| 1. |
|
|
| 2. |
- Arping, Åsa, 1968, et al.
(författare)
-
Från redaktionen : Gränser
- 2003
-
Ingår i: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - 0348-8365. ; 24:1, s. 4-6
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det feministiska akademiska fältet har alltid debatterats och alltid varit statt i utveckling. Alltfler har börjat ifrågasätta och problematisera genusvetenskapens gränser. Men hur kan vi bredda fokus utan att tappa i politisk sprängkraft? Och finns det utrymme för ett feministiskt skrivande inom akademin? I detta nummer bland annat: Nina Lykke insisterar på nödvändigheten av intersektionell forskning. Sara Edenheim ifrågasätter om kvinnor i manskläder alltid innebär något subversivt och Lisbeth Larsson ser med kritisk blick på den feministiska litteraturforskningens ständiga sökande efter lyckliga slut.
|
|
| 3. |
- Arping, Åsa, 1968, et al.
(författare)
-
Förord
- 2016
-
Ingår i: Humanister i fält. Metoder och möjligheter. - Göteborg : LIR.skrifter. - 9789188348715 ; , s. 7-9
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Bergenmar, Jenny, 1973, et al.
(författare)
-
Gender and Vernaculars in Digital Humanities and World Literature
- 2017
-
Ingår i: NORA - Nordic Journal of Feminist and Gender Research. - : Informa UK Limited. - 0803-8740 .- 1502-394X. ; 25:4, s. 232-246
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article discusses the large-scale and world-encompassing aspirations of digital humanities and world literature and their methodological accordance with the analysis of literature in smaller languages and of texts understood in social, transnational, and gendered contexts. Are Digital Humanities and World Literature establishing themselves as fields utilizing analytical tools that are at odds with the aims and perspectives of feminist literary history and reception history as a part of literary history? We argue that gender research and theory is insufficiently developed in both computational literary history and World Literature. An unproblematic understanding of translations, canonization, English as a global language, and the use of large-scale computational methods and formalized interpretive models is in many cases not beneficial for the understanding of texts by women writers or from feminist perspectives. Drawing on feminist criticism of computational methods and arguments for specialized rather than generalized knowledge about literary history, we propose that digitization in some form, be it a bibliographical database or digitization of a corpus of texts, may be thought of as part of the research process in projects oriented towards gender and cultural exchange.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
-
Humanister i fält. Metoder och möjligheter
- 2016
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att "gå ut i fält" har länge fått beskriva en mängd metodiska praktiker inom flera olika vetenskapsområden. Det är dock fortfarande ganska ovanligt att forskare inom humaniora lämnar skrivbordets avgränsade landskap för mer handfasta studier på fältet. Denna antologi undersöker vad det innebär att kombinera traditionella humanistiska metoder med olika former av fältarbete. Förändras vår syn på forskningen och forskningsobjektet om vi bedriver fältstudier? Blir annorlunda kunskap möjlig och påverkar det i sin tur synen på humaniora som ett eget fält?
|
|
| 7. |
-
Kanon ifrågasatt : Kanon ifrågasatt. Kanoniseringsprocesser och makten över vetandet
- 2009
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kanons vara eller icke vara har debatterats från olika perspektiv under de senaste åren. I boken Kanon ifrågasatt diskuteras kanon som företeelse: Är den alls nödvändig eller gör den trots allt mer nytta än skada? Boken behandlar också tänkare och traditioner som tidigare inte beretts plats i kanon, liksom för oss välkända tänkares väg in i kanon. Förhållandet mellan kanon och universitetsutbildning är både en praktisk och en utbildningspolitisk fråga. Men i grunden är det också fråga om demokrati: Vad är värt att läsa? Vilka texter har egentligen allmänintresse? Och hur bestäms det? Hur dessa frågor besvaras påverkar vad som inte betraktas som varande av allmänt intresse. I boken diskuteras teoretiska perspektiv företrädda av Gayatri Spivak och Allan och Harold Bloom, filosofihistoriska kanoniseringspraktiker kring Descartes, det mödosamma arbetet att skriva in kvinnliga tänkare i den filosofihistoriska kanonen. Dessutom belyses kanoniseringens verktyg för att hålla utomeuropeiska tänkare utanför kanon. Även vita europeiska män utesluts när deras ärenden inte passar kanons hegemoniska intressen. Kanon ifrågasatt innehåller tio essäer skrivna av idéhistoriker och filosofihistoriker, flertalet verksamma vid Göteborgs universitet.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Leppänen, Katarina, 1969
(författare)
-
Alexandra Kollontaj
- 2018
-
Ingår i: Svenskt kvinnobiografiskt lexicon. - Göteborg : Göteborgs universitet, Institutionen för historiska studier. - 9789163975943
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
