| 1. |
- Areschoug, Judith, 1971-, et al.
(författare)
-
Att skriva problembarnens historia
- 2004
-
Ingår i: Scandia. - 0036-5483. ; 1
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Gustafsson, Johanna, 1985-
(författare)
-
Adoptivfamiljers återresor till barnens födelseländer
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här kvalitativa studien undersöker adoptivfamiljers återresor till barnens födelseländer. Analysmaterialet består av intervjuer med barn och föräldrar i tio svenska adoptivfamiljer både inför och efter genomförda adoptionsåterresor. I fokus för studien står frågor om hur barn och föräldrar resonerar kring beslutet att göra en återresa, planeringen av resans innehåll och upplevelserna av resan. Analyserna visar att både barn och föräldrar är delaktiga i att planera och genomföra adoptionsåterresorna. Bland annat förhandlar familjemedlemmarna om resornas inriktningar, funktioner och betydelser. Adoptionsåterresor blir till i samspel mellan barn och föräldrar, rekommendationer för återresor, förhoppningar, förutsättningar, möjligheter, risker och inte minst individuella rädslor. Studien nyanserar allmänna idéer om att en adoptionsåterresa enbart är till för adopterade och föreslår att vi behöver förstå resorna som ett gemensamt familjeprojekt. Dessutom synliggör studien att familjeadoptionsåterresor är ett resultat av dynamiska familjeprocesser som skapar och aktualiserar värden och ideal om familjeliv, föräldraskap, barn, semestrar och pengar – och att barn är en del av hur sådana värden och ideal skapas. För att fånga den komplexitet som omger familjers adoptionsåterresor har studien krävt en kombination av teorier och metoder från barn- och barndomsstudier samt familjestudier med turismvetenskaplig forskning och ekonomisk sociologi. Studien är ett resultat av förhållningssätt som tar fasta på rörligheten i begrepp som familj, barn, föräldraskap, ursprung, pengar och återresande och pekar på betydelsen av att se barn som sociala och kulturella aktörer i sin egen rätt. Avhandlingen bidrar teoretiskt och metodologiskt till forskning om adoptionsåterresor, ursprungsresor och familjesemestrar.
|
|
| 3. |
- Gustafsson, Johanna, et al.
(författare)
-
Family memory trips - childrens and parents planning of adoption return trips
- 2020
-
Ingår i: Journal of Heritage Tourism. - : ROUTLEDGE JOURNALS, TAYLOR & FRANCIS LTD. - 1743-873X .- 1747-6631. ; 15:5, s. 554-566
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- It can be argued that adoption return trips are a new travel industry. Today, transnational adoptive families make adoption return trips while their children are very young. The aim of such trips is to create positive links between the child and their birth country. Based on interviews with ten Swedish transnational adoptive families, this qualitative and interdisciplinary study sets out to explore how adopted children and their parents plan return trips. The analysis shows that both children and parents mobilise memories of places, people and heritage sites from the birth countries while planning their trips. In theoretical terms, the study draws on family tourism in combination with child studies and personal memory tourism. The article challenges the idea that adoption return trips are exclusively for the benefit of the adoptee and suggests that the family planning of adoption return trips makes them into family memory trips.
|
|
| 4. |
- Lind (Areschoug), Judith, 1971-
(författare)
-
'Den som icke kan tillgodogöra sig folkskolans undervisning'
- 2003
-
Ingår i: Problembarnets århundrade. - Lund : Studentlitteratur. - 9144029349 - 9789144029344 ; , s. 93-140
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kapitlet handlar om hur termen medfödd ordblindhet lanserades under slutet av 1800-talet av ögonläkaren James Hinshelwood från Skottland. Hinshelwoods insatser för att lansera teorin om medfödd ordblindhet präglas av hans starka förankring i lokalisationsteorin, vars rötter kan spåras till afasiologi, neurologi och den tidens moderna psykologi. Antagandet att medfödd ordblindhet orsakades av en defekt i det visuella minnet utgjorde den bärande tanken. Parallellt med sina studier av orsaken till problemen diskuterade Hinshelwood pedagogiska åtgärder, som då, liksom idag, framsträder som relativt frikopplade från biomedicinska perspektiv.
|
|
| 5. |
- Lind, Judith, 1971-, et al.
