| 1. |
- Carlsson, Maria, et al.
(författare)
-
Lagans avrinningsområde: naturvärdesbedömning av vattendrag i Jönköpings län 2005
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en avrapportering av Projekt Naturvärdesbedömning Väst som innefattar en naturvärdesbedömning av större vattendrag i Lagans, Nissans och Tidans avrinningsområden. De kommuner som ingår är Gislaved, Gnosjö, Jönköping, Mullsjö, Vaggeryd och Värnamo. Dessutom ingår några länsgemensamma vattendrag i Hylte, Tidaholm, Tranemo och Ulricehamns kommuner. Naturvärdesbedömningens syfte är att fungera som ett verktyg och kunskapsunderlag vid planering och arbete vid och i de berörda vattendragen.Hösten 2002 startades projektet Naturvärdesbedömning Väst upp av Länsstyrelsen i Jönköpings län. Länsstyrelsens egeninsats har utgjort drygt hälften av finansieringen. Övriga insatser har i huvudsak kommit från berörda kommuner och vattenvårdsförbund, Vägver ket region sydöst, medel från regleringsfonderna Furen-Flåren och Bolmen, fiskeavgiftsmedel samt, för 1 vattendrag, Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Projektet har genom förts inom ramen för miljöövervakningen på Länsstyrelsen i Jönköpings län.Naturvärdesbedömningen bygger på det nationella bedömningssystemet System Aqua (Naturvårdsverket). System Aqua innefattar bedömning av vattendragens naturlighet, förekomst av rariteter samt artrikedom. Vid värderingen väger naturligheten tyngst. Att lokalisera nyckelbiotoper (Meddelande 1996:34) i anslutning till vattendragen har även varit en viktig del av arbetet.Naturvärdesbedömningen är uppdelad på 5 rapporter:Lagans avrinningsområde (Meddelande 2005:15) Bolmens tillflöden (Meddelande 2005:16) Tidan (Meddelande 2005:17) Nissans nedre avrinningsområde (Meddelande 2005:18) Nissans övre avrinningsområde (Meddelande 2005:19)Till ovanstående rapporter hör även ett kartunderlag med samma indelning. Kartunderlaget finns även i digital form (shape-skikt). All grunddata finns lättillgänglig i en databas (MS Access).Utöver föreliggande arbete med naturvärdesbedömningen och nyckelbiotoperna innefattar Projekt Naturvärdesbedömning Väst en biotopkartering av cirka 70 mil vattendrag. Delar av inventeringsresultaten presenteras i biotopkarteringsrapporter.
|
|
| 2. |
- Edqvist, Margareta, et al.
(författare)
-
Floraövervakning i Jönköpings län 2006: ett rikt odlingslandskap
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett rikt odlingslandskapI den här sammanställningen har vi valt att beskriva utvecklingen för några kärlväxter inom fyra olika växtmiljöer i odlingslandskapet. Dessa berörs av miljömålet ”Ett rikt odlingslandskap” och dess delmål; ängs- och betesmarker, skogsbeten, gårdsmiljöer och åkrar med åkerogräs.Trenderna för de utvalda växterna visar att mångfalden av odlingslandskapets arter i huvudsak fortlöpande minskar i vårt län:För arterna inom gruppen naturbeten och ängsmarker är trenden sammantaget negativ. Totalt har 543 lokaler besökts mellan 1978 och 2006 (2 504 besök). Av dessa bedöms 170 lokaler som utgångna, ca 31%. Brudsporre är den art som gått kraftigast tillbaka därefter kommer fältgentiana, tätt följd av finnögontröst och granspira. Drakblomma och vityxne är de arter som har det svårast beroende på deras låga individantal på lokalerna.Inventeringarna av mosippa (skogsbete) 2006-2007 visade att så många lokaler som 71 av 106 (67 %) har försvunnit från länet. Det är svårt att se om arten har en positiv trend på någon lokal i dagsläget. I stort sett har alla, möjligen med något enstaka undantag, gått tillbaka.Även arterna inom gårdsmiljöer visar på en negativ trend. Totalt har 26 lokaler besökts mellan 1978 och 2006 (97 besök). I stort sett är det är endast två lokaler för kattmynta, en lokal för paddfot samt möjligen en lokal för vit kattost som minskar.Flera av lokalerna med åkerogräs har inte återbesökts. Sammantaget kan ändå utläsas att gruppen visar på en negativ utveckling.Orsakerna till tillbakagången är många. Landskapet har genom tiderna alltid förändrats. Speciellt efter andra världskriget och i takt med industrisamhällets framväxt har påverkan på vårt odlingslandskap varit mycket stor. Några särskilt viktiga faktorer var den ökade användningen av bekämpningsmedel och gödsel och att småbiotoperna och åkerrenarna försvann i takt med att maskinerna blev större och bättre. Man ville få större bättre ytor att bruka. I dag är problemet att enheter läggs ner och betesmarkerna planteras igen eller står ohävdade. Jämför vi antalet brukare idag med antalet vid tiden för andra världskriget är skillnaden stor. År 1944 fanns över 400 000 jordbruksföretag i Sverige. År 2005 var antalet jordbruksföretag endast 75 800. I Jönköpings län var två tredjedelar av jordbruken mellan 2-10 ha stora, idag är mer än hälften större än 10 ha. I snitt brukades 7,4 ha åker. Idag brukas i genomsnitt 23,9 ha åker per företag i länet.I länet, liksom i övrig skogs- och mellanbygd, har dock storleksrationaliseringen inte gått lika långt som i slättbygderna tack vare de naturgivna förutsättningarna. Därför finns här också relativt mycket natur- och kulturvärden bevarade.
