| 3. |
- Granbom, Per-Olof, et al.
(författare)
-
Strategin för effektivareenergianvändningoch transporter, EET : Underlag till Miljömålsrådets fördjupadeutvärdering av miljökvalitetsmålen
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Strategin för effektivare energianvändning och transporter, EET, ska föreslå vilkastyrmedelsförändringar som krävs för att begränsa transport- och energisektorernasmiljöpåverkan så att miljökvalitetsmålenBegränsad klimatpåverkan, Bara naturligförsurning, Ingen övergödning, Frisk luft och God bebyggd miljöuppnås. Strateginska också bidra till att nå de transport- och energipolitiska målen.För att uppnå delmålen krävs följande insatser jämfört med prognoserna:oMinska utsläppen av CO2-ekvivalenter med minst 17 Mton till 2020,oMinska NOx-utsläppen med strax under 10 kton till 2015,oHalvera SO2-utsläppen och minska NOx-utsläppen från sjöfarten till 2015,oMinska utsläppen av luftföroreningar så att målen för frisk luft uppnås 2015,oMinska trafikbullret med ytterligare åtgärder till 2020.EET-strategin är i flera avseenden beroende av omvärlden för att uppnå de utpekadenationella miljömålen. Strategin har därför genomgående ett internationellt perspektiv.För att anta dessa utmaningar prioriteras inom EET-strategin en generell energieffektivisering.Det är en kostnadseffektiv åtgärd som har en positiv påverkan påsamtliga utpekade mål, utom möjligen buller. Effektivisering kan ske både genomspecifika åtgärder och på systemnivå genom t.ex. hur samhällsstrukturen ser ut.För att minska växthuspåverkan krävs att användningen av fossila bränslen minskar.Förnybara och flödande energikällor som sol- och vindkraft är högst prioriteradeföljt av bioenergi som har en stor potential. Förnybar energi prioriteras framförandra koldioxideffektiva energikällor som inte är långsiktigt hållbara.Modellberäkningar visar att utsläppen av luftföroreningar minskar genom klimatåtgärderna.Om koldioxidutsläppen i Sverige skulle reduceras med 25 % till 2020skulle som effekt av samma åtgärder även utsläppen av SO2 och NOx minskas medca 19 respektive 6 % jämfört med prognosen till 2020. För att nå försurnings- ochövergödningsmålen på kortare sikt krävs dock att utsläppen av kväve och svavelmåste minska genom reningsåtgärder. Speciellt gäller det sjöfarten.Målet för Frisk luft kan dra nytta av dessa åtgärder men kräver även ytterligareåtgärder. För luftkvaliteten är det särskilt viktigt var utsläppsminskningarna sker.Trafikbullret kräver också riktade åtgärder för att målen ska uppnås.Det finns flera synergieffekter mellan åtgärderna och alla delar av strategin är därförviktiga. Många av åtgärderna i energi- och transportsystemet har också mycketlång livslängd. Därför behövs ett längre tidsperspektiv, till 2050, i arbetet medmiljömålen.I strategin presenteras ett 50-tal förslag på nya eller förändrade styrmedel. Deninnehåller inga utvärderingar eller genomgångar av existerande styrmedel. Förslagenhar i varierande grad konsekvensbeskrivits och en sammanställning av konsekvensbeskrivningarnaåterfinns i en fristående rapport. Styrmedelsförslagen pekarpå vad Sverige bör driva i olika internationella organ, vad staten kan göra och i vissmån vad kommunerna kan göra. Syftet är att skapa goda förutsättningar för privatoch offentlig sektor att agera i linje med miljömålen och därmed möjliggöra systemförändringar.Styrmedelsförslag ges för ökad energieffektivisering inom industrin, bostäder ochservice samt för personresor och godstransporter på väg; förslag på energieffektiviseringgenom transporteffektivt samhällsbyggande och infrastruktur, inom luft- ochsjöfart, för järnväg samt för arbetsmaskiner. Förutom en skärpning av handelssystemetpå 6-10 Mton CO2 minskar dessa styrmedel koldioxidutsläppen med minst 5Mton och kväveoxidutsläppen med i storleksordningen 9 kton per år.Förslag presenteras för minskad klimatpåverkan genom en större andel förnybarenergi inom tillförsel av el och värme samt drivmedel till transportsektorn. De harden sammanlagda effekten av minst ytterligare 1 Mton CO2 per år.Styrmedelsförslag ges för bättre rening av kväveoxidutsläppen från stationära källor,vägtransporter och arbetsmaskiner samt för minskade kväve- och svaveloxidutsläppfrån sjöfarten. Dessa riktade styrmedel har stor potential, men miljöeffektenberor på hur kraven ställs och när de kan implementeras.Förslag ges till ytterligare styrmedel för åtgärder som leder till lägre halter av luftföroreningargenom minskade utsläpp från småskalig vedeldning och från transportsektorn.Den sammanlagda miljöeffekten av dessa styrmedel är svår att kvantifiera.Styrmedelsförslag ges dessutom för åtgärder som leder till minskat trafikbullermen även här är effekten är svår att bedöma.En övergripande konsekvensbedömning av förslagen visar på både positiva ochnegativa konsekvenser för näringsliv och konsumenter. Inom näringslivet kan väntasen marginellt ökad sysselsättning men sämre konkurrenskraft för vissa branscher.Hushållen får en kostnadsökning som kan mildras genom anpassning. Detstatsfinansiella utfallet är positivt för staten.Slutsatsen från strategin är att de styrmedel som föreslås ser ut att räcka för att nådelmålen till 2015 och 2020, men att ytterligare styrmedel kommer att krävas föratt stärka en långsiktigt hållbar utveckling. Eftersom EET-sektorerna karakteriserasav starka drivkrafter krävs även kraftfulla styrmedel för att förändra utvecklingen.För att nå de långsiktiga miljömålen räcker det inte enbart med tekniska effektivitetsökningar,förnybar energi och reningsutrustning. Beteendeförändringar måsteockså inkluderas i en resurseffektiv åtgärdsmix.
|
|