(författare)
-
Adoptivfamiljen
- 2012. - 2
-
Ingår i: Nätverksfamiljen. - : Natur och kultur. - 9789127133044 ; , s. 239-256
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kärnfamiljen är fortfarande den vanligaste samlevnadsformen i vårt land men samhällstrenden visar på en allt större variation i samlevnadsmönster. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Med barnen som länkar bildas nätverk av relationer.Den senmoderna familjen utgör en nätverksfamilj. Med nätverket som metafor upplöses familjen som en sluten social enhet.I stället ställs relationerna och det vardagliga familjelivet i fokus. Invanda levnadsmönster, traditionella roller och könsidentiteter utmanas och ifrågasätts. Uppbrotten kan även splittra familjer mellan länder och världsdelar. Vad är en familj? Vilka familjekonstellationer är tänkbara? Hur påverkar de nya strukturerna barns och föräldrars roller?Denna bok skildrar samtidens mångfald i samlevnadsformer, t ex den traditionella kärnfamiljen, nya familjebildningar med styvföräldrar och egna samt gemensamma barn, ensam mor-familjen, heltids-eller deltidspappan, den homosexuella familjen och den inflyttade familjen från en annan kultur. I bokens andra del fördjupas resonemangen kring det nya fader- och moderskapet, fosterfamiljen, den utsatta familjen, våld i familjen och problematik kring barnlöshet. Boken vill beskriva och analysera hur män och kvinnor i nya familjemönster praktiskt utformar föräldraskap, parförhållande liksom ansvar för och omsorg om familjen. Familjen skapas genom sina vardagshandlingar.
|
|
| 6. |
- Lind, Judith, 1971-
(författare)
-
Assessment of parental potential : socio-economic risk factors and children’s well-being
- 2021
-
Ingår i: The Palgrave Handbook of Family Sociology in Europe. - Cham : Palgrave Macmillan. - 9783030733056 - 9783030733063 ; , s. 415-433
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- In the guidelines for the assessment of presumptive adopters, foster carers, and recipients of assistedreproduction treatment with donor gametes, socio-economic challenges are considered as one of severalrisk factors. This chapter analyses which facets of unsuitability as parent or carer the consideration ofsocio-economic circumstances in these assessments is presumed to identify. While socio-economicdisadvantages are represented as being a direct threat to a child’s well-being, as well as a cause, orindicator, of parental unfitness in the assessment guidelines for donor conception, the consideration of suchfactors in the assessment of candidates for adoption and of prospective foster carers is related to anevaluation of the candidates’ emotional engagement with the child.
|
|
| 7. |
- Lind, Judith, 1971-
(författare)
-
Barnets bästa vid assisterad befruktning : – bedömning av föräldrapotential vid behandling med och utan donerade könsceller
- 2023
-
Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift. - 1104-1420 .- 2003-5624. ; 30:2, s. 605-626
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Considerations of the welfare of the intended child in assisted reproduction include the assessment of candidates’ capacity to care for the child. Swedish legislation prescribes the evaluation of candidates’ psychological and social circumstances only when gametes from a donor are used for treatment. However, accounts of the evaluation process by fertility clinic staff indicate that candidates’ social and psychological circumstances are also considered in non-donor treatment. While legislation demands that a professional behavioural scientist is involved in the assessment for donor treatment, this is not the case for non-donor treatment. Candidates for non-donor treatment are reported as being evaluated by a counsellor only if they attract the negative attention of clinic staff through self-disclosed information or their behaviour during visits to the clinic. The outcome is an evaluation process in non-donor treatment that is non-transparent and therefore unpredictable for candidates. This article is based on focus group discussions with fertility clinic staff at four public clinics in Sweden.