|
|
| 3. |
- Halldén, Anton, et al.
(författare)
-
Biotopkartering vattendrag - Metodik för kartering av biotoper i och i anslutning till vattendrag
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport beskriver en ny metodik för kartering av biotoper i och i snalutning till vattendrag. Syftet med metodiken är att lokalisera och kvantifiera olika biotoper i váttendragen och dess närmiljö, samt att beskriva dess påverkansgrad. Resultatet från karteringar kan t ex användas som underlag för naturvärdesbedömningar samt för bedömning av påverkan och behov av åtgärder. Behovet av kunskap inom detta område är mycket stort. Biotopkarteringsmetodiken har tagits fram av Länsstyrelsen i Jönköpings län och arbetet, som pågått under flera år, har innefattat åtskilliga praktiska tester. Metodiken bygger på att vattendraget karteras genom flygbildstolkning och sedan fotvandras utefter hela sin längd varvid information samlas in i fyra olika protokoll samt på karta. Vattendraget och dess båda stränder (närmiljön) delas upp i separata delsträckor, dessutom beskrivs och utmärks samtliga vandringshinder och tillrinnande diken/biflöden.
|
|
| 4. |
- Hassel, Linda, et al.
(författare)
-
Ostörda områden – Var finns de? : En GIS-modell för identifiering av bullerfria områden
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tysta och ostörda områden blir allt mer ovanliga i landskapet. I stora delar av södra Sverige är orörda och ostörda områden en bristvara. I flera av miljömålens preciseringar nämns att påverkan från buller ska minimeras, att fragmentering av livsmiljöer inte ska ske och att värdefulla friluftsområden ska värnas och bibehållas. Länsstyrelsen har därför sökt och därefter erhållit projektmedel av Naturvårdsverket för att ta fram en enkel, lättanvänd och kostnadseffektiv GIS-modell för att identifiera ostörda (bullerfria) områden på länsnivå. Modellen innebär att framtagandeprocessen blir dokumenterad och repeterbar, vilket är ett krav för att underlaget enkelt ska kunna användas inom miljöövervakning eller för miljömålsuppföljning. Genom att modellen kan upprepas efter något eller några år, kan utvecklingen av de ostörda områdena lätt följas upp. I projektet har omfattningen av ostörda områden och var dessa områden är belägna geografiskt identifierats. Modellen har tillämpats i Jönköpings län.
|
|
| 5. |
- Liliegren, Yvonne
(författare)
-
Biotopkartering av vattendrag i de västra delarna av Jönköpings län: sammanställning av data för Lagans ARO, 2006
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanställning av data för Lagans ARO, 2006I föreliggande rapport sammanställs en del av de biotopkarteringsdata som samlades in inom projekt Naturvärdesbedömning väst (meddelande 2005:15-19). I samband med projektet nykarterades cirka 70 mil vattendrag och ytterligare 42 mil äldre karteringar utnyttjades. Totalt innebär detta en sträcka på 112 mil fördelat på 117 vattendrag. Samtliga vattendrag ligger i de västra länsdelarna inom avrinningsområdena Tidan, Nissan och Lagan samt inom kommunerna Mullsjö, Jönköping, Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo (samt angränsande kommuner i intilliggande län). Syftet med karteringarna var att ge ett underlag för en samlad naturvärdesbedömning av vattendragen. Men, karteringarna i sig är värdefulla och används inom många områden, bland annat inom vattenvårdsplaneringar.I och med de karteringar som genomfördes inom Naturvärdesbedömning väst så är större delen av Jönköpings läns vattendrag biotopkarterade.
