| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Carina, E., et al.
(författare)
-
Implementation of forest certification in Sweden : an issue of organisation and communication
- 2014
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Forest Research. - : Informa UK Limited. - 0282-7581 .- 1651-1891. ; 29:5, s. 473-484
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The goal of nature conservation is often implemented on productive forest land largely by means of forest certification a market-driven, voluntary system of third-party verification of the fulfilment of specific goals. This study assesses how certification requirements are being implemented in various organisations in the forest sector at various levels, and the problems and opportunities identified at each level in order to implement the requirements of the standard. Based on interviews with 34 stakeholders in Sweden, the study demonstrates that forest certification is a communication issue: it places great demands on communication or "information logistics" between different parts of the felling and forest management chain, from the top management to the contractor in the field. Integration with environmental performance systems, clarity in the division of responsibility, formalisation of requirements for forest planning and further integration of a culture of continuous improvement and internal reporting could support implementation of the certification system.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Keskitalo, E. Carina H., et al.
(författare)
-
Working with sustainability : Experiences of sustainability processes in Swedish municipalities
- 2012
-
Ingår i: Natural resources forum (Print). - Malden, MA : Wiley-Blackwell. - 0165-0203 .- 1477-8947. ; 36:1, s. 16-27
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Working with sustainability goals at the local level places large requirements on developing and integrating priorities within the budgeting and organization of local government. This study reviews how selected Swedish municipalities have dealt with developing local sustainability processes, in particular in regard to the Aalborg Declaration commitments. The study highlights difficulties, including the lack of funding and staff time for clearly relating to outside sustainability documents and strategies. It also focuses on the requirement for dedicated resources to development, prioritization and follow-up of sustainability goals, especially in smaller municipalities.
|
|
| 8. |
- Liljenfeldt, Johanna, et al.
(författare)
-
Developing Community Energy Initatives : A literature review for the project Local labour market in the energy transition
- 2020
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- The Swedish government has appointed Gotland as a pilot region for the energy transition in Sweden – Energipilot Gotland. With this in mind, Region Gotland’s Energicentrum has initiated a pre-study1 that will lay the foundation for a larger implementation project that will help facilitate the energy transition on the island. The purpose of the implementation project will be to actively engage citizens, companies and organizations on Gotland in the transition process as well as to facilitate the creation of new, local community energy initiatives in the different parishes (socknar) on the island.The purpose of this report is to supply the project developers at Energicentrum with information from research on local energy initiatives that can be used for the creation of the implementation project. The research topics covered in the report focus on so-called community energy initiatives and how establishment and development of such initiatives can best be facilitated e.g. with the help of intermediarie actor or be applying new renewable energy business models.
|
|
| 9. |
- Liljenfeldt, Johanna, et al.
(författare)
-
Distributional justice in Swedish wind power development – an odds ratio analysis of windmill localization and local residents' socio-economic characteristics
- 2017
-
Ingår i: Energy Policy. - : Elsevier BV. - 0301-4215 .- 1873-6777. ; 105, s. 648-657
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- With a fast rise in large-scale wind power development in Sweden and other countries in recent years, issues related to energy justice generally and distributional justice specifically have become concerns in windmill siting. Some research, for instance, has indicated that it is easier to build windmills in economically marginalized communities. The evidence for this, however, is still limited. Thus, this study aims to statistically evaluate the extent to which the decisions to approve or reject windmill proposals in Sweden can be explained by factors related to the socio-economic characteristics of people living in the areas surrounding windmill sites. The study is based on an odds ratio analysis of decisions on all windmill proposals in Sweden, in which georeferenced socio-economic data on an individual level for all inhabitants within 3 and 10 km of the windmill sites are studied. The results show skewness in the distribution of windmills, with a higher likelihood of rejection in areas with more highly educated people and people working in the private sector, compared to a higher likelihood of approval in areas with more unemployed people. This skewness, while not necessarily unjust, warrants further policy and research attention to distributional justice issues when developing wind power.
|
|
| 10. |
- Liljenfeldt, Johanna, 1983-, et al.
(författare)
-
Kriterier och indikatorer på hållbar utveckling : exempel från teori och praktik
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns inte något universalt sätt att varken definiera hållbarhet eller att försöka mäta framstegen mot eller att hållbarhet uppnåtts. Tankar kring hållbar utveckling har varit en del av samhällsdebatten och politiken speciellt sedan år 1980, då begreppet introducerades i IUCN-rapporten World Conservation Strategy: Living resources for sustainable development (Olsson et al, 2004). Den definition som oftast citeras idag är dock den som slogs fast i Brundtland-rapporten år 1987: "Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov" (NE, Internet, 2009-05-25). Idag anses hållbar utveckling oftast omfatta tre olika aspekter. För det första innebär hållbar utveckling att olika dimensioner av utveckling måste vägas samman. I allmänhet nämns här sociala, ekonomiska och ekologiska dimensioner i första hand. För det andra dyker ofta tids- och rumsförhållanden upp i diskussioner om hållbarhet. Vad gäller tidsaspekten är det här frågan om det ansvar som samhället har för kommande generationer och för att det som görs idag inte bara skall vara hållbart nu utan även leda till en hållbar framtid. Rumsförhållandet handlar om det ansvar för och påverkan som ett samhälle har på ett annat samhälles möjlighet att få en hållbar utveckling. Den tredje dimensionen som hållbarhetsbegreppet oftast innefattar relaterar till delaktighet. Detta handlar om att en hållbar utveckling bör utgå från och vara förankrad i en bred allmänhet. Det vill säga ingen enskild beslutsfattare bör på egen hand besluta om hur ett samhälles strategier för hållbarhet skall se ut. Istället kräver detta arbete att exempelvis medborgare, intresseorganisationer, privat- och offentligsektor skall samverka i detta arbete.Målet med den här rapporten är att beskriva kriterier för och indikatorer på hållbar utveckling. Studien beskriver därmed de processer och innehållsindikatorer som kan användas för att i ett praktiskt fall bedöma vilka delar och aktörer som inkluderas och prioriteras i processerna. Rapporten beskriver och sammanställer olika teoretiska och praktiska modeller med relevans för att tillämpa hållbarhetskriterier lokalt och regionalt, med målet att inkludera en bredd av hållbarhetsprocesser och exempel från mätbara och certifierbara system till generella principer. Studien lägger också specifik vikt vid system med relevans för den svenska kontexten speciellt i kommuner och regioner. 2Med ovanstående i åtanken kommer upplägget i den här texten därför inte att vara att försöka ge svar på vad exakt hållbar utveckling eller indikatorer på det samma är. Istället kommer här att presenteras hur begreppen mer allmänt definieras samt ges förslag på hur man kan se på och kategorisera hållbar utveckling samt på hur man kan se på, kategorisera och ta fram indikatorer för hållbar utveckling (HUT-indikatorer). Ett axplock från den stora skara av lednings- och styrsystem som finns idag kommer även att beskrivas.
|
|
