| 1. |
|
|
| 2. |
- Badea, Silviu, et al.
(författare)
-
The influence of soil composition on the leachability of selected hydrophobic organic compounds (HOCs) from soils using a batch leaching test
- 2013
-
Ingår i: Journal of Hazardous Materials. - : Elsevier. - 0304-3894 .- 1873-3336. ; 254, s. 26-35
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The influence of soil composition (peat and clay content) on the leachability was investigated in batch leaching experiments for chemically diverse hydrophobic organic compounds (HOCs: PCP, PAHs, HCB, HCHs, PCBs, and TCDD/Fs). An experimental design was applied to generate 8 diverse soil matrices, and the results were evaluated by orthogonal projections to latent structures (OPLS), as well as compound specific response surface models. Overall, the distribution coefficients (log Kd) of model HOCs were in the range of approx. 2.0–5.7. The Kd-values of HCHs, phenanthrene and PCP were positively correlated with the peat content. Kd-values of benzo(a)anthracene, HCB, and PCB 47 were positively correlated with both peat and clay content. The Kd-values of 1,3,6,8-TCDD and 1,3,6,8-TCDF were positively correlated with peat content but negatively correlated with clay content, while for PCB 153 and PCB 155 the correlations were reversed. The correlation between the Kd-values and the compounds’ Kow-values was linearly for compounds with log Kow <6. For HOCs with log Kow > 6, the Kd-values were leveling off, possibly due to small particles in the leachates. Our study demonstrated how complex interaction between both the organic matter and clay components influences the leachability of HOCs in a compound-specific manner.
|
|
| 3. |
- Bidleman, Terry F., et al.
(författare)
-
Bromoanisoles and Methoxylated Bromodiphenyl Ethers in Macroalgae from Nordic Coastal Regions
- 2019
-
Ingår i: Environmental Science. - London : Royal Society of Chemistry. - 2050-7887 .- 2050-7895. ; , s. 881-892
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Marine macroalgae are used worldwide for human consumption, animal feed, cosmetics and agriculture. In addition to beneficial nutrients, macroalgae contain halogenated natural products (HNPs), some of which have toxic properties similar to those of well-known anthropogenic contaminants. Sixteen species of red, green and brown macroalgae were collected in 2017–2018 from coastal waters of the northern Baltic Sea, Sweden Atlantic and Norway Atlantic, and analyzed for bromoanisoles (BAs) and methoxylated bromodiphenyl ethers (MeO-BDEs). Target compounds were quantified by gas chromatography-low resolution mass spectrometry (GC-LRMS), with qualitative confirmation in selected species by GC-high resolution mass spectrometry (GC-HRMS). Quantified compounds were 2,4-diBA, 2,4,6-triBA, 2′-MeO-BDE68, 6-MeO-BDE47, and two tribromo-MeO-BDEs and one tetrabromo-MeO-BDE with unknown bromine substituent positions. Semiquantitative results for pentabromo-MeO-BDEs were also obtained for a few species by GC-HRMS. Three extraction methods were compared; soaking in methanol, soaking in methanol–dichloromethane, and blending with mixed solvents. Extraction yields of BAs did not differ significantly (p > 0.05) with the three methods and the two soaking methods gave equivalent yields of MeO-BDEs. Extraction efficiencies of MeO-BDEs were significantly lower using the blend method (p < 0.05). For reasons of simplicity and efficiency, the soaking methods are preferred. Concentrations varied by orders of magnitude among species: ∑2BAs 57 to 57 700 and ∑5MeO-BDEs < 10 to 476 pg g−1 wet weight (ww). Macroalgae standing out with ∑2BAs >1000 pg g−1 ww were Ascophyllum nodosum, Ceramium tenuicorne, Ceramium virgatum, Fucus radicans, Fucus serratus, Fucus vesiculosus, Saccharina latissima, Laminaria digitata, and Acrosiphonia/Spongomorpha sp. Species A. nodosum, C. tenuicorne, Chara virgata, F. radicans and F. vesiculosus (Sweden Atlantic only) had ∑5MeO-BDEs >100 pg g−1ww. Profiles of individual compounds showed distinct differences among species and locations.
|
|
| 4. |
- Bidleman, Terry F., et al.