|
|
| 6. |
- Liliegren, Yvonne
(författare)
-
Regionalt miljöövervakningsprogram för Jönköpings län 2015-2020
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den statligt finansierade miljöövervakningen omfattar en nationell och en regional nivå. Naturvårdsverket har ett övergripande samordningsansvar för miljöövervakningen på dessa nivåer. Den nationella drivs av Naturvårdsverket och/eller Havs- och vattenmyndigheten medan den regionala delen består av länsvisa samordnade program.Länsstyrelsens uppgift är att samordna den regionala miljöövervakningen som bedrivs inom länet av olika aktörer. Länsstyrelsens arbete med miljöövervakning innebär samordning, programskrivning och publicering av regionalt program, genomförande, kvalitetssäkring, uppföljning och utvärdering samt datahantering. Länsstyrelsen ska redovisa denna verksamhet i länsvisa regionala miljöövervakningsprogram med syfte att följa upp de regionala miljömålen samt utgöra stöd för den nationella miljömålsuppföljningen.Under 2013-2014 har Länsstyrelsen i Jönköpings län arbetat med att ta fram ett regionalt miljöövervakningsprogram för perioden 2015-2020 som ska ta vid efter programmet för 2009-2014. Naturvårdsverket tog inför detta arbete fram ett dokument ”Riktlinjer för regionala miljöövervakningsprogram 2015-2020” (Naturvårdsverket, 2013) och Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram kompletterande riktlinjer. Därtill har workshops med mera anordnats av både Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. En nationell databas har tagits fram och i denna har Länsstyrelsen redovisat varje ingående delprogram enligt Naturvårdsverkets mall.Länsprogrammet fördelas mellan de åtta programområdena; Landskap, Jordbruksmark, Skogsmark, Sötvatten, Våtmark, Luft, Hälsorelaterad övervakning och Miljögiftssamordning, se sidan 11-12. Jämfört med den förra programperioden så har samordning eftersträvats i ännu högre grad och samarbetet mellan länen i gemensamma delprogram ökat än mer. Det är några delprogram som inte finns med den här perioden jämfört med förra. Anledningarna till detta är flera, för några sker omdrevet nästkommande period medan andra har införlivats i andra delprogram eller utgått, se vidare i tabellen på sidan 12.Arbetet med att ta fram länsprogrammet har samordnats av Yvonne Liliegren i sin helhet och Bernhard Jaldemark i delar. I arbetet har även Program- och delprogramsansvariga deltagit:Landskap: Henrick Blank, Anne-Catrin Almer, Yvonne LiliegrenSkog: Maria Carlsson, Marielle Gustafsson, Yvonne LiliegrenJordbruksmark: Yvonne LiliegrenVåtmark: Yvonne LiliegrenSötvatten inklusive grundvatten: Anna-Karin Weichelt, Maria Carlsson, Beatrice Alenius, Jakob Bergengren, Linda GriffithsHälsorelaterad miljöövervakning: Carin LundqvistMiljögifter: Gunnel Hedberg
|
|
| 7. |
- Liliegren, Yvonne
(författare)
-
Regionalt miljöövervakningsprogram Jönköpings län 2021-2026
- 2021
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Länsstyrelserna har av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten fått i uppdrag att revidera den regionala miljöövervakningen och ta fram nya reviderade program för åren 2021-2026. Den statligt finansierade miljöövervakningen omfattar en nationell och en regional nivå. Naturvårdsverket har ett övergripande samordningsansvar för miljöövervakningen på dessa nivåer. Den nationella övervakningen drivs av Naturvårdsverket och/eller Havs och vattenmyndigheten medan den regionala delen består av länsvisa samordnade program. Länsprogrammet innehåller åtta programområdena; Landskap, Jordbruksmark, Skogsmark, Sötvatten, Våtmark, Luft, Hälsorelaterad övervakning och Miljögiftssamordning. Totalt planeras övervakning inom 31 delprogram, några av dem finansieras inte via regionala miljöövervakningsmedel Den övergripande ambitionen har varit att skapa en meningsfull miljöövervakning inom samtliga programområden som berör Jönköpings län. Gemensamma delprogram har prioriterats det vill säga delprogram i vilka flera länsstyrelser verkar tillsammans. Det är kostnadseffektivt vid genomförandet och möjliggör också gemensamma utvärderingar. Även samverkan och samordning med nationell miljöövervakning har eftersträvats.
|
|
| 8. |
- Liliegren, Yvonne, et al.
(författare)
-
Våtmarker i Örebro län Södra delen
- 1998
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport utgör Örebro läns del av den riksomfattande våtmarksinventering som dirivits och bekostats av Naturvårdsverket. Våtmerkerna har en naturligt en rik biologisk mångfald som det är angeläget att bevara för kommande generationer. Samtidigt är anspråken på myrarna från olika exploaterande intressen stora. Det är därför angeläget att förekommade våtmarker bedöms och klassificeras från naturvårdssynpunkt vilket sen kan läggas till grund för ställningstaganden i exploateringsärenden och säkerställandefrågor. Rapporten är publicerad i två delar, södra (1998:8) och norra (1998:9) delen av Örebro län.
|
|
