| 1. |
- Liljenfeldt, Johanna, 1983-, et al.
(författare)
-
Kriterier och indikatorer på hållbar utveckling : exempel från teori och praktik
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns inte något universalt sätt att varken definiera hållbarhet eller att försöka mäta framstegen mot eller att hållbarhet uppnåtts. Tankar kring hållbar utveckling har varit en del av samhällsdebatten och politiken speciellt sedan år 1980, då begreppet introducerades i IUCN-rapporten World Conservation Strategy: Living resources for sustainable development (Olsson et al, 2004). Den definition som oftast citeras idag är dock den som slogs fast i Brundtland-rapporten år 1987: "Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov" (NE, Internet, 2009-05-25). Idag anses hållbar utveckling oftast omfatta tre olika aspekter. För det första innebär hållbar utveckling att olika dimensioner av utveckling måste vägas samman. I allmänhet nämns här sociala, ekonomiska och ekologiska dimensioner i första hand. För det andra dyker ofta tids- och rumsförhållanden upp i diskussioner om hållbarhet. Vad gäller tidsaspekten är det här frågan om det ansvar som samhället har för kommande generationer och för att det som görs idag inte bara skall vara hållbart nu utan även leda till en hållbar framtid. Rumsförhållandet handlar om det ansvar för och påverkan som ett samhälle har på ett annat samhälles möjlighet att få en hållbar utveckling. Den tredje dimensionen som hållbarhetsbegreppet oftast innefattar relaterar till delaktighet. Detta handlar om att en hållbar utveckling bör utgå från och vara förankrad i en bred allmänhet. Det vill säga ingen enskild beslutsfattare bör på egen hand besluta om hur ett samhälles strategier för hållbarhet skall se ut. Istället kräver detta arbete att exempelvis medborgare, intresseorganisationer, privat- och offentligsektor skall samverka i detta arbete.Målet med den här rapporten är att beskriva kriterier för och indikatorer på hållbar utveckling. Studien beskriver därmed de processer och innehållsindikatorer som kan användas för att i ett praktiskt fall bedöma vilka delar och aktörer som inkluderas och prioriteras i processerna. Rapporten beskriver och sammanställer olika teoretiska och praktiska modeller med relevans för att tillämpa hållbarhetskriterier lokalt och regionalt, med målet att inkludera en bredd av hållbarhetsprocesser och exempel från mätbara och certifierbara system till generella principer. Studien lägger också specifik vikt vid system med relevans för den svenska kontexten speciellt i kommuner och regioner. 2Med ovanstående i åtanken kommer upplägget i den här texten därför inte att vara att försöka ge svar på vad exakt hållbar utveckling eller indikatorer på det samma är. Istället kommer här att presenteras hur begreppen mer allmänt definieras samt ges förslag på hur man kan se på och kategorisera hållbar utveckling samt på hur man kan se på, kategorisera och ta fram indikatorer för hållbar utveckling (HUT-indikatorer). Ett axplock från den stora skara av lednings- och styrsystem som finns idag kommer även att beskrivas.
|
|
| 2. |
- Liljenfeldt, Johanna, 1983-, et al.
(författare)
-
Regionala och kommunala mål för hållbarhetsarbete i Umeåregionen
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2008-2010 samverkade sex kommuner i Umeåregionen ("Hållbara Umeåregionen") runt försök att genomföra Ålborgåtagandena om hållbar utveckling – en process som kommunerna och kommunförbundet inbjudit forskning om. Inom ramen för projektet har de sex kommunerna antagit lokala hållbarhetsstrategier med kommunvisa prioriteringar. Dessa prioriteringar diskuterades inom Umeåregionssamarbetet för att eventuellt samordnas och för att nå prioriteringar som ses som lämpliga både i individuella kommuner och i regionen som helhet. Förutom arbetet på kommunal nivå och inom samarbetet existerar också regionala mål i Västerbottens län samt inom den privata sektorn (Tillväxtalliansen).Sammanvägningen och prioriteringen av hållbarhetsmål är komplex både i termer av vilka aktörer som ska ingå och vilka roller dessa tar, samt genom arbetet med de breda sociala, ekonomiska och miljömässiga mål som Ålborgåtagandena ställer. Detta möjliggör ett stort antal olika prioriteringar, med olika nivå av regionalisering av beslut, där även andra teoretiska och praktiska kriterier för hållbarhet kan spela in.Målet med den här rapporten är att undersöka och beskrivaregionens och kommunernas förutsättningar samt arbete med Ålborgåtagandena inom Hållbara Umeåregionsprocessen.Vilka prioriteringsdokument existerar på regional samt kommunal nivå angående hållbarhetsfrågor?Vilka prioriteringar inom hållbarhetsarbete utvecklades under Hållbara Umeåregionsprojektet?Studien beskriver därmed ett komplext fall av regionalt arbete med hållbar utveckling i praktiken. Rapporten beskriver existerande mål och prioriteringar i olika dokument på regionala nivåer, kommunal nivå och slutligen under Ålborgsamarbetet.
|
|
| 3. |
- Liljenfeldt, Johanna, 1983-
(författare)
-
Where the Wind Blows : the socio-political geography of wind power development in Finland, Norway and Sweden
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis analysis the planning process for large-scale wind power development in Finland, Norway and Sweden. The aim is to explore the emerging power relations and socio-economic dynamics of the negotiation, planning and realization of this new development. The thesis employs an energy justice framework to capture the opportunities different stakeholders have to take part in and influence wind power development processes (‘procedural justice’), and how the potential benefits and burdens of wind power development are divided between stakeholders (‘distributional justice’). The study’s setup is an embedded sequential mixed methods research design, which includes analysis of policy documents, in-dept interviews, observations, as well as register based population data.The thesis shows how power relations on both a structural level and an actor level are used to exert power and influence over the planning process for wind power development. On a structural level, the results indicate that transformations in EU directives and national planning laws and guidelines in Finland, Norway and Sweden in recent years have been more focused on speed and efficiency in planning processes than on legitimacy issues. The changes that have been implemented seem to point to diminishing opportunities for broad participation and debate in wind power planning processes, in favour of more top-down processes with a specific, sectoral focus on developing wind power. On the actor level, perceived improper behaviour by different actors within the planning process can further limit the possibilities for participation. People refrain from participating in planning processes, for instance, if they feel that they are treated disrespectfully or if there have occurred procedural errors that undermine the legitimacy of the formal planning process. However, participation in formal planning processes is not the only way to influence planning processes. There are a number of more informal channels, such as using the media or the Internet, lobbying, or rallying local support, that can and have been used by stakeholders to tap into the formal planning process to try to affect its outcomes. Such informal activities have a considerable spatial and scalar reach, the importance of which is that stakeholders utilizing such measures have the possibility to affect not only the local wind power project under debate, but also developments in other places and attitudes towards wind power more generally.As concerns distributional issues, the results of the thesis show that the evidence of distributional inequality concerning wind power development on the national scale in Sweden is not very strong; but if such inequalities exist, there are possibilities to redistribute the benefits from wind power to those who are burdened by the developments. Distributional injustice related to wind power development is thus not an evident problem, generally speaking, in Sweden today. However, if this state is to remain, procedural aspects related to the continued development of wind power need to be kept in mind, as procedural and distributional inequalities are intimately related. Of specific concern is the need to address formal and informal procedures that marginalize stakeholder participation in planning processes, but it is equally important to also consider who is to be included in or excluded from negotiations and the distribution of local economic benefits connected to specific wind power projects.
|
|
