| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Andren, Henrik, et al.
(författare)
-
De stora rovdjurens effekter på annat vilt och tamren
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den teoretiska bakgrunden ger en beskrivning av termer och fackuttryck, samt beskrivningar av hur olika faktorer påverkar relationerna mellan rovdjur och bytesdjur. Termen predator är synonymt med rovdjur, medan termen predation står för den process som består av dödande och konsumtion av bytesdjur, och omfattningen av den dödlighet hos bytesdjuren som rovdjuret orsakar. Rovdjurens påverkan på bytespopulationer varierar mellan områden och över tid, samtidigt som rovdjuren själva påverkas av bytespopulationerna. Rovdjur-bytesdjurssystemen är alltså inte bara dynamiska utan också interaktiva, d.v.s. de påverkar varandra. Rovdjurens påverkan på bytespopulationen beror i princip på fem faktorer: (1) bytespopulationens storlek, (2) bytespopulationens produktivitet/tillväxttakt, (3) rovdjurspopulationens storlek, (4) rovdjurspopulationens produktivitet/tillväxttakt samt (5) antalet bytesdjur tagna per rovdjur och tidsenhet (den s.k. funktionella responsen). Predation är ofta en kombination av additiv och kompensatorisk dödlighet. Med additiv dödlighet menar man att predationen läggs ovanpå (adderas till) annan dödlighet, med kompensatorisk dödlighet menar man att predationen ersätter annan typ av dödlighet. Ju större andel av predationen som är additiv desto större blir effekterna på bytesdjuren. Rovdjuren kan påverka sina bytesdjur inte bara genom direkt predation utan även genom att bytesdjuren ändrar sitt beteende i närvaron av rovdjuren. Rovdjuren är en del av ekosystemet, som förenklat består av producenter (växter), primärkonsumenter (växtätare) och sekundärkonsumenter (predatorer). Dessa delar kan också beskrivas som olika trofinivåer i ekosystemet. En mer komplex beskrivning av ett ekosystem är att arter är ordnade i ett nätverk av interaktioner både mellan och inom trofiska nivåer, s.k. näringsvävar. I komplexa näringsvävar ökar antalet interaktioner mellan arter både inom trofinivåer och mellan trofinivåer, vilket försvagar specifika interaktioner mellan enskilda arter. I Sverige saknas stora områden som är helt opåverkade av mänskliga aktiviteter, vilket gör människan till den viktigaste aktören för storskalig påverkan på ekosystem över hela landet. Människan påverkar ekosystemet på många sätt, t.ex. genom markanvändning, jakt, andra ingrepp och förvaltningsåtgärder, och kan helt förändra dynamiken mellan rovdjur och bytesdjur.Även ett kortfaktablad om rovdjurens effekter finns att ladda ned.Hur påverkar de stora rovdjuren bytesdjurens populationer?Grimsö forskningsstation vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har för Naturvårdsverkets räkning gjort en översikt av kunskapsläget om hur de stora rovdjuren påverkar de bytesdjur de jagar, det vill säga vilt och tamren. Hela rapporten, De stora rovdjurens effekter på annat vilt och tamren, kan du läsa här, eller på Naturvårdsverkets hemsida.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Andren, Henrik, et al.