(författare)
-
Drosophilin a methyl ether (DAME) and other chlorinated dimethoxybenzenes in fungi and forest litter from Sweden
- 2023
-
Ingår i: Chemosphere. - : Elsevier. - 0045-6535 .- 1879-1298. ; 347
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Fungi and substrates undergoing fungal decomposition were collected from forests in northern and southernSweden and analyzed for chlorinated dimethoxybenzenes (DMBs). Specimens were fungi fruiting bodies, rottingwood, forest litter and underlying humus. Targeted compounds were DAME (1,2,4,5-tetrachloro-3,6-DMB) andrelated fungal secondary metabolites. A screening procedure was developed which involved soaking the speci-mens in ethyl acetate followed by analysis by capillary gas chromatography – mass spectrometry with mass selec-tive detection (GC-MSD). DAME was the most frequently found (62% of 47 specimens) and often the most abun-dant target compound, with range and mean ± SD concentrations of <0.0017–3.81 and 0.21 ± 0.63 mg kg−1ww. Based on log-log correlations of partition coefficients of hydrophobic compounds between fungal biomass/water (KD) and octanol/water (KOW), five species of fungi are suggested to produce DAME de novo versus bioaccu-mulation from forest runoff water. Full-scan mass spectra of some high-concentration specimens indicated thepresence of a Cl2DMB and a Cl3DMB, which could not be identified further due to lack of standards, anddrosophilin A (DA = 2,3,5,6-tetrachloro-4-methoxyphenol), the precursor to DAME. Tetrachloroveratrole(TeCV = 1,2,3,4-tetrachloro-5,6-DMB) was found in only a few specimens. This study supports our hypothesis offungi as a source of DAME in terrestrial runoff and indicates that other chlorinated secondary metabolites arepresent. DAME is widely distributed globally, and it would be good to have a better understanding of its sourcesand pathways as a marker of terrestrial organochlorines and their availability for bioaccumulation
|
|
| 5. |
- Bidleman, Terry F., et al.
(författare)
-
Sea-air exchange of bromoanisoles and methoxylated bromodiphenylethers in the Northern Baltic
- 2016
-
Ingår i: Marine Pollution Bulletin. - : Elsevier. - 0025-326X .- 1879-3363. ; 112:1-2, s. 58-64
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Halogenated natural products in biota of the Baltic Sea include bromoanisoles (BAs) and methoxylated bromodiphenyl ethers (MeO-BDEs). We identified biogenic 6-MeO-BDE47 and 2'-MeO-BDE68 in Baltic water and air for the first time using gas chromatography - high resolution mass spectrometry. Partial pressures in air were related to temperature by: log p/Pa=m/T(K)+b. We determined Henry's law constants (HLCs) of 2,4-dibromoanisole (2,4-DiBA) and 2,4,6-tribromoanisole (2,4,6-TriBA) from 5 to 30°C and revised our assessment of gas exchange in the northern Baltic. The new water/air fugacity ratios (FRs) were lower, but still indicated net volatilization in May-June for 2,4-DiBA and May - September for 2,4,6-TriBA. The net flux (negative) of BAs from Bothnian Bay (38,000km2) between May - September was revised from -1319 to -532kg. FRs of MeO-BDEs were >1, suggesting volatilization, although this is tentative due to uncertainties in their HLCs and binding to dissolved organic carbon.
|
|
| 6. |
- Brorström-Lundén, Eva, et al.
