorn hitta nya, effektivare sätt att arbeta. En möjlig väg för att effektivisera den offentliga verksamheten, skulle kunna vara att utveckla nya sätt att använda data som kommunen samlar in. I detta projekt har Helsinborgs kommun velat utforska den outnyttjade potential av kunskap som finns i de data invånarna har delat med sig av till kommunen. Utgångspunkten är att om data från olika förvaltningar kunde kombineras och analyseras på nya relevanta sätt, oberoende av förvaltningsgränserna, skulle man få en mer komplett förståelse för invånarnas situation och på så sätt kunna erbjuda bättre service och tjänster. En sådan samordning av data skulle dock innebära en ny form av intrång i kommuninvånarnas integritet och det är inte säkert att invånarna förstår eller vill ge sitt samtycke till det. Det är också oklart vad förvaltningarna och kommunen som helhet juridiskt får göra när det kommer till datadelning. Delning av invånardata väcker med andra ord både etiska (vad bör man göra?) och rättsliga frågor (vad får man göra?). Rapporten undersöker medborgarnas inställning till kommunens nuvarande och önskade dataanvändning, samt de rättsliga förutsättningarna för att dela data mellan kommunala myndigheter, och sätter de båda utgångspunkterna i relation till varandra.
|
|