(författare)
-
Large impact of Eurasian lynx predation on roe deer population dynamics
- 2015
-
Ingår i: PLoS ONE. - : Public Library of Science (PLoS). - 1932-6203. ; 10
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The effects of predation on ungulate populations depend on several factors. One of the most important factors is the proportion of predation that is additive or compensatory respectively to other mortality in the prey, i.e., the relative effect of top-down and bottom-up processes. We estimated Eurasian lynx (Lynx lynx) kill rate on roe deer (Capreolus capreolus) using radio-collared lynx. Kill rate was strongly affected by lynx social status. For males it was 4.85 +/- 1.30 S.E. roe deer per 30 days, for females with kittens 6.23 +/- 0.83 S.E. and for solitary females 2.71 +/- 0.47 S.E. We found very weak support for effects of prey density (both for Type I (linear) and Type II (non-linear) functional responses) and of season (winter, summer) on lynx kill rate. Additionally, we analysed the growth rate in a roe deer population from 1985 to 2005 in an area, which lynx naturally re-colonized in 1996. The annual roe deer growth rate was lower after lynx re-colonized the study area, but it was also negatively influenced by roe deer density. Before lynx colonized the area roe deer growth rate was lambda = 1.079 (+/- 0.061 S.E.), while after lynx re-colonization it was lambda = 0.94 (+/- 0.051 S.E.). Thus, the growth rate in the roe deer population decreased by Delta lambda = 0.14 (+/- 0.080 S.E.) after lynx re-colonized the study area, which corresponded to the estimated lynx predation rate on roe deer (0.11 +/- 0.042 S.E.), suggesting that lynx predation was mainly additive to other mortality in roe deer. To conclude, this study suggests that lynx predation together with density dependent factors both influence the roe deer population dynamics. Thus, both top-down and bottom-up processes operated at the same time in this predator-prey system.
|
|
| 7. |
- Andren, Henrik, et al.
(författare)
-
Lodjur i dagens Sverige
- 2014
-
Ingår i: Lodjuret. - 9789173536547 ; , s. 163-186
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 8. |
- Andren, Henrik, et al.
(författare)
-
Numerical response of predator to prey: Dynamic interactions and population cycles in Eurasian lynx and roe deer
- 2024
-
Ingår i: Ecological Monographs. - 0012-9615 .- 1557-7015. ; 94
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The dynamic interactions between predators and their prey have two fundamental processes: numerical and functional responses. Numerical response is defined as predator growth rate as a function of prey density or both prey and predator densities [dP/dt = f(N, P)]. Functional response is defined as the kill rate by an individual predator being a function of prey density or prey and predator densities combined. Although there are relatively many studies on the functional response in mammalian predators, the numerical response remains poorly documented. We studied the numerical response of Eurasian lynx (Lynx lynx) to various densities of its primary prey species, roe deer (Capreolus capreolus), and to itself (lynx). We exploited an unusual natural situation, spanning three decades where lynx, after a period of absence in central and southern Sweden, during which roe deer populations had grown to high densities, subsequently recolonized region after region, from north to south. We divided the study area into seven regions, with increasing productivity from north to south. We found strong effects of both roe deer density and lynx density on lynx numerical response. Thus, both resources and intraspecific competition for these resources are important to understanding the lynx population dynamic. We built a series of deterministic lynx-roe deer models, and applied them to the seven regions. We found a very good fit between these Lotka-Volterra type models and the data. The deterministic models produced almost cyclic dynamics or dampened cycles in five of the seven regions. Thus, we documented population cycles in this large predator-large herbivore system, which is rarely done. The amplitudes in the dampened cycles decreased toward the south. Thus, the dynamics between lynx and roe deer became more stable with increasing carrying capacity for roe deer, which is related to higher productivity in the environment. This increased stability could be explained by variation in predation risk, where human presence can act as prey refugia, and by a more diverse prey guild that will weaken the direct interaction between lynx and roe deer.
|
|
| 9. |
- Andren, Henrik, et al.
(författare)
-
Prognoser för vargpopulationen hösten 2021 – uppdatering 2020-11-12
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag från Naturvårdsverket (Ärende nr. NV-08390-20) har Henrik Andrén, Håkan Sand och Olof Liberg gjort en uppdatering av prognoserna för vargpopulationen hösten 2021 vid olika jaktuttag under säsongen 2020/2021. I uppdraget ingick också att beskriva hur man beräknar tillväxttakten och olika spridningsmått för tillväxttakten, d.v.s. osäkerheten eller mellanårsvariationen i tillväxttakten.
|
|
| 10. |
|
|