(författare)
-
Screening of benzothiazoles, benzenediamines, dicyclohexylamine and benzotriazoles 2009
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En screeningundersökning av bensotiazoler, bensendiaminer, dicyclohexylamin och bensotriazoler har genomförts inom ramen för Naturvårdsvekets screeningprogram. Avsikten med en screeningundersökning är att bestämma koncentrationer av de utvalda substanserna i olika delar av den svenska miljön och därigenom belysa viktiga emissions- och transportvägar. Denna undersökning har genomförts i sammarbete med forskningsprogrammet ChEmiTecs “Organic Chemicals Emitted from Technosphere Articles" (www.chemitecs.se) finansierat av Naturvårdsverket. Målet med Chemitecs är att öka kunskapen om emissioner av organiska ämnen från varor. Resultaten ska stödja utvecklingen av svenska och europeiska handlingsprogram som ska minska riskerna med särskilt farliga ämnen. Bensotiazolerna MBT, CBS, DBS och DBD fanns i en eller flera av de undersökta provtyperna. Detektionsfrekvenserna varierade både mellan substanserna och provtyperna. Fördelningsmönstret påverkades troligen både av föreningarnas egenskaper, såsom kemisk stabilitet och tendens att fördelas mellan olika faser, och av användningen. MBT hade högst detektionsfrekvens medan de andra bensotiazolerna hittades mera sporadiskt. En viktig spridningsväg till miljön för MBT är via reningsverk vilket pekar på diffusa emissioner från konsumentprodukter. Förekomst i dagvatten indikerar trafik-relaterade emissioner. MBT och övriga bensotiazoler förekom främst i vattenmiljön medan lufttransport verkar vara av mindre betydelse. Bensendiaminen DPP hittades i vissa fall i till exempel ytvatten, dagvatten och reningsverksslam.DCHA var vanligt förekommande i alla provtyper utom i gröda. Att DCHA återfinns i luft och deposition indikerar att substansen emitteras till luft och att lufttransport är en viktig spridningsväg. Förekomsten i dagvatten och i jord visar att trafikrelaterade emissioner är viktiga. DCHA hittades emellertid inte i gröda insamlad i närheten av trafikerade vägar. En annan viktig spridningsväg för DCHA är via reningsverk vilket antyder diffusa emissioner från till exempel konsumentprodukter Bensotriazoler är vanligt förekommande i miljön både i bakgrundsmiljö och i urbana områden. Substanserna förekom i alla analyserade matriser: luft, deposition, ytvatten, sediment, jord och biota. Resultaten visade också att diffus spridning via reningsverk, deponier och dagvatten kan vara viktigt för förekomsten i miljön. Detta indikerar emissioner via användning av produkter. UVP är den bensotriazol som används mest följd av UV 328 och UV 327. Dessa substanser hittades också i högst koncentrationer.I en enkel riskbedömning för vattenmiljöns pelagiska ekosystem identifierades inga större risker, dvs halterna var generellt lägre än PNEC i ytvatten och i avloppsvatten med hänsyn till förväntad utspädning. DPP förekom dock i koncentrationer över PNEC i Viskan. Koncentrationen av DPP och DCHA i outspätt avloppsvatten överskred vid några tillfällen PNEC. Inga toxicitets eller ekotoxicitetsdata har hittats för någon av benzotriazolerna i tillgänglig litteratur. Några riskbedömningar för dessa har därför inte utförts.
|
|
| 7. |
- Cieplik, M.K., et al.
(författare)
-
Formation of dioxins from combustion micropollutants over MSWI fly ash.
- 2006
-
Ingår i: Environmental Science and Technology. - 0013-936X. ; 40:4, s. 1263-9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Formation of polychlorinated dibenzofurans and dibenzo-p-dioxins (PCDD/Fs) from a model mixture of products of incomplete combustion (PICs) representative of municipal solid waste incineration (MSWI) flue gases, over a fixed bed of MSWI fly ash has been investigated. For comparison, a single model compound (chlorobenzene) was also briefly studied. A newly developed lab-scale system enabled the application of (very) low and stable concentrations of organic substances--of 10(-6) M or less-to approach realistic conditions. Samples taken at several time intervals allowed the observation of changes in rates and patterns due to depletion of the carbon in fly ash. The model flue gas continuously produced PCDDs and PCDFs after the de novo reaction had ceased to occur. Dioxin output levels are comparable to those of "old" MSW incinerators. Replacing the PIC trace constituent phenol by its fully 13C-labeled analogue led to, e.g., PCDD with one labeled ring as prominent product, meaning that the formation is about first order in phenol, contrary to earlier assumptions. The meaning of the results for the formation of dioxins in the MSWI boiler is discussed.
|
|
| 8. |
- Cieplik, Mariusz K, et al.