|
|
| 8. |
- Lind, Judith, 1971-
(författare)
-
Between zero tolerance and damage control. Policy and parental strategies concerning teenagers and alcohol
- 2018
-
Ingår i: Families, Relationships and Societies. - : Taylor & Francis. - 2046-7435 .- 2046-7443. ; 7:1, s. 55-69
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article focuses on the distribution of responsibility between teenagers and parents in relation to teenagers’ alcohol consumption. It does so by contrasting the way in which responsibility is ascribed to parents in public guidelines on underage drinking with parents’ posts made to an online discussion board. In Swedish alcohol policy on underage drinking, to a large extent the replacement of state control over the accessibility of alcohol with individual responsibility translates into parental responsibility. Further, in national information campaigns, parents have been urged to stand their ground and maintain a zero-tolerance stance in order to minimise underage drinking. Like policymakers, parents who engaged in online discussions on teenagers and alcohol were concerned about the effects of underage drinking. But in addition to the national alcohol policy goals of postponing the alcohol debut and minimising underage drinking, parents were also concerned about the effects of their drinking rules on their relationship with their teenagers, and about the long-term effects of their parenting strategies on their children’s later drinking habits as adults. And in contrast to public policy and national information campaigns, not all parents ascribed to themselves the power to influence their teenage children’s drinking.
|
|
| 9. |
- Lind, Judith, 1971-
(författare)
-
Child welfare assessments and the regulation of access to publicly funded fertility treatment
- 2020
-
Ingår i: Reproductive BioMedicine Online. - : Elsevier. - 1472-6483 .- 1472-6491 .- 2405-6618. ; 10, s. 19-27
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Assessment of the psychological and social circumstances of candidates for assisted reproduction is commonly justified with references to the welfare of the intended child. In nine focus group discussions with 64 clinic staff at four public fertility clinics in Sweden, the responsible use of public resources constituted another important justification for such assessments. Theoretically, this study draws on Julia Black’s (2002) identification of the role of regulatory conversations in decision makers’ policy interpretations. Focus groups defined the desired outcome of assisted reproductive technology (ART) treatment as a well - functioning family , and represented the aim of ART treatment as solving problems without creating new problems for the candidates, the intended child or society. In the discourse of solving and preventing problems, the welfare of the child argument, the responsible use of resources argument and the discourse of personal responsibility merge. Lack of consideration for the circumstances in which the child will grow up was not considered a responsible use of resources because ART treatment would then risk creating more problems than it solved. The results of this study suggest that while publicly funded subsidization of fertility treatment has increased accessibility to ART treatment for candidates who lack the financial means to pay, clinic staff justified restricting access to ART treatment with concern for how public resources are spent.
|
|
| 10. |
- Lind, Judith, 1971-, et al.
(författare)
-
Displays of parent suitability in adoption assessment reports
- 2017
-
Ingår i: Child & Family Social Work. - : John Wiley & Sons. - 1356-7500 .- 1365-2206. ; 22:S1, s. 53-63
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Through adoption, the state actively contributes to creating families. It therefore also assumes the role of guarantor of the child’s best interests in the adoption process, which entails assessing the suitability of presumptive adoptive parents. In the present article, we use the concluding sections of assessment reports on applicants for intercountry adoption in Sweden to answer the following question: What must be said about an individual or a couple in order for her/them to be seen as a suitable adoptive parent? We thus assume that report conclusions serve to display parent suitability to their audiences. The assessment aligns with Swedish national adoption guidelines, and the study shows how the assessment handbook comes to serve as a catalogue of arguments that not only define good parenthood, but also outline a way of life that is suitable for parenthood. The analysis illustrates how valid arguments for granting consent to adopt refer to three layers of suitability. They include not only the applicants’ insights into and knowledge about adoption in particular and children in general, but also their conventional and orderly life, i.e. a life free from distractions that could hinder a wholehearted focus on children and family life.
|
|