(författare)
-
On Dioxin Formation in Iron Ore Sintering
- 2003
-
Ingår i: Environmental Science & Technology. - : American Chemical Society (ACS). - 0013-936X .- 1520-5851. ; 37:15, s. 3323-31
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Iron ore sintering is an important source of "dioxins", polychlorinated dibenzo-p-dioxins and dibenzofurans (PCDD/Fs). This paper reports on attempts to identify materials, conditions, and mechanisms responsible for PCDD/F formation (i) by investigating salient properties of ores (viz., with respect to oxidation, condensation, and chlorination of model organics) and (ii) by mimicking the industrial process on a microscale with real-life materials. Principles of Design of Experiments (DOE) are employed. The reactivities of iron ores differ greatly. Limonite/goethite "soft" ore is a very active oxidation catalyst (e.g., for benzene and phenol), a property that may be useful in cleaning up crude sintering process offgases, whereas hematite/magnetite "hard" ore is not. The latter, however strongly promotes condensation of phenol to dibenzofuran. A newly built lab-microscale sintering facility could satisfactorily imitate the large-scale process, in part or as a whole. Results obtained with realistic feed mixtures point at dioxin formation in the sinter bed at levels significant enough to explain a major part of the outputs observed in the real-life process. With ~8 ppm (wt) of chloride added as NaCl, the PCDD/F output doubled, but with the same proportion of chlorine administered as C2Cl4, the dioxin output was over 2 orders of magnitude larger. The use of process reverts, etc. containing chlorinated organics should therefore be avoided. PCDD/F congener patterns are also reported and compared with those observed in practice.
|
|
| 9. |
- Do, Lan, et al.
(författare)
-
Comprehensive profiling of 136 tetra- to octa-polychlorinated dibenzo-p-dioxins and dibenzofurans using ionic liquid columns and column combinations
- 2013
-
Ingår i: Journal of Chromatography A. - : Elsevier BV. - 0021-9673 .- 1873-3778. ; 1311, s. 157-169
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The orders of elution of all 136 tetra- to octa-chlorinated dibenzo-p-dioxins and dibenzofurans (PCDD/Fs) were determined on six gas chromatography (GC) columns. Three of these columns had ionic liquid stationary phases (SLB-IL111, SLB-IL76 and SLB-IL61; Supelco), one a liquid crystal phase (LC-50; Restek), one a chiral phase (beta DEXcst; Restek) and one a low bleed non-polar phase (DB-XLB; J&W/Agilent). According to our results, the high polarity and multiple solvation interactions of the ionic liquid stationary phases offered superior resolving power to that achieved with previously evaluated columns. The SLB-IL61 and SLB-IL111 columns resolved or partially separated 106 and 100 congeners, respectively, of the 136 PCDD/Fs. The SLB-IL61 also resolved 15 and partially separated one of the seventeen 2,3,7,8-substituted PCDD/Fs. Additional congeners can be separated by complementary analyses using additional columns in a dual- or triple-column approach. For example, using a combination of the SLB-IL61 and SLB-IL111 columns all but 8 congeners would be separated, including all 2,3,7,8-substituted PCDD/Fs. Two more congeners would be separated using a combination of SLB-IL76 and a liquid crystal (SB-Smectic) column, but in this case the 2,3,7,8-TeCDF would not be resolved. Three-column combinations would give even better separation: the DB-17/Smectic/SLB-IL76 and DB-225/Smectic/SLB-IL111 combinations would separate all but 1 of the 136 PCDD/F congeners. Unfortunately, the smectic column is no longer in production. If only commercially available columns are considered, combinations of SLB-IL61 and SLB-IL111 with DB-XLB, LC-50, or DB-225 offer the best performance, with 4, 4, and 3 unresolved congeners, respectively. Moreover, in each of these cases, one of the congeners in each unresolved pair is resolved on at least one of the other columns and so a reasonable estimate of the unresolved congeners' concentrations can be obtained by subtraction. The profiling of all 136 PCDD/Fs is thus greatly facilitated by using ionic liquid columns or combinations including such columns. However, there is room for improvement in the technical performance of the evaluated ionic liquid columns: their long-term retention time stability was poor and some highly chlorinated and sterically hindered congeners underwent dehalogenation during separation.(C) 2013 Elsevier B.V. All rights reserved.
|
|
| 10. |
- Haglund, Peter, et al.
(författare)
-
Hazardous compounds released from textiles and the associated load they place on Swedish sewage treatment plants
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hushållens bidrag av tvättvatten från textiltvätt till de kommunala avloppsreningsverken uppskattas till ca 2% av det totala volymflödet. Registerdata över kemikalier som används vid tillverkning av textilier/kläder samt analyser av tvättvatten visar att textilfibrer, mikroplastfibrer och många miljöstörande ämnen når våra reningsverk via textiltvätt. Dessa fibrer och kemiska ämnen kan bidra till förorening av avloppsreningsslam som används för gödsling av åkermark eller av vattenmiljö nedströms reningsverken.Ett av Sveriges miljömål är En Giftfri Miljö och dess delmål innefattar bl.a. information om farliga ämnen i varor (Ds 2012:23). Textilier är en av de varugrupper som Miljömålberedningen föreslagit (SOU 2012:38) bli föremål för ett regeringsuppdrag avseende innehåll av farliga ämnen och riskbegränsande åtgärder samt frivillig miljömärkning. I det svenska miljömålsystemet ingår också generationsmål om att materialkretsloppen skall vara så fria från farliga ämnen som möjligt och att våra konsumtionsmönster av varor ska ge så små hälso- och miljöproblem som möjligt även i varornas tillverkningsländer utanför Sverige. Generationsmålet innebär att svensk politik behöver ta hänsyn till den miljö- och hälsopåverkan som svensk konsumtion orsakar i andra länder. EU:s ramdirektiv för avfall (2008/96/EG) har vidare slagit fast en avfallshierarki som sätter återanvändning av uttjänta varor, t. ex. kläder, före materialåtervinning av avfall.SyfteSyftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning som vattentvätt av fem klädtyper (t-tröjor av bomull med plasttryck, bomullsjeans, arbetsbyxor, fleecetröjor samt allvädersjackor) bidrar till förekomsten av miljögifter i slam samt i utgående vatten från representativt utvalda svenska reningsverk.UtförandeKläder av fem olika klädtyper, enligt specifikation från naturvårdsverket (baserat på en tidigare studie av Swerea) köptes in från affärer i Umeå under januari 2014. Det var 8 st t-tröjor av bomull med plasttryck, 3 st bomullsjeans, 2 st arbetsbyxor, 8 st fleecetröjor samt 3 st allvädersjackor.Kläderna tvättades i en vanlig tvättmaskin 2 gånger efter varandra utan att torka mellan och allt tvättvatten samlades upp. Delprov av tvättvattnet togs ut och analyserades för 126 utvalda ämnena på tre olika laboratorier (Miljökemiska Laboratoriet, Umeå Universitet, Svenska Miljöinstitutet (IVL) och Stockholms Universitet (ACES)). Ämnena var processkemikalier såsom pentaklorfenol, och triklosan, funktionskemikalier såsom ftalater och organofosfater samt oönskade kemikalier såsom dioxiner, klorfenoler och klorbensener.2ResultatStudien visar på att det mängdmässigt främst är funktionskemikalier som släpper från kläderna vid tvätt. Det här var väntat då dessa kemikalier är avsiktligt och oftast inte kemiskt bundet till tyget. Processkemikalier avges i mindre mängd och oönskade kemikalier såsom till exempel klorerade fenoler och bensener hittades i väldigt små mängder i tvättvattnet oavsett vilken typ av klädesplagg som tvättats. Vare sig processkemikalierna eller de oönskade kemikalierna borde finnas i plaggen och därför var det väntat att dessa kemikalier inte skulle hittas i samma utsträckning som funktionskemikalierna.Om man ser till detektionsfrekvensen, d.v.s. hur ofta de ämnen som ingår i en ämnesklass påträffas, blir bilden delvis en annan. Mer än 75% av de funktionskemikalier (38 av 50), ca 50% av funktionskemikalierna (26 av 49) och ca. 30% av processkemikalierna (8 av 27) detekterades i tvättvattenproverna.T-tröjor och skaljackorna var de klädtyper som avgav störst mängd kemikalier per kg 47 mg/kg (0.005% w/w) för t-tröjor följt av 23 mg/kg (0.002% w/w) för skaljackor. Jeans, arbetsbyxor och fleecetröjor släppte mycket mindre mängd kemikalier 0.001, 0.001 and 0.0005% vid tvätt till tvättvattnet.De fem klädtyperna släppte alla bisfenol AF, organofosfater, ftalater, formaldehyd, bromerade och klorerade fenoler samt klorerade bensener till tvättvattnet vid de två första tvättarna. Några föreningar som inte kunde detekteras i tvättvattnet var 4 stycken siloxaner, 9 stycken olika aniliner och majoriteten av de 17 dioxinerna och furanerna som ingick i studien.T-tröjor släppte mer textilfibrer (0,85 mg/kg) jämfört med de andra klädtyperna. De andra klädtyperna släppte betydlig mindre fibrer vid tvätt: jeans 0,46 mg/kg, skaljackor 0,02 mg/kg, arbetsbyxor 0,07 mg/kg och fleecetröjor 0,1 mg/kg.DiskussionOm man tar hänsyn till den årliga användningsvolymen av de olika klädestyperna avger t-tröjorna den största mängden kemikalier (469 kg funktionella kemikalier, 0,5 kg processkemikalier och 0,07 kg oönskade kemikalier) vid de två första tvättarna av plaggen. Arbetsbyxor var den klädestyp som släppte minst kemikalier (30 kg funktionella kemikalier, 7 kg processkemikalier och 0,9 g oönskade kemikalier).Ftalater och organofosfater frigjordes i stora mängder från kläderna (302 kg och 7,6 kg) och bidrar med 50% respektive 5% vardera till vad som återfinns i utgående vatten och slam från avloppsreningsverken. Klorfenoler och perfluorerade ämnen frigjordes i betydligt mindre mängder (430 g och 300 g) men bidrar i teorin med mer (167% respektive 223%) än vad som återfinns i utgåendevatten och slam från avloppsreningsverken för respektive grupp, vilket är orealistiskt. Brister i dataunderlaget eller degradering av föroreningar i reningsprocessen kan vara möjliga orsaker till överskattningen. Det är dock klart att tvätt av kläder ger ett betydande bidrag till vad som återfinns i reningsverksvatten och slam.3SlutsatserKemikalier som är förbjudna enligt t ex Reach ska naturligtvis inte förekomma i kläder. Trots det så hittas de ändå ibland vid inspektion. Det är ett stort problem eftersom kemikalierna fortfarande kan vara lagliga att använda i visa länder. Exempelvis är det förbjudet att använda arylaminer inom EU, ändå återfinner vi en av dessa 4,4'-diaminodiphenylmethane i tvättvatten från alla typer av kläder i denna studie. Idag sker produktion av kläder över hela världen och det är svårt att få information om vilka kemikalier som har använts för ett visst plagg. Denna spårbarhet skulle behöva förbättras.I den här studien har vi hittat 72 av 126 föreningar, alla icke-naturliga föreningar, i tvättvattnet. De föreningar som frigjordes i störst mängder till tvättvattnet i den här studien var BPS, ftalater (DBP, BBP, DEHP, DINP, DIDP), DINCH, organofosfater (TPP, TCEP, TCPP, TEHP, TBEP) och formaldehyd. Med hänsyn taget till nettotillförseln av nya kläder kommer den mängden kemikalier på årlig basis som avges från nya kläder som tvättas de två första gångerna att vara betydande.Även om en del av de föreningar som avges från kläderna kommer att brytas ner under behandlingen av avloppsvattnet i avloppsreningsverken så kommer många av dem att hamna i det utgående vattnet eller i slammet. Dessa kommer hamna i recipienten eller där slam används för att tillföra näringsämnen.Fortsatt arbeteFör att få en ännu bättre bild av hur mycket kemikalier som frigörs från kläder vid tvätt skulle det vara intressant att studera fler klädtyper. Det skulle också vara av intresse att analysera kläderna i sig för att kunna avgöra hur stor andel av det som finns i kläderna som avges vid tvätt, men också vad som finns kvar i kläderna när de så småningom blir textilavfall.Slutligen skulle det vara intressant att genom så kallad "non-target analysis" av både kläder och tvättvatten få veta vilka andra föreningar som förekommer i både kläder och tvättvatten. Rätt använt skulle "non-target anaysis" kunna fånga upp ett brett spektrum av kemikalier och ge en "totalbild" av substansflödet från textilier, via tvättvatten och reningsverk, till olika recipienter.
|
|
